I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.

Coaching har blivit en trend i vÄrt samhÀlle och denna studie kan ses som en resa genom ?coachingdjungeln?. Undersökningen bestÄr av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier dÀr syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i coaching av arbetslösa och hur det anvÀnds. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 lÀn och bestÄr av kommunala, privata och statligt anstÀllda jobbcoacher som arbetar med individer som stÄr utanför arbetsmarknaden.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

I dagens samhÀlle krÀvs det allt snabbare förÀndring i organisationer för att hÄlla jÀmn takt med omvÀrlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och dÀrför tagit fram en innovationsstrategi för Är 2020, som vi till stor del har utgÄtt frÄn i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lÀrande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekrÀftade vÄr hypotes, och utifrÄn detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrÄn vÄrt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmÄgan i en organisation. Utöver vÄr hypotes hade vi Àven tvÄ forskningsfrÄgor som vi svarade pÄ, dÀr den andra Àr vÄrt innovationsbidrag..

Den ökade sjukfrÄnvaron har ökat efterfrÄgan hos företag efter ekonomiska argument för investeringar i hÀlsa och information om kostnader för ohÀlsa. För att kunna ge ett underlag vid hÀlsoekonomiska diskussioner med företagshÀlsovÄrdens kunder har en berÀkningsmodell, ?HÀlsoeffekten?, utvecklats vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala universitet.För att utvÀrdera modellen anvÀndes den för att berÀkna kostnaderna för sjukfrÄnvaron pÄ tre mindre avdelningar inom en stor offentlig organisation. All information som anvÀndes vid berÀkningarna erhölls frÄn verksamheternas egna ekonomiska system. I jÀmförelse med tidigare utvÀrderingsmodeller har det i denna modell gjorts kopplingar till forskningen kring hÀlsa och ohÀlsa.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en analytisk modell för riktad sprÀngverkan med konisk geometri. Modellen har testats och anvÀnts i ett egenskrivet program i C som simulerar förloppet. Programmet ska kunna hantera mÄnga olika modeller av RSV. Den frÀmsta anledningen att ta fram en analytisk förenkling av problemet Àr de lÄnga exekveringstiderna i de motsvarande tre-dimensionella strömningskoderna. En annan anledning Àr att strömningskoderna ofta har svÄrigheter att simulera strÄlbildningen i en konisk RSV.

I denna uppsats undersöks elva nybörjarelevers grammatiska utveckling under de tolv första veckorna. Den grammatiska utvecklingen analyseras utifrÄn tre modeller för grammatisk utveckling, Pienemanns processbarhetsteori, performansanalys och Axelssons nominalfras-modell. Fem texter frÄn varje deltagare analyseras. Syftet Àr att undersöka hur lÄngt pÄ de tre olika nivÄskalorna deltagarna nÄr efter tolv veckor. I enlighet med processbarhetsteorin klarar alla deltagare nivÄ 3 och tvÄ deltagare presterar nivÄ 4; en av dem vid tvÄ tillfÀllen och en av dem vid ett tillfÀlle.

Det enda vi vet med sÀkerhet hÀr i livet Àr att vi nÄgon gÄng kommer att dö och för en del handlar det dessförinnan om att bli vÄrdad i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med de sex S:n, en modell som anvÀnds inom den palliativa vÄrden pÄ en Hospiceavdelning i Malmö. Denna modell har sitt ursprung i Weismananalysen, en ?psykologisk obduktion? som omarbetats till att kunna anvÀndas genom hela vÄrdprocessen kring den döende patienten. Data inhÀmtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor.

Uppsatsen jÀmför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vÀgval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestÄende av militÀrteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och mÄlbild rapport 4. DÀrefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna sÄ att en likvÀrdig jÀmförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Mitt arbete handlar om idrottsdidaktik och om idrottsdidaktiska modeller för att frÀmja elevers inlÀrning. Med min erfarenhet som idrottslÀrare och utvecklingschef inom föreningsidrotten har jag med hjÀlp av en noggrann litteraturstudie tagit fram en idrottsdidaktisk modell. Modellen utgÄr ifrÄn bildningsteoretiska didaktiken (Annerstedt, 1995) och Àr baserad utifrÄn ett samhÀllsperspektiv (Schenker, 2011). Som arbetsmetod, dÀr pedagogiken har integrerats, har jag haft en egen utvecklad arbetsmetod som utgÄngspunkt. Arbetsmetoden Àr en modell som bestÄr av förklara-visa-instruera-pröva- öva-diskutera.

Crowdfunding har de senaste Ären haft en kraftig popularitetsökning och med detta har en samhÀllsdebatt vÀckts, dÀrmed Àven det vetenskapliga intresset för crowdfunding, dess strukturer samt underliggande dynamik. Mollick utförde 2013 en av de större studierna i omrÄdet med syfte att studera vilka kvantitativa faktorer som var avgörande för ett projekts utfall. Studien landade i slutsatsen att dessa framgÄngsfaktorer kunde kategoriseras enligt Kvalitet, NÀtverk samt Geografi. Med utgÄngspunkt i Mollicks resultat Àmnar följande studie att studera kategorierna Kvalitet och NÀtverk samt utvidga Mollicks modell genom att samla data frÄn 200 projekt, studera dessa med hjÀlp av 13 variabler, skapa sex modeller och vidare pröva modellerna med hjÀlp av linjÀr regressionsanalys. Studien landade i slutsatsen att en utvidgning av Mollicks modell var möjlig med hjÀlp av variablerna Uppdateringar samt Belöningssteg..

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.