Det vÄrdvetenskapliga begreppet försoning skapar möjligheter för mÀnniskan att uppleva emotionell tillfredstÀllelse i livet. Försoning sker inom mÀnniskan och skapar en möjlighet att förenas med svÄra livsöden. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad begreppet försoning Àr och hur det gestaltas i omvÄrdnad. I resultatet redovisas försoningens olika dimensioner inom mÀnniskan. Försoning kan gestaltas som ett mÀnskligt accepterande, som en mÀnsklig förmÄga att Äterta kontrollen, som ett mÀnskligt hopp, som en mÀnsklig förÀndring och som en mÀnsklig process.

Som butikschef vill man fÄ sin personal att arbeta tillsammans som en grupp. Det kan vara svÄrt att fÄ personalen att arbeta mot samma mÄl som krÀvs för att bli ett bra team. Lyckas man att fÄ personalen att arbeta mot samma mÄl kan detta leda till att arbetsklimatet blir bÀttre och att personalen mÄr bra. Vi har varit ute i dagligvarubutiker och undersökt hur personalgrupper i butiker samarbetar och om den fungerar som ett team? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har genomfört individuella intervjuer av personal i dagligvarubutiker.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter reglerna inom tillvÀxt- och stabilitetspakten skulle ha haft pÄ BNP. Uppsatsen ger Àven kort historik och en genomgÄng av lagstiftningen som omgÀrdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks Àr 3 %-regeln som sÀger att medlemslÀnderna inom EMU inte fÄr ha ett budgetunderskott pÄ mer Àn 3 procent. Uppsatsen utgÄr frÄn en reducerad AS/AD modell dÀr finanspolitik Àr en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrÄgan. Den metod som anvÀnds Àr en sÄ kallad VAR-modell dÀr tvÄ regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för Ärliga inflationsförÀndringen.

Syftet med uppsatsen Àr att studera visionens koppling till, och betydelse för, företagens strategiarbete samt undersöka om det finns andra mekanismer som stödjer strategiarbetet istÀllet för visionen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande tre företag, dÀr semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primÀrdata. SekundÀrdata har samlats in frÄn litteratur och artiklar. JÀmförelser har gjorts mellan företagen och paralleller har dragits till vedertagna teorier. Arbetets slutsatser visar att i tvÄ av fallföretagen kommer visionen pÄ ett naturligt sÀtt in i strategiarbetet genom de modeller de arbetar efter.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppvÀxtmiljö Àr ett av miljöpsykologins studieomrÄden; hur pÄverkar miljöns utformning barnets tÀnkande, identitet och sjÀlvutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund pÄverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod anvÀndes: en öppen frÄga om vad som Àr en bra stad för barn stÀlldes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpÄ femton av barnen intervjuades, och dÀrefter tio förÀldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-Äringens stad bestÄende av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och förÀldrar Àr tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, förÀldrars synsÀtt och den fysiska platsen bildar.

I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.

Coaching har blivit en trend i vÄrt samhÀlle och denna studie kan ses som en resa genom ?coachingdjungeln?. Undersökningen bestÄr av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier dÀr syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i coaching av arbetslösa och hur det anvÀnds. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 lÀn och bestÄr av kommunala, privata och statligt anstÀllda jobbcoacher som arbetar med individer som stÄr utanför arbetsmarknaden.

I dagens samhÀlle krÀvs det allt snabbare förÀndring i organisationer för att hÄlla jÀmn takt med omvÀrlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och dÀrför tagit fram en innovationsstrategi för Är 2020, som vi till stor del har utgÄtt frÄn i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lÀrande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekrÀftade vÄr hypotes, och utifrÄn detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrÄn vÄrt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmÄgan i en organisation. Utöver vÄr hypotes hade vi Àven tvÄ forskningsfrÄgor som vi svarade pÄ, dÀr den andra Àr vÄrt innovationsbidrag..

Den ökade sjukfrÄnvaron har ökat efterfrÄgan hos företag efter ekonomiska argument för investeringar i hÀlsa och information om kostnader för ohÀlsa. För att kunna ge ett underlag vid hÀlsoekonomiska diskussioner med företagshÀlsovÄrdens kunder har en berÀkningsmodell, ?HÀlsoeffekten?, utvecklats vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala universitet.För att utvÀrdera modellen anvÀndes den för att berÀkna kostnaderna för sjukfrÄnvaron pÄ tre mindre avdelningar inom en stor offentlig organisation. All information som anvÀndes vid berÀkningarna erhölls frÄn verksamheternas egna ekonomiska system. I jÀmförelse med tidigare utvÀrderingsmodeller har det i denna modell gjorts kopplingar till forskningen kring hÀlsa och ohÀlsa.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en analytisk modell för riktad sprÀngverkan med konisk geometri. Modellen har testats och anvÀnts i ett egenskrivet program i C som simulerar förloppet. Programmet ska kunna hantera mÄnga olika modeller av RSV. Den frÀmsta anledningen att ta fram en analytisk förenkling av problemet Àr de lÄnga exekveringstiderna i de motsvarande tre-dimensionella strömningskoderna. En annan anledning Àr att strömningskoderna ofta har svÄrigheter att simulera strÄlbildningen i en konisk RSV.

I denna uppsats undersöks elva nybörjarelevers grammatiska utveckling under de tolv första veckorna. Den grammatiska utvecklingen analyseras utifrÄn tre modeller för grammatisk utveckling, Pienemanns processbarhetsteori, performansanalys och Axelssons nominalfras-modell. Fem texter frÄn varje deltagare analyseras. Syftet Àr att undersöka hur lÄngt pÄ de tre olika nivÄskalorna deltagarna nÄr efter tolv veckor. I enlighet med processbarhetsteorin klarar alla deltagare nivÄ 3 och tvÄ deltagare presterar nivÄ 4; en av dem vid tvÄ tillfÀllen och en av dem vid ett tillfÀlle.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Det enda vi vet med sÀkerhet hÀr i livet Àr att vi nÄgon gÄng kommer att dö och för en del handlar det dessförinnan om att bli vÄrdad i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med de sex S:n, en modell som anvÀnds inom den palliativa vÄrden pÄ en Hospiceavdelning i Malmö. Denna modell har sitt ursprung i Weismananalysen, en ?psykologisk obduktion? som omarbetats till att kunna anvÀndas genom hela vÄrdprocessen kring den döende patienten. Data inhÀmtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor.

Uppsatsen jÀmför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vÀgval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestÄende av militÀrteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och mÄlbild rapport 4. DÀrefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna sÄ att en likvÀrdig jÀmförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.