Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett tjÀnsteföretag inom upplevelseindustrin arbetar för att stÀrka sitt varumÀrkeskapital, samt Àven undersöka hur associationer kan skapas till företagets varumÀrke. Att stÀrka sitt varumÀrke Àr synonymt med att skapa varumÀrkeskapital. Forskningen inom varumÀrken har varit ganska koncentrerad mot varumarknaden och inom upplevelseindustrin saknar vi helt liknande forskning. Vi har utgÄtt frÄn en modell med sex olika faktorer som bidrar till att stÀrka varumÀrket genom att öka sitt varumÀrkeskapital. Med hjÀlp av denna modell samt en modell som visar hur associationer kan skapas till organisationen och dess produkter kommer vi i denna uppsats att undersöka hur ett företag inom upplevelseindustrin stÀrker sitt varumÀrke.

Grunden för detta arbete har varit att förenkla hantering och sökning bland ritningar och förteckningar i ett ritningsarkiv. Lösningen har blivit ett webbaserat datasystem som bygger pÄ en databas dÀr all information lagras och Àr sökbar. Resultatet har blivit ett system som man oavsett var man befinner sig inom företagets nÀtverk ha tillgÄng till alla ritningar och förteckningar pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt..

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för hur chefer anvÀnder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, tvÄ frÄn industribranschen och tvÄ frÄn servicebranschen har vi besvarat vÄr problemstÀllning ?Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna Ät mellan olika kontexter?? Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd utifrÄn de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar.Vi kan konstatera att vÄr modell kan anvÀndas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlÀttar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill sÀga en sÀmre fungerande internkommunikation. UtifrÄn detta kan vi rekommendera företagen till utöka anvÀndandet av elektroniska kanaler, förtydliga mÄlen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar pÄ hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget..

Inom hÀlso- och sjukvÄrden spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsÀttningar dÀr chansen till förbÀttrade vÄrdrutiner finns inom mÄnga omrÄden genom att införa och utveckla anvÀndandet av telemedicin.DÄ vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att anvÀndas i större utstrÀckning i framtiden kÀnner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krÀvs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvÄrden för att förbÀttra patientens vÄrd, behandling och ta tillvara pÄ de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat tvÄ olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, frÀmst genom intervjuer, grundligt undersökt tvÄ av de bestÄende nÀtverken för att sedan analysera dessa med hjÀlp av den modell vi har sammanstÀllt frÄn de teorier om nÀtverk som vi utgÄtt ifrÄn.UtifrÄn analysen om KonsensusnÀtverket Àr slutsatsen att samarbetet har lett till en förbÀttring av kvaliteten i behandlingarna.

En viktig del av vÄrt syfte Àr att utveckla en modell och dÀrmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrÄn den icke-lojala kunden. VÄrt syfte Àr ocksÄ att studera den eventuella koppling som finns mellan varumÀrkeskapital och varumÀrkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet Àr att lyfta fram argument för varför mer fokus bör lÀggas pÄ icke-lojalitet. Med utgÄngspunkt frÄn en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumÀrkeskapitalsmodellen.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats Àr att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstÀmmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förvÀntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbÀttra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i VÀsterÄs och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . UtifrÄn litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger pÄ de variabler som förvÀntas pÄverka missnöjeshanteringsprocessen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur man kan arbeta effektivt med sponsring i en idrottsorganisation. Det centrala i vÄr studie Àr att hitta nyckelfaktorer för hur idrottsorganisationer kan organisera sitt arbete med sponsring.? Hur organiserar man en idrottsförening för att kunna arbeta effektivt med sponsring?? Vilken arbetsform Àr bÀst lÀmpad för sponsring i svenska idrottsföreningar?? Vilka kunskaper krÀvs för att maximera nyttan av sponsring inom svenska idrottsföreningar?? Vilken sponsringsform Àr bÀst lÀmpad för svenska idrottsföreningar?? Hur gÄr man tillvÀga för att skapa och upprÀtthÄlla en framgÄngsrik kontakt mellan sponsor och idrottsförening?MetodVi har i vÄr studie anvÀnt oss av en metoden Grundad Teori, som Àr lÀmplig för att finna ny kunskap. VÄr studie Àr av kvalitativ art. Vi har baserat studien pÄ intervjuer med sju personer som arbetar med sponsring pÄ företag och inom idrottsvÀrlden.

Denna uppsats görs en utvÀrdering av Agerus PrestationsIndex, ett verktyg för att mÀta prestation i organisationer utifrÄn empowerment. PrestationsIndex Àr ett sjÀlvskattningstest och bygger pÄ en modell för empowerment med fem psykologiska rekvisit för sjÀlvgÄende. Testet prövas psykometriskt för reliabilitet och validitet. DÀrutöver testas tvÄ hypoteser, dels om PrestationsIndex kan predicera prestation och dels om ojÀmnhet mellan de psykologiska rekvisiten kan pÄverka prestationen negativt. Resultaten visar starkt stöd för den första teorin nÀr det gÀller att predicera individuell prestation, men kan inte belÀgga PrestationsIndex som en prediktor för gruppresstation, nÀr man har rensat för miljöfaktorer sÄsom trivsel och lust till arbetet.

PrestationsmÀtning Àr ett verktyg som syftar till att mÀta hur effektivt organisationer presterar (Verweire & Van Den Berghe 2004). Det faststÀller och visar pÄ organisationers förmÄga att Ästadkomma sina mÄl (Sinclair & Zairi 1995). Samtidigt som prestationsmÀtning Àr positivt utifrÄn flera aspekter, medför det Àven problem (Eisenkopf 2009). DÀrmed Àr det viktigt att bilda sig en uppfattning om vilka för- och nackdelar som prestationsmÀtning eventuellt kan innebÀra.Avhandlingen Àr en fallstudie som genomförts pÄ uppdrag av Scania, vars mÀt- och logistikavdelning UTPM i SödertÀlje övervÀgde implementering av prestationsmÀtning och önskade dÀrmed fÄ kÀnnedom om vilka för- och nackdelar det eventuellt kunde medföra. I och med det avsÄg studien att framstÀlla verksamhetsspecifika prestationsmÄtt för avdelningen och reflektera kring potentiella för- och nackdelar med anknytning till respektive prestationsmÄtt samt prestationsmÀtning generellt.ProcesskartlÀggning av UTPMs processer utfördes i syftet att underlÀtta framstÀllningen av prestationsmÄtt (Damelio 2011).

I dagens samhÀlle sker det frekvent förÀndringar i de flesta branscher. Organisationerna mÄste kontinuerligt utvecklas och genomföra mindre förÀndring för att undvika behovet av större förÀndringar som Àr riskfyllda och kostsamma. I samband med förÀndringar har cheferna ett stort ansvar för utfallet. I en organisation finns det flera skikt av chefer med olika uppgifter nÀr förÀndringar ska genomföras. Medan toppledningen fokuserar pÄ övergripande beslut Àr det upp till cheferna pÄ lÀgre position att operationalisera toppledningens beslut.Syftet med studien var att undersöka hur chefer pÄ lÀgre position i en organisation agerar nÀr mindre interna förÀndringar genomförs samt ifall vi kunde urskilja olika faktorer som leder till effektivt utfall.

I ett samhÀlle som allt mer belyser vikten av att minska mÀnniskans pÄverkan pÄ sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen pÄ den hÄllbara staden. I den satsningen Àr cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bÀttre fysisk och mental hÀlsa hos sina medborgare utan Àven bidra till en klart bÀttre levnadsmiljö genom bÀttre luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning pÄ cykelvÀgnÀtet kan dÀrmed ocksÄ rÀdda liv bÄde genom förbÀttrad hÀlsa men Àven genom större sÀkerhet och trygghet för cyklisten. Arbetets syfte Àr att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett vÀlfungerande och effektivt cykelvÀgnÀt, med frÄgestÀllningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och anvÀndarvÀnligt cykelvÀgnÀt anvÀnds idag? SammanstÀllningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvÀgnÀtet behöver uppfylla för att kunna sÀkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, sÀkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen frÄn NederlÀnderna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

World Health Organization (WHO) skriver att upp till 70 procent av allapatientavvikelser beror pÄ bristande kommunikation och Socialstyrelsen skriver att 8,6procent av patienterna inom slutenvÄrden drabbas av en vÄrdskada. HÀlso- och sjukvÄrdÀr en riskfylld verksamhet och att anvÀnda checklistor och trÀna teamarbete ger ensÀkrare vÄrd och bÀttre kommunikation. MÄnga organisationer och myndigheterföresprÄkar nu SBAR, vilket stÄr för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstÄnd ochRekommendation, som ett effektivt och sÀkert kommunikationsverktyg. Syftet medlitteraturstudien var att kartlÀgga vilken evidens och vilka effekter SBAR har pÄpatientsÀkerhet, kommunikation och arbetsmiljö, samt hur SBAR kan implementeras. Istudiens resultat framkom förbÀttrad kommunikation genom bÀttre struktur, rÀtt ochtydligare uppgifter samt effektivare överlÀmningar.

Sampers Àr en efterfrÄgemodell för att göra analyser och prognoser för persontransporter i Sverige. Systemet anvÀnds för att göra trafikslagsövergripande analyser och prognoser vid olika förÀndringar i infrastruktur, markanvÀndning, befolkning eller ekonomi. I Sampers ingÄr en modell för att berÀkna resor pÄ nationell nivÄ samt fem regionala modeller. I systemet finns möjligheten att berÀkna anslutningar till lÄngvÀga resor med tÄg och flyg, en modell som Àr sparsamt anvÀnd.I detta projekt har en kartlÀggning av litteratur kring trafikprognoser i allmÀnhet, och Sampersmodellen i synnerhet gjorts för att utgöra en teoretisk grund för projektet. För att utvÀrdera och jÀmföra de resultat som prognostiseras har data inhÀmtats frÄn ett antal kÀllor (i urval):Resvanedata för anslutningsresor till Arlanda (Swedavia)Trafikstatistik över antal resenÀrer vid Arlanda (Swedavia)Trafikflödeskartor (Trafikverket)Statistik över antal tÄgresor (SJ)Den befintliga anslutningsmodellen har exekverats för att berÀkna anslutningsresor i omrÄdet Stockholm/MÀlardalen.

Under vÄrt sista Är var vi intresserade av att ta reda pÄ de problem som vi kan stöta pÄ i vÄra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstÄr p.g.a. de allt strÀngare kraven pÄ minskade svavelutslÀpp frÄn fartyg. De tekniska problemen hÀrstammar frÄn de olika brÀnslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar pÄ dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav tvÄ stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda pÄ vilka tekniska problem som kan uppstÄ tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur controllerfunktionen Àr fördelad inom en organisation, samt att diskutera orsakerna till detta. En kvalitativ tolkningsmetod har anvÀnts dÀr delvis ostrukturerade intervjuer har varit största datainsamlingsmetoden. Uppsatsen har en induktiv ansats. Tre teoretiska perspektiv presenteras i uppsatsen. Först en teoretisk genomgÄng om vad controllerfunktionen Àr, dÀrefter en genomgÄng av Gummessons modell för ansvarsfördelning och sist Byrne & Pierce modell för controllerns roll.