Målsättningen med examensarbetet är att utvärdera en metod för att upprätta en kommunikationslänk från en mobil satellitterminal till en geostationär kommunikationssatellit utan kännedom om satellitterminalens position på jordytan. Målsättningen är intressant då GNSS-operatörer (främst i det allmänna USA-drivna GPS-systemet men möjligen även i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begränsar den allmänna tillgängligheten av taktiska/strategiska skäl vid konflikter och kriser.Därtill att allmänna globala navigationssatellittjänster, GNSS-system, ofta bygger på mottagningsantenner med låg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskällor.En mobil satellitterminal blir därmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprätta nya satellitkommunikationslänkar. Systemet blir då mycket sårbart.I denna rapport återges resultat från mätserier inhämtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

SammanfattningI egenskap av Pim examinator harjag i min uppsats studerat hur pedagogerna omsätter sina Pim kunskaper i praktiken.  Jag har utgått från tanken, att pedagogerna har fått gedigna kunskaper i att använda IT tekniken i kommunikation och arbetssätt under sin utbildning i Skolverkets Praktiskt IT- och mediekompetens.  Utbildningen är ett praktexempel på hur man organiserar lärandet som är oberoende av tid och plats!För att få reda på vad som händer i praktiken, har jag tittat på sex pedagogers inlämnade Pim3 uppgifter Mitt pedagogiska minne samt enkätsvar. Enkätfrågor gav direkta svar på frågor som kategoriserats med hjälp av Dr Puenteduras SAMR - modell och Jan Hyléns rapport om Digitalisering av skolan.Pim utbildningarna genomsyras av Vygotskijs tankar om lärandet såsom Lgr11 och därför presenterar jag teorin och sambandet mellan den och Pim3 uppgiften.Som analysverktyg har jag använt Dr Puenteduras SAMR - modell. Modellen beskriver utvecklingen i IT- användandet i fyra steg från lägsta nivån S, A, M och R till högsta nivån.   Jag har definierat sambandet mellan Pim1, Pim2 och Pim3 uppgifterna i Skolverkets utbildning i IT- och mediekompetens och Dr Puenteduras SAMR ? modell.

Detta examensarbete har inriktat sig mot webbutveckling och avsikten med rapporten var att undersöka hur några webbyråer uppfattar de programmeringsspråk, märkspråk och standarder som finns nu och som kommer utvecklas framöver, främst med avseende på webbutveckling. Jag ville även ta reda på vad webbyråerna anser om märkspråket XML och vad som kommer ske i framtiden inom området Internetutveckling, samt vilka fördelar och nackdelar webbyråerna anser att införandet av ny teknik/nya standarder har medfört.För att besvara denna problemställning intervjuade jag sju stycken webbyråer i Skövde. Resultatet blev sammanfattat detta:- De språk som används på webbsidor är främst HTML och olika script-språk.- Standardisering av märkspråk är viktigt för företagen.- Märkspråket XML kommer att användas först då det blivit en pålitlig standard.- Internet upplevs av företagen fortfarande som relativt outvecklat, men kommer enligt företagen att utvecklas och växa, bli mer interaktivt samt integreras med annan teknisk utrustning såsom TV-n.- De flesta problem som uppstår vid utvecklingen av ny teknik är främst mjukvaruproblem, exempelvis inkompatibilitet mellan olika webbläsare..

Fler människor börjar använda olika mobila operativsystem i mobiltelefonen samt appar som enbart fungerar på plattformen. Det leder till att app-leverantörer måste utveckla varje app till varje specifik plattform vilket är dyrt. De vanligaste operativsystemen som används idag är Android samt IOS men hösten 2012 släpptes Windows Phone 8 vilket innebär ytterligare en plattform att ta hänsyn till. I sammarbete med företaget Sogeti Jönköping fokuserar studien på att hitta en metod som gör det möjligt att migrera appar mellan plattformar och till Windows Phone 8. Studien innefattar också att identifiera för och nackdelar med olika app-typer genom en litteraturstudie och intervjuer samt att testa om migrationsmetoderna fungerar praktisk genom en implementation.Resultatet har påvisat att det finns två stycken olika metoder för migration vilket är PhoneGap och Xamarin.

Fler människor börjar använda olika mobila operativsystem i mobiltelefonen samt appar som enbart fungerar på plattformen. Det leder till att app-leverantörer måste utveckla varje app till varje specifik plattform vilket är dyrt. De vanligaste operativsystemen som används idag är Android samt IOS men hösten 2012 släpptes Windows Phone 8 vilket innebär ytterligare en plattform att ta hänsyn till. I sammarbete med företaget Sogeti Jönköping fokuserar studien på att hitta en metod som gör det möjligt att migrera appar mellan plattformar och till Windows Phone 8. Studien innefattar också att identifiera för och nackdelar med olika app-typer genom en litteraturstudie och intervjuer samt att testa om migrationsmetoderna fungerar praktisk genom en implementation.Resultatet har påvisat att det finns två stycken olika metoder för migration vilket är PhoneGap och Xamarin.

På Högskolan i Gävle ges kursen Geografisk Informationsteknik ? med laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa laborationers handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10.I sex av sju laborationer har handledningarna uppdaterats från ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om från ArcView 3.3. De tidigare handledningarna har använts som vägledning för att producera de nya handledningarna.

Development of services that?s provided through mobile application technology in today's modern IT society has become a full-fledged market where numerous players trying to make themselves heard in everything from innovative new services to the further development of existing services. In these services actors wants to find new areas of use by taking advantage of the mobile technology.We have investigated how value is created and how the value is captured in the services provided through mobile applications. Through this, we wanted to identify the critical success factors in how a newly developed service should be designed to create value. This has been done through a thorough literature review, together with an indepth evaluation of existing applications.

The aim of this master thesis is to study electronic publishing, and our main purpose is to examine different strategies of publishing such as: markup languages and page description formats. We examine in what context these strategies are used for publishing, when it comes to scholarly documents produced by Swedish universities and university colleges during the spring of 2002. We apply a sociological perspective as the theoretical framework for to identify the main purposes for scientists to publish their work. We also discuss properties belonging to the different formats: XML, HTML, PDF and PostScript. By doing a content based survey of the websites at Borås University College and at Gothenburg University, we have found that the most common form of electronic publishing, regarding scholarly documents, are lists with bibliographical information on publications and presentations of current research.

Fler människor börjar använda olika mobila operativsystem i mobiltelefonen samt appar som enbart fungerar på plattformen. Det leder till att app-leverantörer måste utveckla varje app till varje specifik plattform vilket är dyrt. De vanligaste operativsystemen som används idag är Android samt IOS men hösten 2012 släpptes Windows Phone 8 vilket innebär ytterligare en plattform att ta hänsyn till. I sammarbete med företaget Sogeti Jönköping fokuserar studien på att hitta en metod som gör det möjligt att migrera appar mellan plattformar och till Windows Phone 8. Studien innefattar också att identifiera för och nackdelar med olika app-typer genom en litteraturstudie och intervjuer samt att testa om migrationsmetoderna fungerar praktisk genom en implementation.Resultatet har påvisat att det finns två stycken olika metoder för migration vilket är PhoneGap och Xamarin.

Behovet av tillgänglighet på kommunikation innebär att vi idag har krav på att meddelanden som skrivs över webben inte bara når oss via en dator utan även till våra mobiltelefoner. Målet med examensarbetet har varit att genom litteraturstudie och intervjuer konstruera ett webbaserat SMS-system som kan användas till att sända SMS textmeddelande till en godtycklig mobiltelefonenhet. Meddelande som sänds ska även lagras i databas och administreras via webbsidan. En jämförelse har även genomförts där syftet har varit att undersöka bäst lämpat programspråk för Bluetooth applikation. Metoden har grundat sig på kriterier.

Fler människor börjar använda olika mobila operativsystem i mobiltelefonen samt appar som enbart fungerar på plattformen. Det leder till att app-leverantörer måste utveckla varje app till varje specifik plattform vilket är dyrt. De vanligaste operativsystemen som används idag är Android samt IOS men hösten 2012 släpptes Windows Phone 8 vilket innebär ytterligare en plattform att ta hänsyn till. I sammarbete med företaget Sogeti Jönköping fokuserar studien på att hitta en metod som gör det möjligt att migrera appar mellan plattformar och till Windows Phone 8. Studien innefattar också att identifiera för och nackdelar med olika app-typer genom en litteraturstudie och intervjuer samt att testa om migrationsmetoderna fungerar praktisk genom en implementation.Resultatet har påvisat att det finns två stycken olika metoder för migration vilket är PhoneGap och Xamarin.

Sömnstörningar är ett folkhälsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen själv kan göra för att förbättra sin sömn, med så kallad egenvård. Då tekniken ständigt utvecklas blir Internet, för alla åldersgrupper, en allt viktigare källa för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvård vid sömnbesvär framställs för allmänheten på olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa får för läsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvård vid sömnstörningar.

Denna uppsats avser att belysa frågan varför prototyper är ett viktigt verktyg i en utvecklingsprocess av ett mobilt system. Fördelar och nackdelar som verktyget kan innebära behandlas och olika tillvägagångssätt beskrivs. Arbetet med detta baseras i ett praktiskt utvecklingsprojekt på IT-kunsultföretaget Citerus. Projektuppgiften var där att genom en informationflödesanalys definiera olika flaskhalsar i informationsflödet på olika hotell för att sedan föreslå ett effektiviserande system. Projektet koncentrerades vidare på städpersonalen och deras arbete. Utifrån fortsatta studier föreslogs ett mobilt system som ger städpersonalen information för att lättare och effektivare göra sitt jobb. I flera olika forskningsdiscipliner som berör design och systemutveckling förespråkas ett utvecklingssätt med hjälp av prototyper.

Nyckelord används på ett flertal sätt för att nå högre rankning i sökmotorresultaten på webben och många författare inom ämnet beskriver hur viktigt det är att använda rätt nyckelord när man sökop-timerar sin webbplats. I litteraturen om sökmotoroptimering beskrivs och kategoriseras nyckelord på ett flertal sätt. Teori-delen i denna uppsats är tänkt att vara en samlingsplats för information om nyckelord. Detta för att skapa en samlad helhetsbild av nyckelordsprocessen och beskriva de olika kategorierna av nyckelord så att detta finns dokumenterat på ett och samma ställe. I den andra delen av uppsatsen beskrivs en empirisk studie som gjorts för att få reda på om andra manuella metoder än den traditionella brainstormingen kan användas för att ta fram passande nyck-elord till en webbsida. De testade metoderna är slumpordsassociation, negativ idégenerering och 6-3-5. Även brainstorming testades för att jämföras med de andra tre metoderna.

Det huvudsakliga syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur teleoperatörer anpassar sin verksamhet för att bemöta den förändrade användningen av mobiltelefonen. Studien har undersökt hur operatörerna hanterar kunder som vill använda mobila tjänster istället för fasta. Mobiltelefonen används idag av teleoperatörens kunder för mer än bara samtal och textmeddelanden. För att besvara frågeformulering har intervjuer med fem teleoperatörer som tillsammans äger mer än 97 % av den svenska telemarknaden. Intervjuerna visar att teleoperatörer är mycket medvetna om de förändringar som har ägt rum och att de försöker vinna tid för att anpassa sin verksamhet, produkter och tjänster för den nya användningen av mobiltelefonen.