Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhälle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mängder information. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrån ett organisatoriskt perspektiv snarare än utifrån ett tekniskt sådant. Vi ämnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att använda två olika perspektiv; nämligen det hårda och det mjuka perspektivet. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sådant.

Användartillfredsställelse har visat sig vara ett viktigt mått på informationssystems framgång. Mycket forskning om användartillfredsställelse med traditionella informationssystem har utförts. Data Warehouse är dock ett nytt fenomen som på flera sätt skiljer sig från traditionella informationssystem. Denna uppsats syftar till att utforska vilka faktorer som är viktiga för användartillfredsställelse med Data Warehouse samt att diskutera kring dessa faktorers betydelse. För att kunna göra detta har en flerfallsstudie med fem användare utförts.

Vi lever idag i ett informationssamhälle, där mängden av information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strävar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och därför har begreppet ?konsolideringar av informationssystem? blivit ett populärt koncept. Begreppet är nytt och i dagsläget finns ingen sammanställd teori med åtgärdsförslag som företag kan nyttja i sina konsolideringsarbeten, vilket dock författarna till denna uppsats gjort. I uppsatsen sammanställs och kategoriseras de olika konsolideringsteorierna, och en empirisk studie av ett företags teoretiska mognadsgrad gällande konsolideringar redovisas.

Denna C-uppsats behandlar utvärderingar av företags datoriserade informationssystem. Bakgrunden till detta är att det idag spenderas stora summor pengar på företagens och att företagens verksamhet ofta är beroende av ett fungerande informationssystem. För att säkerställa att informationssystemet verkligen ger den nyttan som efterstävas krävs det att det genomförs utvärderingar. Utvärderingar är en grund för att kontrollera systemen mot de uppsatta målen och att visa på eventuella förbättringsbehov. Uppsatsen vill visa hur utvärderingsarbetet går till i dagens företag.

Mobil teknologi integreras idag i allt högre grad med centrala stödsystem. Studien har undersökt vilka möjligheter som finns för fältservicetekniker att arbeta direkt i stödsystem, Service Management System (SMS), m.h.a. nya tekniker. Hur kan en bra mobil arbetsplats utformas? En enkätundersökning har utförts där 14 personer som arbetar som fältservicetekniker eller som servicechefer har deltagit.

Denna uppsats avser att belysa frågan varför prototyper är ett viktigt verktyg i en utvecklingsprocess av ett mobilt system. Fördelar och nackdelar som verktyget kan innebära behandlas och olika tillvägagångssätt beskrivs. Arbetet med detta baseras i ett praktiskt utvecklingsprojekt på IT-kunsultföretaget Citerus. Projektuppgiften var där att genom en informationflödesanalys definiera olika flaskhalsar i informationsflödet på olika hotell för att sedan föreslå ett effektiviserande system. Projektet koncentrerades vidare på städpersonalen och deras arbete. Utifrån fortsatta studier föreslogs ett mobilt system som ger städpersonalen information för att lättare och effektivare göra sitt jobb. I flera olika forskningsdiscipliner som berör design och systemutveckling förespråkas ett utvecklingssätt med hjälp av prototyper.

Ett infomationssystem kan ses som en mänsklig konstruktion. Med detta menas att upplägg av informationsbehandlingen är utarbetad av människor. Det är även människor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förändringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, är en process innehållande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.

Detta arbete behandlar relationen användare - informationssystem under ett informationssystems livstid. Arbetet syftar till att påbörja en teorikonstruktion över de faktorer samt effekter, vilka tillsammans utgör den kontext i vilken informationssystemet skapas och verkar. Systemutvecklingsprocessen betraktas ur ett användarperspektiv såtillvida att användarens subjektiva uppfattning om berörda situationer står i fokus.Rapporten behandlar följande frågeställningar: "Hur ser relationen ut i planeringsfasen?" samt "Hur ser relationen ut i verksamhetsfasen?". För respektive frågeställning kartläggs faktorer och effekter, som kan ha betydelse för den studerade relationen.

Denna magisteruppsats beskriver framtagande och utveckling av riktlinjer för ett system vars mål är att förändra och förbättra en organisation, där arbetet idag utgår ifrån en stationär plats men där vi hävdar att arbetssättet skulle kunna vara helt mobilt. I uppsatsen beskriver och diskuterar vi vårt tillvägagångssätt, resultatet av fältstudier och analys samt en diskussion som behandlar konstruktionen av ett mobilt anpassningsbart system. Uppsatsen resulterar i framtagandet av designriktlinjer för en mobil artefakt. Denna artefakt ska kunna stödja det arbete som utförs av personalen som arbetar med drift och övervakning av fastigheter i Karlskrona kommun. Artefakten ska vara anpassningsbar till den miljö som den används inom, den ska ha förmågan att känna av den kontext den opererar inom samt ha förmågan att följa de interaktioner som personalen utför.

Det blir allt vanligare att företag väljer att använda mobila applikationer för att underlätta beslutstödshanteringen utanför kontoret. Dessa applikationer är så kallade mobilt business intelligence lösningar  som är starka verktyg för att kunna fatta beslut oavsett vart anställda befinner sig. I och med att mobilt business intelligence (MBI) börjar bli allt vanligare bland företag idag så är det väldigt användbart att känna till faktorer som gör det lättare att nå framgång med MBI. Idag finns det väldigt lite forskning kring framgångsfaktorer för att lyckas med MBI lösningar. Därför har denna studie behandlat ett par framgångsfaktorer inom området system innehåll och kvalitet för att ta reda på hur kritiska vissa befintliga faktorer egentligen är för att lyckas med MBI lösningar i dagens företag.Resultatet visade sig att vissa av framgångsfaktorerna så som stöd för interaktiva konferenser var mindre betydelsefulla jämförelse med andra framgångsfaktorer för att nå framgång med MBI.

Det blir allt vanligare att företag väljer att använda mobila applikationer för att underlätta beslutstödshanteringen utanför kontoret. Dessa applikationer är så kallade mobilt business intelligence lösningar  som är starka verktyg för att kunna fatta beslut oavsett vart anställda befinner sig. I och med att mobilt business intelligence (MBI) börjar bli allt vanligare bland företag idag så är det väldigt användbart att känna till faktorer som gör det lättare att nå framgång med MBI. Idag finns det väldigt lite forskning kring framgångsfaktorer för att lyckas med MBI lösningar. Därför har denna studie behandlat ett par framgångsfaktorer inom området system innehåll och kvalitet för att ta reda på hur kritiska vissa befintliga faktorer egentligen är för att lyckas med MBI lösningar i dagens företag.Resultatet visade sig att vissa av framgångsfaktorerna så som stöd för interaktiva konferenser var mindre betydelsefulla jämförelse med andra framgångsfaktorer för att nå framgång med MBI.

In the light of new technology health care is now given the opportunity to form a more mobile way of working that would bring about potential gains in terms of efficiency and quality. On the other hand, a more mobile health care also requires a more generous handling of personal information, something that may raise issues in terms of privacy. This study shows that the privacy of the patient requires two things: (i) that the personal information of the patient is handled in a way that generates her an overall positive expected utility and that (ii) the negative expected utility that each risk of an information leakage causes is offset by the expected utility it also makes possible. The first requirement (i) is shown, in comparison with today?s way of working, to be met due to the potential gains in efficiency and quality in combination with no increase in the probability of informational leakage or negative effects of such a leakage. The second requirement (ii) was also considered met since no separate risks of information leakage could be identified that was not offset by the gains it made possible in terms of expected utility..

Interna privata nätverk har länge använts av företag för att främja kommunikation och informationsspridning genom lokala accesspunkter till intranätet. Då teknologiutvecklingen fortsätter mot en högre grad av mobilitet genom inte bara WiFi, utan även 3G och 4G, har behovet av att utvärdera extern tillgång till företagets intranät blivit allt större. För att uppskatta värdet av extern tillgång av intranät via mobila enheter är det av intresse att identifiera de förutsättningar som skapar ett lyckat mobilt intranät. Det är även viktigt att identifiera potentiella möjligheter till optimering av företagsprocesser som mobil tillgång till intranät kan skapa inom organisationer. Mobil tillgång till kritisk data, dokument eller verktyg kan hjälpa anställda ute på fält.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.