Modellkalibrering och läckagelokalisering för
dricksvattennätet i Kalmar kommun med minsta kvadratmetoden
I Kalmar kommun finns en datormodell över hela kommunens vattenledningsnät. Detta examensarbete gick ut på att med datormodellen samt med tryck- och flödesmätningar ge svar på ledningarnas kondition vad gäller råhetstal och eventuella dimensionsminskningar, samt framförallt läckagepotentialen i ledningarna. Målet var att få en så pass välkalibrerad modell att en avvikelse i tryck mellan det uppmätta och det beräknade värdet kunde detektera en flödesförändring, vilket i sin tur kunde bero på ett läckage. Modellen ska kunna användas som ett direkt läckageanalysinstrument. Beräkningsmetodiken som använts är State Estimation, som baseras på minsta kvadratmetoden. I jämförelse med konventionell beräkningsteknik, där flöde och tryck bara kan relateras via en koefficient, kan systemet med denna teknik överbestämmas så att både tryck och flöde kan förekomma i samma punkt i datormodellen. Med andra ord: i en konventionell beräkningsmetod motsvaras varje känt flöde av ett okänt tryck och vice versa. Med State Estimation blir modellen betydligt mer verklighetstrogen eftersom förenklingar inte behöver göras i samma omfattning. Vid kalibrering av en ?normal? modell så kan man av tidsskäl endast kalibrera modellen på ledningstypsnivå, medan man med State Estimation kalibrerar varje enskild ledning med datorns hjälp. Flera av de använda tryckmätningarna fick uteslutas, på grund av att de uppvisade orimliga värden. Detta ledde till förändrade förutsättningar under arbetets gång och i slutändan en sämre kalibrerad modell än vad fallet hade varit om alla mätningar varit acceptabla. Råhetskalibreringen har lett till förändrade råhetstal med en bättre kalibrerad modell som följd. Överlag har det skett en ökning av råhetstalen. Läckagelokaliseringen har visat i synnerhet två områden i norra Kalmar där traditionell läckagesökning bör genomföras.