Prediktering av fräskroppars utmattningshållfasthet och produktlivslängd
I detta projekt har det undersökts om det är möjligt att använda en beräkningsmodell vid utvärdering av utmattningshållfasthet på fräskroppar. Bakgrunden är den att det tidigare sättet att utvärdera fräskropparnas utmattningshållfasthet kräver verkliga kroppar som bearbetas till utmattning. Med en beräkningsmodell skulle det enbart behövas en kropp skapad i något solidmodelleringsprogram. Detta skulle minska resursanvändningen och göra produktutvecklingsprocessen snabbare. Projektet har utförts vid Sandvik Coromant i Sandviken som utvecklar och bedriver forskning inom skärande bearbetning med inriktning mot fräsning. För att skapa beräkningsmodellen har följande metod utarbetats. Det första steget är att göra skärkraftstester med stora påfrestningar. Dessa krafter överförs sedan, med rätt riktningar, till en FE-modell (Finita element modell). I FE-modellen beräknas spänningar för olika belastningar. Spänningar och spänningsbild från FE-modell skall stämma överens med sedan tidigare kända haverier. När FE-modellen stämmer med haverier skall utmattningsnivån bestämmas via Wöhlerdiagram för det aktuella materialet och vid rätt hårdhet och belastningsfall. Därefter tas de krafter som ger kritisk spänning fram via FE-modellen, vilka senare används vid utmattningstester. Sedan görs eventuella korrigeringar av modellen som slutligen verifieras mot en ytterligare produkt, där samma procedur görs en gång till. Modellens giltighet testas genom att prediktera antalet lastväxlingar till haveri för en ny produkt.