Den samordnade va?rdplaneringen genomförs nÀr ansvaret för fortsatt vÄrd för en patient efter sjukhusvistelse övergÄr frÄn landsting till kommun. Ett vÄrdplaneringsmöte ska hÄllas och en vÄrdplan upprÀttas. I vÄrdplanen ska det framgÄ vilka insatser som behövs efter slutenvÄrden. Involverade parter vid en samordnad va?rdplanering Àr landsting, kommun, primÀrvÄrd och eventuella privata utförare, oftast inom Àldreomsorg, samt patienten och nÀrstÄende.

I Kalmar kommun finns en datormodell över hela kommunens vattenledningsnÀt. Detta examensarbete gick ut pÄ att med datormodellen samt med tryck- och flödesmÀtningar ge svar pÄ ledningarnas kondition vad gÀller rÄhetstal och eventuella dimensionsminskningar, samt framförallt lÀckagepotentialen i ledningarna. MÄlet var att fÄ en sÄ pass vÀlkalibrerad modell att en avvikelse i tryck mellan det uppmÀtta och det berÀknade vÀrdet kunde detektera en flödesförÀndring, vilket i sin tur kunde bero pÄ ett lÀckage. Modellen ska kunna anvÀndas som ett direkt lÀckageanalysinstrument. BerÀkningsmetodiken som anvÀnts Àr State Estimation, som baseras pÄ minsta kvadratmetoden.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Syftet med examensarbetet Àr att digitalt tillÀmpa en stabilisering av pendlingar i den aktiva effekten hos en synkrongenerator för vattenkraft kopplad till ett distributionsnÀt.Implementeringen Àr tÀnkt att ske i en PLC som redan hanterar andra delar av magnetiseringen.Effektstabiliseringen görs genom att en motverkande styrsignal skickas till magnetiseringsutrustningen vilken i sin tur pÄverkar generatorns uteffekt. Denna motverkande styrsignal kan tas fram pÄ olika sÀtt.TvÄ modeller, av IEEE standardiserade, för effektstabilisering undersöks, PSS1A och PSS2B.En Simulink-modell över ett distributionsnÀt med generator byggs upp för att testa effektstabiliseringen.Diskretisering av den ena standarden utförs för att digital implementering ska kunna ske. Tester utförs Àven pÄ denna modell för att kunna validera dess funktion i jÀmförelse med den kontinuerliga.Den tidsdiskreta modellen görs om till ett matematiskt uttryck tillÀmpbart i PLC:n.JÀmförelse sker mellan simuleringarna och den tillÀmpade modellen genom mÀtningar..

Det finns flera fördelar med robotiserad bÄgsvetsning jÀmfört med manuell bÄgsvetsning. NÀr det gÀller produktivitet och repeterbarhet Àr robot överlÀgsen mÀnniska, vilket gör att produkterna hÄller jÀmnare kvalitet. I slutet av 80-talet började offline-programmering att tillÀmpas. Att programmera en robot offline innebÀr att utföra programmeringen med dator utan direkt tillgÄng till roboten. Genom simulering visualiseras ett robotprogram i en grafisk modell av den fysiska robotcellen utan att den fysiska roboten behöver tas ur produktion.

I Volvo Personvagnars tillverkningsanlÀggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mÀngd olika varianter av varje modell. I dagslÀget Àr produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvÀr eller skador föroperatörerna som monterar ihop bilen. SÄledes blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet.Man har pÄ Volvo Personvagnars slutmonteringsanlÀggning i Torslanda utvecklat en berÀkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (BerÀknings Modell Ergonomi). Problemet bestÄr i att utvÀrdera validiteten hos BME utifrÄn ettpersonalekonomiskt perspektiv, det vill sÀga huruvida kostnader relaterade till sjukfrÄnvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsÀttning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjÀlp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förÀndrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband stÀllas upp mellan belastningsergonomisk tyngd ochförekomst av skador..

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

Examensarbetet har genomförts pĂ„ den produktionstekniska avdelningen pĂ„ Volvo Construction Equipment i Hallsberg.Syftet varatt ta fram ett nytt koncept för hyttsvetsproduktionen pĂ„ fabriken;hur produktionsprocessen skulle kunna se ut i framtiden. Man vill göra flödet i linan mer effektivt med avseende pĂ„ kvalitet, flexibilitet samt eliminera tidsslöseri som idag Ă€r ett problem.NĂ€r fabriken pĂ„började sin produktionproducerade man tvĂ„ olika varianter av hyttertill anlĂ€ggningsmaskiner, idag har man ökat produktionen till fyra varianter. I takt med att varianter samt orderingĂ„ng ökat har man byggt pĂ„ befintlig produktionslina istĂ€llet för att utveckla en ny, anpassadlinafördet nya lĂ€get. Resultatet har blivit att maxkapaciteten Ă€r nĂ„dd och linan klarar inte att hantera en planerad produktionsökning.En grundlig analys av hyttsvetsprocessen, innehĂ„llande intervjuer med bland andra platschef, teknisk chef och flera tekniker genfördes för att fĂ„ förstĂ„else för processen. Övrig information sĂ„som effektivitetsmĂ€tningar pĂ„ utrustning, vĂ€rdeflödesanalyser och avvikelserapportering har funnits tillgĂ€ngligt och legat till grund för arbetet.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmÄner ? en möjlighet till ett mer ÄtrÄvÀrt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram anvÀnds av mÄnga företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent Äterkommande kunder med förmÄner. Inom hotellbranschen erbjuds gÀster i dagslÀget standardiserade förmÄner som baseras pÄ gÀstens grad av medlemsnivÄ. Individuella förmÄner som anpassas till varje enskild gÀst gÄr inte att identifiera, och det Àr denna aspekt vi valt att utforska i vÄr uppsats. Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att uppmÀrksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstÄ i arbetet med individuella förmÄner hos hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sÄdant arbete. Metod:Vi har i vÄr uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda pÄ hotellgÀsters behov av individuella förmÄner och dÀrigenom fÄ empiriskt underlag för att besvara vÄra forskningsfrÄgor. Analys och slutsats:Vi har utifrÄn vÄrt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet föresprÄkar att slutanvÀndare bör deltaga i systemutvecklingsprocessen och att det Àr betydelsefullt för att uppnÄ ett effektivt och anvÀndbart system. Detta arbete undersöker dÀrför systemutvecklares syn av delaktighetens betydelse i systemutvecklingsprocessen, för att systemutvecklare ska kunna skapa ett system som tillgodoser slutanvÀndarnas krav och önskemÄl.Denna rapport behandlar slutanvÀndarnas verkliga deltagande i systemutvecklingsprojekt i dagens informationssamhÀlle. Undersökningen som genomförs i denna rapport syftar till att klargöra i vilka moment av systemutvecklingsprocessen som systemutvecklarna anser att anvÀndarnas medverkan Àr mest betydelsefull. Arbetet syftar Àven till att hitta var i systemutvecklingsprocessen som anvÀndarna fÄr möjlighet att deltaga effektivt, samt att fÄ reda pÄ vad systemutvecklarna anser om att lÄta anvÀndarna vara delaktiga i utvecklingsarbetet.För att komma fram till ett resultat har ett antal intervjuer genomförts med verksamma systemutvecklare. Resultatet visar enhÀlligt att det Àr i analysfasen som systemutvecklarna anser att anvÀndarnas medverkan Àr mest betydelsefull.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.