Franchising Àr enligt flera kÀllor ett starkt vÀxande fenomen runt om i vÀrlden. Utformningen av ett franchisesystem Àr en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig sjÀlvt. Det anses dÀrför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna pÄ ett önskvÀrt sÀtt. Enligt vÄr mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger pÄ att styra ett företags stabilitet med hjÀlp av fyra olika styrningar och dessa Àr vÀrderingsstyrningen, den grÀnsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Franchising Àr enligt flera kÀllor ett starkt vÀxande fenomen runt om i vÀrlden. Utformningen av ett franchisesystem Àr en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig sjÀlvt. Det anses dÀrför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna pÄ ett önskvÀrt sÀtt. Enligt vÄr mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger pÄ att styra ett företags stabilitet med hjÀlp av fyra olika styrningar och dessa Àr vÀrderingsstyrningen, den grÀnsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Q-Med AB Àr ett ungt företag som expanderat kraftigt de senaste Ären och tillvÀxten har hela tiden skett i kombination med lönsamhet. Den stora faran med en snabb tillvÀxt under lönsamhet Àr att ett företag blir bekvÀm i situationen och för litet fokus lÀggs pÄ att minimera kostnader och öka effektiviteten i rutiner och processer. För Q-Med AB har det fÄtt konsekvensen att det logistiska flödet till stor del har försummats. Företaget verkar idag i över 60 lÀnder, antingen genom distributörer eller egna dotterbolag. I Europa finns fem dotterbolag i Tyskland, England, Frankrike, Italien och Spanien.

Den vÀxande e-handelsbranschen prÀglas av stora returmÀngder och i den konkurrens somrÄder pÄ marknaden idag kan en enkel returprocess bidra till bÄde kundlojalitet ochkostnadseffektivisering. E-handelsföretagens och transportföretagens gemensamma mÄl Àr attgöra konsumenten nöjd, eftersom utan konsumentens köp uteblir intÀkten för bÀgge parter.Med samma slutgiltiga mÄl finns det en anledning att undersöka nÀrmare hur dessa aktörerförhÄller sig till varandra. Studiens fokus Àr returflödet frÄn konsument tillbaka till ehandelsföretagetmed tillhörande tre parallella flöden: information, fysiska varor och kapital.Syftet Àr att belysa sÄvÀl e-handelsföretags som transportföretags uppfattningar och hanteringrelaterat till e-handelsreturer, för att dÀrigenom bidra med ökad kunskap och förstÄelse förcentrala aspekter att beakta vid utformandet av ett effektivt returflöde. Ett effektivt returflödehandlar om sÄvÀl kostnads- som mÄleffektivitet och inkluderar Àven miljöaspekten,kundservice, ledtider, förmÄgan att se till returflödeskedjan ur ett helhetsperspektiv ochhÄllbarhet inför framtiden. Studien grundar sig pÄ intervjuer med e-handelsföretag,sakkunniga inom e-handel och anstÀllda pÄ ett transportföretag samt en kartlÀggning av fyrasvenska transportföretags returerbjudande utifrÄn deras hemsidor.

Bakgrund: En betydande orsak till mÄnga skador och anmÀlningar som görs inom vÄrden Àr nÀr muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsÀkerheten blir lidande. SBAR Àr en kommunikationsmodell som anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden för att strukturera upp information och presentera viktig fakta pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt, vilket leder till en förbÀttrad patientsÀkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kÀnnedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, dÀr data har samlats in via en enkÀt som bestod av elva frÄgor dÀr sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar.

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] Àr ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrÄn balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrÄn metodiken i balanserad styrning grundar sig företrÀdesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillrÀcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförstÄelse och insikt, vilket innebÀr att den vetenskapliga inriktningen pÄ arbetet Àr hermeneutiskt. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr baserad pÄ individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har anvÀnt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Bakgrund och problem: Uppsatsen tar sin bakgrund i den finanskris som rÄder pÄ marknaden. Situationen idag gör att företagen mÄste jobba med att effektivisera sitt resursutnyttjande och se till att anvÀnda det som finns i verksamheten. MÄnga företag har redan investerat i stora BI-lösningar utan att för den delen fÄ ut nÄgot större vÀrde av investeringen. Förutom att öka resursutnyttjandet mÄste företagen idag fatta bÀttre beslut snabbare. Med grund i att företag Àr i behov av att förbÀttra anvÀndningen av sina system kommer studien fokusera pÄ hur företag kan gÄ tillvÀga för att fÄ ett effektivt anvÀndande av sitt BI-system.

Kontext. Det blir allt vanligare att konsumenter vill anva?nda spel och applikationer pa? alla mo?jliga enheter och plattformar och ett sa?tt att go?ra det mo?jligt a?r genom portning. Portning anva?nds fo?r att a?teranva?nda kod, objekt och funktioner utan att beho?va go?ra om allt fra?n bo?rjan.

Kostnaderna för att bygga idag Àr höga och det krÀvs att byggbranschen effektiviseras för att sÀnka dessa. I takt med sökandet efter stÀndig effektivisering har verktygen utvecklats. Inom konstruktion har man pÄ 25 Är gÄtt frÄn att rita med penna och papper, till att bygga upp en tredimensionell modell i en dator. Idag ritar de flesta dock fortfarande i tvÄ dimensioner med programmet Autodesk Architectural Desktop, ADT, ett AutoCAD baserat program frÄn Autodesk. Nu finns program som Àr objektbaserade, dessa bygger upp byggnaden i dess tredimensionella geometri.

Detta arbete undersöker möjligheterna att ta fram riktlinjer för en transformation frÄn modelltyperna i EKD, som Àr ett mindre formellt semi-formellt modelleringssprÄk, till UML, som Àr ett mer formellt semi-formellt modelleringssprÄk, i syfte att komma nÀrmare en systemspecifikation som kan implementeras som ett IT-system. Arbetet Àr utfört med en designansats som grund för hur arbetsprocessen sett ut. Processen följer genom hela arbetet och kan lÀsas om under metodkapitlet. Arbetet tar upp frÄgor som vilka modelltyper som Àr lÀmpliga att transformera till, vilken information som kan transformeras, vilken information som inte kan transformeras och vad som kan göras med denna. Riktlinjerna testas i valideringssyfte Àven pÄ EKD modeller som skapats i annat syfte Àn för denna rapport..

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av vÀxthusgaser i atmosfÀren pÄ en nivÄ som minskar mÀnniskans pÄverkan pÄ den globala uppvÀrmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande lÀnder. Kyotoprotokollet trÀdde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-lÀnder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade Ätaganden om att sammantaget minska sina vÀxthusgasutslÀpp. Undersökningen utgÄr frÄn detta faktum och med en jÀmförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar pÄ huruvida Kyotoprotokollet Àr ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet Àr hÀmtat frÄn lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet Àr effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har pÄverkat Àven ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina vÀxthusgasutslÀpp.

"Att utveckla en modell som beskriver tillvÀgagÄngssÀttet vid utvecklingen av kvalitetssystem i medelstora företag."För att besvara min problemstÀllning genomförde jag intervjuer av fyra kvalitetsansvariga, anstÀllda i organisationer med kvalitetssystem som Àr eller skall tredjepartscertifieras. Syftet med intervjuerna var att identifiera kritiska faser i utvecklingen av ett kvalitetssystem och erhÄlla rÄd hur dessa faser skall genomföras pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Det insamlade materialet och en litteraturstudie ligger till grund för resultatet som presenteras i form av olika faser som ingÄr i min egenutvecklade modell för utveckling av kvalitetssystem.I resultatkapitlet framgÄr att de kritiska faserna i utvecklingen av ett kvalitetssystem var resurstilldelning, utbildning, mÀtpunkter och stÀndiga förbÀttringar. Av intervjuerna framkom Àven att det Àr frÄgor som utbildning och motivering som Àr avgörande för hur vÀl kvalitetssystemet skall motsvara förvÀntningarna snarare Àn de hÄrda frÄgorna i form av genomförande.

Lean och Sex Sigma Àr tvÄ av de mest anvÀnda kvalitetsförbÀttringsmetodikerna. Vanligtvis brukar endast en av dessa implementeras inom en verksamhet, antingen Lean eller Sex Sigma. Sedan millennieskiftet har en ny förbÀttringsmetodik vid namn Lean Sex Sigma utvecklats genom att integrera de bÄda tidigare. Diskussionerna om Lean Sex Sigma har dock till största del hÄllits pÄ en teoretisk nivÄ och det finns fÄ praktiska exempel. Avsaknaden pÄ praktiska exempel beror frÀmst pÄ avsaknaden av ett standardramverk för en Lean Sex Sigma modell, trots att mÄnga författare tidigare föreslagit olika modeller.Syftet med denna studie Àr att utveckla och föreslÄ en modell för Lean Sex Sigma som kan anvÀndas som standardramverk i framtiden.

Revisioner anvÀnds för att avgöra om verksamheter och deras resultatutfall överensstÀmmer med planerade ÄtgÀrder, om ÄtgÀrderna har genomförts pÄ ett effektivt sÀtt och om de Àr anvÀndbara för att uppnÄ mÄlen. För att undersöka om företaget uppfyller dessa punkter krÀvs det att en revisor utför en revision och bland annat intervjuar nyckelpersoner pÄ företaget om deras arbetsomrÄden. Den hÀr studien fokuserar pÄ revisionsintervjuer pÄ ett livsmedelsföretag frÄn revisorns synvinkel. Syftet var att undersöka hur en revisor kan underlÀtta kommunikationen med anstÀllda, och ett andra syfte var att författarna skulle utföra en internrevision Ät livsmedelsföretaget Osterlén AB i Vellinge. Det utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer med livsmedelsinspektörer för att fÄ en uppfattning om hur de bemöter och hur de bemöts av personal pÄ livsmedelsföretag som revideras.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida Porters Femkrafts-modell kan skönjas i ett företags strategi vid etableringen pÄ en ny marknad. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om Tickets strategiska beslutsunderlag vid nyetableringen pÄ den danska Internetmarkanden skedde utifrÄn Porters modell? Hur kan Tickets strategi kopplas till Porters modell? Hur skiljer sig Tickets strategi frÄn Porters modell? UtifrÄn intervjuer med Ticket samt studerande av Ärsredovisning har data insamlats om Tickets agerande och formulering av strategi. Denna data har analyserats i förhÄllande till Porters femkraftsmodell för att klargöra skillnader och samband mellan teori och verklighet samt varför dessa har betydelse för företaget.Undersökningen visar att Porters femkraftsmodell kan kopplas till Tickets strategi men att det finns stora begrÀnsningar i dess betydelse. De fem krafternas relevans varierar för Ticket.