Sökresultat:
4623 Uppsatser om Modelläsare - Sida 21 av 309
FE-modell för rörbockning
Detta examensarbete Àr utfört vid Sandvik Materials Technology i Sandviken, avdelning SFLD under perioden december 2005 ? april 2006. Uppgiften i examensarbetet var att skapa en parametriserad finita element modell i programmet MSC.Marc Mentat för rörbockning, primÀrt för simulering av smÄ bockningsradier Syftet med modellen Àr att kunna studera restspÀnningar, töjningar, ovalisering, ÄterfjÀdring och förÀndringar i godstjocklek för det bockade röret ur ett tredimensionellt perspektiv för att skapa en djupare teoretisk förstÄelse för vad som sker med ett rör dÄ det bockas. Modellen ska Àven fungera som ett verktyg för att kunna svara pÄ kundförfrÄgningar, gÀllande ett specifikt materials bockbarhet. Modellen Àr utvecklad för dragbockning i kallt tillstÄnd, vilket Àr den bockningsmetod som anvÀnds inom Sandvik AB för smÄ bockningsradier.
Hinder vid kunskapsöverföring - sÄ kan organisationsstrukturen pÄverka
Globaliseringen innebÀr möjligheter för företag att verka pÄ en större marknad, men detta innebÀr ocksÄ att organisationen blir mer utspridd och svÄrkontrollerad. Ett ökat fokus pÄ kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att anvÀnda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrÄn vÄr modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara pÄ repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vÄr undersökning pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen som anvÀnder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vÄr modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjÀnstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stÀrka dess konkurrenskraft. UtifrÄn vÄr modell har vi sedan skapat ett frÄgeformulÀr som ligger till grund för vÄr empiri.
Alternativ modell för miljöundervisning i dagens gymnasieskola - modellekosystem
Studier visar att dagens elever kÀnner oro inför framtiden och de klimatförÀndringar vÄr vÀrld utsÀtts för. Skolverkets nationella kartlÀggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hÀlften av de tillfrÄgade gymnasielÀrarna inte bedriver nÄgon undervisning i Àmnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrÄgor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förstÄelse kring klimatförÀndringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta Àr ett realistiskt problem dÄ en mÀngd studier visar att dagens ekosystem utsÀtts för en mÀngd stressfaktorer, med ursprung i klimatförÀndringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd.
En jÀmförelse av tvÄ linjekapacitetsmodeller för jÀrnvÀgstrafik
Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar kapaciteten pÄ vÄra jÀrnvÀgar. Infrastrukturen Àr en viktig del men Àven tidtabeller och blandningen av trafik pÄverkar kapaciteten. Hur trafiken fungerar pÄ stationerna Àr givetvis en mycket viktig del av jÀrnvÀgssystemet. I denna rapport studeras linjekapacitetsmodeller vars syfte Àr att bedöma kapaciteten pÄ linjespÄren mellan stationerna. De modeller som studeras i denna rapport Àr UIC-modellen och Banverkets modell för linjekapacitet.
Implementera BIM i produktionen : Vilka produktionsparamterar krÀvs i en BIM-modell för att produktionsledare ska kunna tillÀmpa BIM som verktyg till sina arbetsuppgifter?
Detta examensarbete syftar till att exemplifiera vilka informationsparametrar som Àr nödvÀndiga för att Building Information Management pÄ ett bÀttre sÀtt ska kunna implementeras i produktionsfasen. För att uppnÄ detta mÄl har vi analyserat utvecklingen och nyttjandet av Building Information Management genom tre olika datainsamlingsmetoder; litteraturstudie, observationer och intervjuer.  I detta examensarbete har vi fördjupat oss i för- och nackdelar samt hur Skanska Sverige AB kan tillÀmpa Building Information Management som hjÀlpmedel i arbetsberedningar. Denna fördjupning har lett till att vi kan analysera vilka produktionsanpassade informationsparametrar som en produktionsledare behöver i sin tjÀnsteroll för att dra nytta av Building Information Management.Vi anser att anvÀndandet av en BIM-modell kompletterar produktionsledarens ledaregenskaper, vilket gör det lÀttare för denne att nÄ fram med informationen till yrkesarbetarna, dÄ visualiseringen underlÀttar förstÄelsen inför aktiviteten. I denna rapport kan lÀsaren ta del av de slutsatser vi kommit fram till..
Jakten pÄ den lönsamma hyresgÀstmixen : En studie av externa köpcentrum
Föreliggande uppsats behandlar utformningen av hyresgÀstmixen i ett externt köpcentrum. En lönsam hyresgÀstmix för investeraren genererar pÄ kort sikt högsta möjliga totala hyresavkastning och ger pÄ lÄng sikt största möjliga vÀrdeökning pÄ handelsfastigheten. HyresgÀstmixen anses enligt mÄnga forskare vara den enskilt viktigaste pÄverkbara faktorn för ett köpcentrums framgÄng. Trots detta finns idag ingen övergripande teori om hur fastighetsÀgare skall gÄ tillvÀga för att utforma en lönsam hyresgÀstmix. Syftet med denna magisteruppsats Àr att ur ett investerarperspektiv undersöka hur en lönsam hyresgÀstmix kan skapas.
Innovativ modell som speglar försoning i det mÀnskliga livet
Det vÄrdvetenskapliga begreppet försoning skapar möjligheter för mÀnniskan att uppleva emotionell tillfredstÀllelse i livet. Försoning sker inom mÀnniskan och skapar en möjlighet att förenas med svÄra livsöden. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad begreppet försoning Àr och hur det gestaltas i omvÄrdnad. I resultatet redovisas försoningens olika dimensioner inom mÀnniskan. Försoning kan gestaltas som ett mÀnskligt accepterande, som en mÀnsklig förmÄga att Äterta kontrollen, som ett mÀnskligt hopp, som en mÀnsklig förÀndring och som en mÀnsklig process.
Hur samarbetar personalgruppen i en butik : fungerar den som ett team?
Som butikschef vill man fÄ sin personal att arbeta tillsammans som en grupp. Det kan vara svÄrt att fÄ personalen att arbeta mot samma mÄl som krÀvs för att bli ett bra team. Lyckas man att fÄ personalen att arbeta mot samma mÄl kan detta leda till att arbetsklimatet blir bÀttre och att personalen mÄr bra. Vi har varit ute i dagligvarubutiker och undersökt hur personalgrupper i butiker samarbetar och om den fungerar som ett team? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har genomfört individuella intervjuer av personal i dagligvarubutiker.
Stabilitetspaktens effekter pÄ BNP; en kontrafaktisk simulering
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter reglerna inom tillvÀxt- och stabilitetspakten skulle ha haft pÄ BNP. Uppsatsen ger Àven kort historik och en genomgÄng av lagstiftningen som omgÀrdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks Àr 3 %-regeln som sÀger att medlemslÀnderna inom EMU inte fÄr ha ett budgetunderskott pÄ mer Àn 3 procent. Uppsatsen utgÄr frÄn en reducerad AS/AD modell dÀr finanspolitik Àr en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrÄgan. Den metod som anvÀnds Àr en sÄ kallad VAR-modell dÀr tvÄ regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för Ärliga inflationsförÀndringen.
Vision-koppling till och betydelse för strategiarbete
Syftet med uppsatsen Àr att studera visionens koppling till, och betydelse för, företagens strategiarbete samt undersöka om det finns andra mekanismer som stödjer strategiarbetet istÀllet för visionen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande tre företag, dÀr semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primÀrdata. SekundÀrdata har samlats in frÄn litteratur och artiklar. JÀmförelser har gjorts mellan företagen och paralleller har dragits till vedertagna teorier. Arbetets slutsatser visar att i tvÄ av fallföretagen kommer visionen pÄ ett naturligt sÀtt in i strategiarbetet genom de modeller de arbetar efter.
Hur finner dÄ barnet plats i vuxenvÀrlden och i staden? : Platsanknytning i en modern Stockholmsförort - en miljöpsykologisk studie.
De psykologiska konsekvenserna av staden som uppvÀxtmiljö Àr ett av miljöpsykologins studieomrÄden; hur pÄverkar miljöns utformning barnets tÀnkande, identitet och sjÀlvutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund pÄverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod anvÀndes: en öppen frÄga om vad som Àr en bra stad för barn stÀlldes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpÄ femton av barnen intervjuades, och dÀrefter tio förÀldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-Äringens stad bestÄende av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och förÀldrar Àr tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, förÀldrars synsÀtt och den fysiska platsen bildar.
Energiförbrukning för Cisco 3560
I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.
Coaching och NLP : VÀgledare pÄ resa i coachingdjungeln
Coaching har blivit en trend i vÄrt samhÀlle och denna studie kan ses som en resa genom ?coachingdjungeln?. Undersökningen bestÄr av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier dÀr syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i coaching av arbetslösa och hur det anvÀnds. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 lÀn och bestÄr av kommunala, privata och statligt anstÀllda jobbcoacher som arbetar med individer som stÄr utanför arbetsmarknaden.
Innovation Ät folket! : Hur innovationsstrategin för Är 2020 kan gÄ frÄn tanke till verklighet
I dagens samhÀlle krÀvs det allt snabbare förÀndring i organisationer för att hÄlla jÀmn takt med omvÀrlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och dÀrför tagit fram en innovationsstrategi för Är 2020, som vi till stor del har utgÄtt frÄn i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lÀrande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekrÀftade vÄr hypotes, och utifrÄn detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrÄn vÄrt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmÄgan i en organisation. Utöver vÄr hypotes hade vi Àven tvÄ forskningsfrÄgor som vi svarade pÄ, dÀr den andra Àr vÄrt innovationsbidrag..
Vad kostar sjukfrÄnvaron i offentlig verksamhet?: En utvÀrdering av berÀkningsmodellen HÀlsoeffekten
Den ökade sjukfrÄnvaron har ökat efterfrÄgan hos företag efter ekonomiska argument för investeringar i hÀlsa och information om kostnader för ohÀlsa. För att kunna ge ett underlag vid hÀlsoekonomiska diskussioner med företagshÀlsovÄrdens kunder har en berÀkningsmodell, ?HÀlsoeffekten?, utvecklats vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala universitet.För att utvÀrdera modellen anvÀndes den för att berÀkna kostnaderna för sjukfrÄnvaron pÄ tre mindre avdelningar inom en stor offentlig organisation. All information som anvÀndes vid berÀkningarna erhölls frÄn verksamheternas egna ekonomiska system. I jÀmförelse med tidigare utvÀrderingsmodeller har det i denna modell gjorts kopplingar till forskningen kring hÀlsa och ohÀlsa.