Hösten 2013 stormade det i Sverige ett flertal gÄnger. En av dem, stormen Ivar, fÀllde 4,3 miljoner skogskubikmeter privatÀgd skog med kÀrnomrÄde i Medelpad och JÀmtland. De senaste Ären har varit stormtÀta och en mÀngd erfarenheter finns frÄn att hantera stormarnas konsekvenser. Dock saknas forskning om hur skogsÀgarna resonerar efter en storm och upp-lever de stormtjÀnster som erbjuds, vilket lade grunden för detta examensarbete. Syftet var dÀrför att ta reda pÄ och förklara hur skogsÀgarna upplevde stormen Ivar frÄn stormtillfÀllet till nÀstan ett Är efter stormens framfart, vad som pÄverkar den upplevda tjÀnstekvaliteten och hur framtidens stormtjÀnst bör se ut.

DÄ bÄde arbetet för att sÀnka koldioxidutslÀppen och för att öka andelen förnybar energiproduktion pÄverkar energimarknaden, finns anledning att misstÀnka att vissa konflikter kan uppstÄ mellan de bÄda mÄlen. I uppsatsen anvÀnds en modell av elmarknaden med tvÄ utbudsnivÄer och tvÄ efterfrÄgenivÄer, för att undersöka vilka effekter som kan förvÀntas av dubbla miljömÄl. Uppsatsens huvudsakliga resultat Àr att stöd till förnybara energislag inte minskar utslÀppen av CO2 förutsatt att handel med utslÀppsrÀtter redan bedrivs..

NÀr ett haveri intrÀffar uppstÄr direkt en mÀngd olika kostnader i form av underhÄllsinsatser, reparationsmaterial och administrationsinsatser. Utöver dessa kostnader förloras Àven de intÀkter som maskinen genererar samt tÀckningen för de fasta och rörliga kostnaderna. Alla dessa kostnader skall tÀckas av de vÀrdeskapande enheterna pÄ företaget och pÄverkar det finansiella resultatet negativt. För att förbÀttra ett företags lönsamhet ökas antingen intÀkterna eller sÄ reduceras kostnaderna. Trots detta Àr det för mÄnga företag okÀnt hur stor kostnaden faktiskt Àr dÄ en maskin stÄr stilla.Arbetets uppdragsgivare Àr Konecranes Machine Tool Service (MTS), ett företag som erbjuder underhÄllstjÀnster och underhÄllslösningar till företag inom verkstadsindustrin.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lÀrare skall kunna sÀtta grÀnser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/förÀldrar. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig med hjÀlp av en teoretisk modell för att studera denna grÀnssÀttning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgÄngspunkt i undersökningen. Jag har begrÀnsat mig till att endast studera lÀrarens omsorgsansvar för elever pÄ gymnasiet. Studien sker utifrÄn ett lÀrarperspektiv och har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och pĂ„verkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Motoriska fĂ€rdigheter, AnspĂ€nningsreglering, Motivation och CopingförmĂ„ga). (3) Dessutom undersöktes Ă€ven korrelationer mellan idrottspsykologiska fĂ€rdigheter och sjĂ€lvskattad idrottsprestation (TĂ€vlings- respektive trĂ€ningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare frĂ„n idrottsföreningar i sydvĂ€stra Sverige.

Syftet med mitt examensarbete Àr att studera kommunikationen mellan lÀrare och elev. Det som Àr spÀnnande Àr att se om kommunikationen mellan dessa fungerar. Detta kan ses med hjÀlp av den analysmodell som Wickman (2002) skapat. Han anvÀnde Àven denna modell för att studera kommunikationen. Studien kommer fokusera pÄ lÀrarens kommunikation med eleven i Àmnen som historia och matematik.För att kunna undersöka mitt syfte har jag som ovan nÀmnts tagit hjÀlp av Wickmans (2002) analysmodell.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar den offentliga skolmÄltidsverksamheten. RÄvaror, mat och hÀlsa, lokaler och utrustning, produktionsmetoder och produktionssystem, matsedelspla-nering, service, organisation och organisering samt lagar och regler Àr nÄgra faktorer som pÄ-verkar dessa verksamheter. PÄverkan sker bÄde pÄ kökspersonalens arbetsvillkor och ocksÄ pÄ sÀttet att organisera mÄltidsverksamhetens drift. Denna studie syftar till att undersöka köks-personalens medvetenhet kring ovannÀmnda faktorer. För detta ÀndamÄl har en kvalitativ undersökning gjorts med hjÀlp av telefonintervjuer.

I Sverige Àr demens den fjÀrde största sjukdomen och i vÀrlden förvÀntas nÀstan en fördubbling av incidensen ske till Är 2030. Det Àr dÀrför viktigt att finna alter-nativa, kostnadseffektiva behandlingsformer som Àr effektiva pÄ denna specifika grupp. Syftet med studien var att undersöka djurs hÀlsofrÀmjande effekter i vÄrden av individer med diagnosen Alzheimers eller annan demenssjukdom. En litteratur-studie gjordes dÀr tio artiklar redovisas i resultatet. Djur inom Alzheimers- och demensvÄrden visar pÄ positiva effekter i form av minskad agitation och oro, ökad verbal förmÄga, ökad kroppskontakt och kontaktsökande samt förbÀttrad nutrition hos dessa individer.

Om man ser Rimboprojektet i ett samhÀllsperspektiv kan man sÀga att det har fler tankevÀckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förÀndring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmÀrksamhet pÄ etikfrÄgorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt sprÄk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sÀtt att ta vara pÄ de resurser som finns inom organisationen har pÄvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt lÀge för att fortsÀtta att arbeta med etikfrÄgorna i förvaltningen för att tydligt formulera de vÀrderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrÄn en gemensam mÄlsÀttning dÀr alla fÄr delta pÄ lika villkor..

Deontic Action Logic Multi Agent System (DALMAS) Àr en typ avmultiagentsystem dÀr agenternas handlingar regleras av ett normativt system. Teorinför DALMAS bygger pÄ deontisk logik, och normer i det normativa systemetuttrycks i termer av Kanger-Lindahls teori om normativa positioner. Syftet meddetta arbete Àr att försöka reda ut vilka eventuella fördelar ett normativt system kange samt hur man ska kunna skapa effektivt sÄdant. GÄr det att skapa ett normsystemsom kan lösa samma problem som ett konventionellt MAS löser? För att kunnajÀmföra de olika normsystemen har kriterier för hög effektivitet tagits fram.Testresultaten visar bl.a.

Visuella arbetssÀtt har visat sig vara effektivt inom byggbranschen. Studien omfattar de visuella arbetssÀtt som Skanska anvÀnder sig av; visuell styrning och visuell projektering. Syftet med studien Àr att öka antalet projekt som vÀljer att implementera arbetssÀtten. DÀrav har underliggande problem identifierats varför inte projekt vÀljer att implementera arbetssÀtten i den utstrÀckning som Skanska önskar.Det har visat sig under studiens gÄng att visuell projektering har implementerats i större utstrÀckning Àn visuell styrning, detta för att visuell projektering har ett mer utvecklat underlag. En jÀmförelse av verktygens implementering har gjorts..

I januari 2012 Ă€ndrades rekvisitet frivillig till pĂ„ eget initiativ för rĂ€ttelse av oriktig uppgift i samband med skatteförfarandelagens införande. Enligt förarbetena ska detta förstĂ„s som en utvidgning som möjliggör rĂ€ttelse Ă€ven efter Skatteverkets information om generell kontroll. Ändringen har vidtagits eftersom information i media om kontrollaktionerna utgör ett effektivt kontrollmedel och förmĂ„r fler rĂ€ttelser. LagĂ€ndringen Ă€r dock kortfattad och mĂ„nga tolkningar Ă„terstĂ„r att göras av rĂ€ttstillĂ€mparen avseende nĂ€r möjligheten till rĂ€ttelse Ă€r förtagen. Jag anser att rĂ€ttelsen utvidgats som en följd av informationsutbytesavtalen och Skatteverkets agerande med anledning av dem.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

I denna studie har vi utvecklat, testat och utvÀrderat ett uppföljnings-instrument som följer upp personalens anvÀndning av och uppfattning om informationssystemen i en socialförvaltning. Uppföljningsinstrumentet Àr utformat utifrÄn en redan etablerad modell (Information Systems Success Model). InhÀmtningsdelen har vi utformat i form av en enkÀt. Analys och redovisningsdelen har vi utformat utifrÄn modellen. Uppföljningsinstrumentet kan anvÀndas som en del i en socialförvaltnings kontinuerliga förbÀttringsarbete och krÀver inga förkunskaper i informatik eller informationslogistik för att anvÀndas..

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.