Studiens syfte Àr att undersöka sex förskollÀrares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur organiserar förskollÀrarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollÀrarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollÀrare som arbetar i stora barngrupper, med barn i Äldrarna tre till fem. LivsvÀrldsfenomenologin anvÀnds som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna frÀmjar möjligheten för att arbeta med individualisering Àr flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget Àr en faktor.

Syftet med denna uppsats Àr att med en kvalitativ metod undersöka om dramapedagogiska övningar kan vara ett verktyg i undervisning av Argentinsk tango. Genom respondentintervju har jag försökt fÄnga elevernas upplevelse av dramapedagogiska övningar, om de tycker att det kan vara ett redskap för att utveckla kroppsmedvetenhet. Min intention med uppsatsen Àr att synliggöra dramapedagogiska övningar i undervisningen av Argentinsk tango. UtifrÄn detta har jag tittat pÄ om det i förlÀngningen kan förenkla lÀrandet av steg och sekvenser. Svaren frÄn intervjuerna har sammanstÀllts och sedan bearbetats och analyserats genom valda begrepp utifrÄn litteraturen.

Enligt 7§ LAS skall det föreligga saklig grund för att arbetsgivaren skall kunna sÀga upp arbetstagaren. Detta innebÀr att arbetsgivaren skall ha starka skÀl för att kunna göra sig av med arbetstagaren. För att en uppsÀgning skall vara sakligt grundad krÀvs det utöver de uppfyllda kriterierna, misskötsamhet, medvetenhet och skada att arbetsgivaren skall följa tvÄmÄnadersregeln och fullgöra sin omplaceringsskyldighet. Arbetsgivaren har inte rÀtt att sÀga upp arbetstagaren om hans alkoholmissbruk Àr av sjukdomskaraktÀr. För att kunna bli uppsagd krÀvs det att arbetstagaren inte kan utföra arbete av nÄgon betydelse.

Efter mÄnga diskussioner kring Àmnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trÀdde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och pÄ sÄ sÀtt fÄ en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan anvÀnda sig av i det förebyggande arbetet.I vÄr litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kÀnnetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges Àven förslag pÄ förebyggande ÄtgÀrder.För att undersöka vÄr frÄga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i Ärskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utstrÀckning och pÄ varierande sÀtt..

KlimatfrÄgan och dess hantering Àr högst aktuell i dagens samhÀlle. Det Àr en komplicerad frÄga som ligger pÄ kommunernas bord. Denna uppsats gör en ansats att utröna hur en liten och mÄttligt utsatt svensk kommun som inte Àr en högriskkommun hanterar klimatfrÄgan och dess konsekvenser. FrÄgor om hantering av risk- och sÄrbarhet, kunskaps- och kompetensbyggande,  mitigering och klimatanpassning stÄr i fokus för analysen. Dessa delar stÀlls mot ett pÄgÄende byggprojekt lÀngs en strandkant i Lagomköping som fÄr utgöra ett test för hur hanteringen av dessa frÄgor görs i ett riktigt projekt.Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn i den aktuella kommunen för att kunna utröna hur Lagomköpings kommun arbetar med dessa frÄgor.

Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har nÄgon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att vÀrlden har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av en mindre enkÀtundersökning, men ocksÄ genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.Resultaten tyder pÄ att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli pÄverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer ocksÄ att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrÄn en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de Àr beroende av andra faktorer för att komma tillrÀtta med miljöproblemen.

Syfte: Denna uppsats Àr skriven utifrÄn ett genus perspektiv och behandlar frÀmst kvinnors förhÄllningssÀtt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet gÀllande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens Àr relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kvinnor förhÄller sig till och Àr medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts med diverse olika informationskÀllor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att dÀrefter finna en anvÀndbar teori.Resultat & slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vÄrda sitt utseende.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrÄgasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stÀrka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. HÀr uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett sÀrskilt ansvar jÀmfört med övriga ledamöter.

SammanfattningMisstag Àr nÄgot som ingÄr i vÄrt handlande. VÄrt förhÄllningssÀtt till misstag pÄverkar hur vilÀr oss av dem. Syftet med studien Àr att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsÀttningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ ett textilt hantverksprogram pÄ gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. LÀrarna menar att kunskap Àrerfarenheter, förmÄgan att anvÀnda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

ArbetsmarknadslÀget Àr idag hÄrdare Àn det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. VÀgen till drömyrket Àr krokig och kantas av flera val som mÄste göras, i frÄga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation pÄ arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhÄllande till olika aspekter sÄsom Älder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Uppsatsens teoretiska referensram prÀglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och BÀck-Wiklund.

ÖversvĂ€mningar Ă€r ett stort problem pĂ„ flera hĂ„ll i Sverige och klimatförĂ€ndringarna vĂ€ntas förvĂ€rra situationen i vissa delar av landet. I syfte att strukturera arbetet med översvĂ€mningsrisker togs översvĂ€mningsdirektivet (2007:60:EG) fram i EU Ă„r 2007. Direktivet genomförs som förordning (SFS 2009:956) i Sverige och denna infördes i svensk lagstiftning den 26 november 2009. Enligt förordningen om översvĂ€mningsrisker har Myndigheten för SamhĂ€llsskydd och Beredskap en viktig roll dĂ„ de ska utföra den preliminĂ€ra bedömningen av översvĂ€mningsrisker, bl.a. genom framtagande av kartor som redovisar översvĂ€mningshotade omrĂ„den.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur medvetna lÀrare pÄ lÄgstadiet Àr av lÀrstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lÀrare pÄ lÄgstadiet för att ta reda pÄ detta. LÀrarna i min undersökning Àr relativt medvetna om lÀrstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar bÄde genom att berÀtta (auditivt), visa (visuellt) och att de lÄter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstÄ. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

Idag Ă€r det en sjĂ€lvklarhet att stadsutveckling sker i hĂ„llbarhetens tecken och det Ă€r respektive kommuns ansvarar att skapa förutsĂ€ttningar för att stadens invĂ„nare ska kunna leva med en hĂ„llbar livsstil. Skulle stadens invĂ„nare tillsammans förĂ€ndra sin livsstil till att leva hĂ„llbart Ă€r det möjligt att minska miljöpĂ„verkan. Enligt Malmö stads översiktsplan, ÖP2012, ska det pĂ„ 2030-talet finnas en medvetenhet hos alla stadens invĂ„nare om hur deras livsstil pĂ„verkar miljön, staden samt andra mĂ€nniskor. Det krĂ€vs dock en beteendeförĂ€ndring för att kunna uppnĂ„ en hĂ„llbar utveckling. Genom kommunikation och kommunikationskampanjer Ă€r det möjligt att fĂ„ individer att uppmĂ€rksamma sin egen livsstil och reflektera över hur den överensstĂ€mmer med den hĂ„llbara utvecklingen.

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av Ayen Technology AB i Haparanda som Àr ett litet företag inom satellitkommunikationssektorn. Syftet bakom projektet var att utveckla en takmonterad, motoriserad antenn för satellitkommunikations vanligen kallad ?Drive-away? eller SNG i branschen. Detta skulle bli en helt ny produkt för Ayen Technology. Man skulle utgÄ frÄn en existerande reflektor utvecklad till en annan produkt utvecklad av företaget.