I ett BIM-projekt skapas ett flertal intelligenta 3D-modeller innehÄllande geometrier och information. Respektive fackomrÄde skapar modeller innehÄllande sina byggdelar och installationskomponenter. Genom att samordna modellerna frÄn alla omrÄden skapas en BIM-modell över hela projektet. En förutsÀttning för att projekteringen ska effektiviseras Àr att modellerna hÄller god kvalitet. DÄ allt fler byggnader projekteras i 3D-miljö finns det idag goda möjligheter att underlÀtta arbetet med kvalitetssÀkring.

Sverige har, liksom mÄnga andra lÀnder, en koldioxidskatt pÄ bensin. Beskattningen av bensin Àr ett stÀndigt aktuellt debattÀmne och bensinprisets effekt pÄ koldioxidutslÀpp har ifrÄgasatts. Regeringen har som utslÀppsmÄl för transportsektorn att stabilisera koldioxidutslÀppen pÄ 1990 Ärs nivÄ till Är 2010. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att uppskatta vilken effekt bensinpriset har pÄ koldioxidutslÀpp, för att sedan kunna uppskatta vilket bensinpris som krÀvs för att uppnÄ en minskning av personbilstrafikens koldioxidutslÀpp till 1990 Ärs nivÄ Är 2010. Den metod som anvÀnds för detta Àr en ekonometrisk studie.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur lÀrare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen i Ärskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lÀrares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras lÀs- och skrivundervisning.UtifrÄn syftet görs en enkÀtundersökning dÀr lÀrare yrkesverksamma i Ärskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till lÀsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkÀtens frÄgor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkÀtsvaren redovisas under arbetets empiriska del.Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgÄngspunkt i arbetets syfte, forskningsfrÄgor och enkÀtsvar. Undersökningen visar att lÀrare anvÀnder sig av olika modeller i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen.

Tidigare vid ombyggnation, försÀljning och förvaltning av byggnader som var uppförda innan 80-talet utgick fastighetsÀgarna frÄn enkla handritade pappersritningar. Det Àr en svÄr utmaning att hÄlla ritningen uppdaterad till verkliga förhÄllanden d.v.s. relationsritning. För ca 25 Är sedan (i början pÄ 80-talet) byttes papper och penna ut mot avancerade ritprogram (CAD) för framtagning av ritningar. Idag anvÀnds CAD i stort sett för all nyprojektering och de senaste Ären har utvecklingen gÄtt mot en större anvÀndning av 3D-underlag Àn tidigare 2D-ritningar.

Detta arbete visar processen och olika element som kan anvÀndas eller krÀvs för att skapa en trovÀrdig fantasymiljö. Genom att lÀsa, samla in och sammanfatta information om miljöer, vÀxter, tekniska processer, fÀrger, ljus och form frÄn litteratur, internet och egna erfarenheter har vi skapat en slags guide över hur man kan skapa en trovÀrdig miljö. VÀxter kan inte ha för enformig placering i miljön utan mÄste placeras enligt slumpmÀssig naturligt kaos. De 3D-modeller som miljön innefattar mÄste ha vissa attribut sÄ som smuts, damm, röta, brister, rivor och sprickor. Inget Àr kliniskt rent i naturen.

TillvÀxtteori Àr nÄgot som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom Àr ett stort problem i vÀrlden. För att det inte ska bli Ànnu större kan det vara vÀldigt viktigt att veta hur tillvÀxten ska komma igÄng i ett fattigt land som lidit hÄrt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det Àr antagligen för att de faktorer som Àr betydelsefulla troligen Àr desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat lÄngt under sitt steady state (det jÀmviktslÀge som ekonomin Àr pÄ vÀg mot pÄ lÄng sikt). Det finns mÄnga modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillvÀxt i fattiga lÀnder, och eftersom modeller alltid Àr förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har nÄgon viktig faktor som belyses. En modell som ofta anvÀnds för att beskriva tillvÀxten i fattiga lÀnder Àr teknologispridnings-modellen som visar att fattiga lÀnders ekonomier vÀxer dÄ de lÀr sig att anvÀnda mer teknologi.

MÄlet med det hÀr examensarbetet var att pÄ datorsimulerat vis placera ut ett antal spridare och göra ultraljudsavbildning pÄ dessa, och dÀrefter ur ultraljudsbilden försöka skatta hur mÄnga spridarna var. Detta Àr en början pÄ ett forskningsarbete som har som mÄl att kunna mÀta porösitet med hjÀlp av ultraljud. Tanken Àr att spridarna ska vara en förenklad modell av porösitet. För att förhoppningsvis kunna skatta egenskaperna i bilden, skattas bildens autoregressiva (AR) motsvarighet. AR-modellen skattas i sin tur med hjÀlp av minsta kvadratmetoden.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan nÄgra av de engelska texter elever pÄ grundskolan i Ärskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan fÄ för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tÀnkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag anvÀnde mig av var en enkÀtundersökning med 22 elever frÄn ?Fast Track-klass? Ärskurs 8 klass och sedan jÀmföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har vÀldigt mer kontakt med engelska utanför skolan Àn i skolan. Eleverna ser mycket ofta pÄ engelsksprÄkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar pÄ enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska Àr ocksÄ det dominerande sprÄket pÄ Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

LuleÄ kommun Àr en organisation som lÀnge har jobbat med att kompetensutveckla sin personal och utveckla sitt eget arbete med kompetensutveckling. DÄ LuleÄ kommun Àven Àr en stor organisation med över 7000 anstÀllda i olika fÀlt sÄ Àr det Àven av intresse för kommunen i sig att deras personal hÄller en hög kompetensnivÄ. LuleÄ kommuns strÀvan efter att utveckla sitt arbete med kompetensutveckling har lett till att de valt att testa nya modeller. En av de modeller som kommunen valt att testats bygger pÄ ett nÀtverksbaserat verktyg. Testet av verktyget har genomförts av en grupp personalspecialister samt andra organisationer via deltagande i ett projekt kallat CLN (Collaborative Learning Networks).Syftet med denna studie Àr att undersöka hur LuleÄ kommuns personalspecialister har upplevt CLN projektet och det nÀtverksbaserade verktyget, samt skapa en djupare förstÄelse till vad ett sÄdant verktyg kan medföra till kommunens kompetensutvecklingsarbete.

SamhÀllsdebatten om de nedslÄende resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att lÀsförstÄelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förvÀntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för lÀsförstÄelsen hos elever i Ärskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehÄllet i skolans styrdokument som rör lÀsförstÄelse samt Skolverkets analyser av resultatmÀtningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frÄgan om vikten av att alla lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse oavsett Àmne. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie dÀr sökmetoder och urval redovisas.

Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag frÄn framför allt markstridskrafter men Àven med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlÀngning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under Ären 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon Àr för marinen banbrytande.

Det hĂ€r examensarbetet har sammanstĂ€llts av Moa Alfredsson pĂ„ Redloop AB, under produktionen av julkalendern 2012. Projektet inriktar sig pĂ„ tidseffektiv modellering, modeller som Ă€r skapade och renderade pĂ„ ett effektivt sĂ€tt. Ämnet har behandlats genom arbetet pĂ„ Redloop, men Ă€ven i ett antal tester utanför det arbetet..

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

I denna rapport redogörs för ett examensarbete av Susanna Lundholm-Jonsson i samarbete med företaget Naturlek. Arbetet har bestÄtt i att ta fram en ny lekprodukt med ett nytt tÀnkande, men ÀndÄ inom ramen för Naturleks filosofi/profil. Naturlek framstÀller lekprodukter i massivt svenskt ektrÀ, produkter som Àr tÀnkta att passa i de flesta lekmiljöer och som inte ska fordra nÄgot underhÄll.Arbetets tyngdpunkt har legat pÄ att ta fram en lekprodukt som har ett mjukt och naturligt formsprÄk och som pÄ nÄgot sÀtt symboliserar det enkla och naturliga.Syftet med sjÀlva ?Lektrappan? Àr att den ska inspirera och locka till lek, och att den ska erbjuda barnen ett alternativ till de lekprodukter som finns idag. Fokus har Àven legat pÄ att den ska vara möjlig att tillverka till en rimlig kostnad.Brukargrupper har intervjuats bestÄende av förskollÀrare, lÀrare, skolbarn och förskolebarn.

I alla tider har man byggt modeller över saker som skall byggas för att pÄ sÄ sÀtt ÄskÄdliggöra det som skall skapas. Dessa modeller hjÀlper till att förstÄ och formulera problem och lösningar, hur sammanhangen Àr och vilka bestÄndsdelar som skall ingÄ. Beroende pÄ vilken typ av produkt som skall konstrueras, kommer olika modeller att fÄ olika betydelse. En utvecklare har ofta en inre bild, en mental modell, av vilken typ av system som skall utformas. Denna bild kan vara detaljerad eller bara en avlÀgsen idé.