SAMMANFATTNING Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010.

Sjukvården är idag utsatt för många organisationsförändringar och effektiviseringar. Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt samtidigt som kvaliteten ska upprätthållas. Vården behöver då metoder och instrument för att kunna följa upp verksamheten. Dessa instrument ska ge en beskrivning av vilka resurser de olika enheterna behöver för att kunna ge rätt sorts vård och samtidigt vara kostnadseffektiv. Det finns olika instrument och metoder för att samla in fakta och analysera data, som kan ge en fingervisning om hur mycket personal och vilken organisation som bäst gynnar vården.

Detta examensarbete har utförts på Saab Training Systems (STS) AB i Huskvarna. Arbetet handlar om metodik och utrustning för mätning av ström och energiförbrukning på Saabs batteridrivna apparater, nämligen SAT och SAAD.Nuvarande mätutrustning klarar inte av de tekniska kraven som STS ställer. Därför behövs det ett instrument eller en metod som generellt kan mäta energiförbrukningen på Saabs batteridrivna enheter. Problemet är att strömmen till apparaterna varierar kraftigt från några mikroampere till flera hundra milliampere i en väldigt kort tidsperiod.Arbetet har genomförts som en teoretisk utredning men innehåller också praktiska mätningar på Saabs SAT och SAAD för att undersöka vilka svårigheter som kan uppstå vid mätning. Dessutom har två förslag på lösningar presenterats.

Jag har studerat fenomenet Bring Your Own Device (BYOD) och hur detta har implementerats i svenska företag. Syftet har varit att beskriva vad BYOD kan innebära i olika verksamheter utifrån vad som kan anses inkluderat i trenden. Jag har även studerat drivkrafterna bakom implementeringen samt vilka företagsspecifika förutsättningar som kan påverka lösningen.Undersökningen har genomförts genom en fallstudie och tre företag har studerats. Den empiriska undersökningen har visat på en stor skillnad mellan företagens valda lösningar och även tydliggjort vilka faktorer som kan komma att spela roll vid utformningen av en BYOD-lösning. I analysen har sedan de olika lösningarna jämförts med varandra utifrån ett underlag som tagits fram ur litteraturen.

Telia Research AB forskar i människans framtida behov av tjänster gällande telekommunikation. Examensarbetet mynnar ut i en applikation för en framtida tjänst som presenteras i en mobilterminal. Meningen med examensarbetet var bland annat att visa på olika utvecklingsverktyg som kan uppnå vissa kriterier vid presentation av en karta i en mobilterminal även kallad PDA, Personal Digital Assistant. Kriterierna var bland annat att kartapplikationen skulle kunna kopplas till en databas var information om geografisk position finns. Funktioner och verktyg som kan tänkas finnas i en applikation kan vara positionering, zoomning, informationsverktyg och ett digitaliseringsverktyg som ger möjlighet att lagra en geografisk punkt med koppling till punktens personliga attribut.

Introduktionsprocessen har betydelse för den nyanställde likväl som för organisationen. Detta då anställda numera oftare byter arbete och organisationerna behöver få den nyanställde snabbt arbetsförd samt hålla kvar sin personal. Vårt syfte med denna studie är att få en ökad förståelse för den formella introduktionen vid en organisation. Vi ville undersöka hur introduktionen förstås och upplevs i praktiken. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fokus på intervjuer med en komplettering av relevanta dokument för introduktionsprogrammet.

Nuklearmedicinsk diagnostik omfattar en teknik där man med hjälp av radioaktiva isotoper kan studera funktion, blodflöde, metabolism eller morfologi hos olika organ och vävnader i människokroppen. Radioaktiva isotoper kan även användas i terapeutiskt syfte, s.k. radioterapi. Detta arbete utgår från en beställning av verksamhetsföreträdare inom hälso- och sjukvården. Arbetet belyser ett farmaceutiskt perspektiv eftersom gällande lagar föreskriver att en beredningsansvarig farmaceut måste vara utsedd för att verksamheten skall kunna bedrivas. De metoder som använts för arbetet är litteraturstudier, studiebesök, genomgång av gällande lagar och förordningar som styr verksamheten samt intervjuer med de olika personalkatagorier som är involverade i verksamheten. Därtill har en förfrågan skickats till samtliga nuklearmedicinska enheter i Sverige om hur organisationen ser ut vid respektive enhet. Arbetet ger en översikt över de vanligaste undersökningarna som utförs vid en nuklearmedicinsk avdelning på ett länssjukhus i Sverige och vilka radiofarmaka som används.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Syftet med studien var att utifrån ett vårdtagarperspektiv nå ökad kunskap om och förståelse för hur äldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras på åtta intervjuer med äldre vårdtagare mellan 67 och 89 år, fyra män och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd på olika enheter i kommunal verksamhet.Under analysen framkom tre kategorier;?Den äldre som individ - förutsättningar och förväntningar?Yttre påverkande faktorer ? rehaborganisation, miljö och bemötande?Sjukgymnastinsatsernas innehåll och karaktärResultatet visar att de intervjuade med en övergående funktionsnedsättning, t.ex. efter höft-fraktur, som fått sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod på en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, väsentligen var nöjda med den behandling de fått. Däremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsättning, t.ex.

Det är sällan man läser i tidningar om det goda sociala arbetet som utförs av socialtjänster i Sverige. Den enskilde medborgaren vänder sig inte heller ofta till media för att få berätta om stödet och det goda bemötandet de fått av myndigheten. Däremot kan klienter kontakta media för ett sista försök till att få uppmärksamhet samt upprättelse i ett beslut. Denna kontakt i kombination med journalistens sökande efter nyhetsvärde kan resultera i artiklar där socialtjänsten arbete framställs negativt. Således kan en missvisande bild målas upp i media, särskilt hos människor som aldrig själva haft kontakt med myndigheten.

Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process förkostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelarska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för enspecifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten encentraliseringsprocess.Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverkadotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)?Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera.Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt.

Denna kvalitativa textanalys tar fram och analyserar de uttryck som lärarna skriver i åtgärdsprogrammen kopplade till individen eller omgivningen. Syftet är att undersöka vad läraren skriver ifråga om vem som är den s k problembäraren i varje ärende och hur åtgärderna utformas efter detta. En skola för alla är ett uttryck som myntades redan år 1980 och innebär att alla elever har rätt till likvärdig utbildning efter individuella behov och förutsättningar. Detta uttryck innebär också att skolan inte ska försöka anpassa eleven efter omgivningen utan istället anpassa omgivningen efter eleven. Tidigare forskning visar på att det varit för stort fokus på individen i arbetet med åtgärdsprogrammen. Vi valde textanalysen som metod eftersom vi var intresserade av att se vad läraren skrev. Vi samlade in tio åtgärdsprogram från tre enheter och tolkade uttrycken läraren använde i dokumenten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns några skillnader mellan hur kommunala och privata fastighetsbolag arbetar med värdering. Vi vill även undersöka om de metoder som beskrivs i teorin används och hur, samt om det är skillnad i attityd till fastighetsvärdering mellan de olika kategorierna av bolag.För att samla in data till vår undersökning har vi valt individuella öppna besöksintervjuer dels för att relativt få enheter skall undersökas och dels för att vi vill få fram den enskilda individens åsikter och tolkningar. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi studerat relevanta teorier, huvudsakligen angående fastighetsvärdering, vilka vi också redovisar i uppsatsen.Tydliga skillnader mellan de två bolagstyperna har vi främst märkt i syftet med värdering samt vid användandet av externa värderare. De kommunala bolagen vi undersökt har till exempel inget behov av externt värderingsutlåtande för att få banklån. De privata bolagen bedriver i större omfattning handel med fastigheter.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med läs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i ämnet och många olika metoder att välja bland. Ett sekundärt syfte är att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns många teorier och metoder i ämnet läs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssätt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestämd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller Språkbiten) samt Vi läser. De övriga tre blandar olika metoder.

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer.