Enligt 7§ LAS skall det föreligga saklig grund för att arbetsgivaren skall kunna sÀga upp arbetstagaren. Detta innebÀr att arbetsgivaren skall ha starka skÀl för att kunna göra sig av med arbetstagaren. För att en uppsÀgning skall vara sakligt grundad krÀvs det utöver de uppfyllda kriterierna, misskötsamhet, medvetenhet och skada att arbetsgivaren skall följa tvÄmÄnadersregeln och fullgöra sin omplaceringsskyldighet. Arbetsgivaren har inte rÀtt att sÀga upp arbetstagaren om hans alkoholmissbruk Àr av sjukdomskaraktÀr. För att kunna bli uppsagd krÀvs det att arbetstagaren inte kan utföra arbete av nÄgon betydelse.

Efter mÄnga diskussioner kring Àmnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trÀdde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och pÄ sÄ sÀtt fÄ en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan anvÀnda sig av i det förebyggande arbetet.I vÄr litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kÀnnetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges Àven förslag pÄ förebyggande ÄtgÀrder.För att undersöka vÄr frÄga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i Ärskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utstrÀckning och pÄ varierande sÀtt..

Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har nÄgon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att vÀrlden har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av en mindre enkÀtundersökning, men ocksÄ genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.Resultaten tyder pÄ att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli pÄverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer ocksÄ att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrÄn en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de Àr beroende av andra faktorer för att komma tillrÀtta med miljöproblemen.

KlimatfrÄgan och dess hantering Àr högst aktuell i dagens samhÀlle. Det Àr en komplicerad frÄga som ligger pÄ kommunernas bord. Denna uppsats gör en ansats att utröna hur en liten och mÄttligt utsatt svensk kommun som inte Àr en högriskkommun hanterar klimatfrÄgan och dess konsekvenser. FrÄgor om hantering av risk- och sÄrbarhet, kunskaps- och kompetensbyggande,  mitigering och klimatanpassning stÄr i fokus för analysen. Dessa delar stÀlls mot ett pÄgÄende byggprojekt lÀngs en strandkant i Lagomköping som fÄr utgöra ett test för hur hanteringen av dessa frÄgor görs i ett riktigt projekt.Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn i den aktuella kommunen för att kunna utröna hur Lagomköpings kommun arbetar med dessa frÄgor.

Syfte: Denna uppsats Àr skriven utifrÄn ett genus perspektiv och behandlar frÀmst kvinnors förhÄllningssÀtt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet gÀllande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens Àr relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kvinnor förhÄller sig till och Àr medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts med diverse olika informationskÀllor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att dÀrefter finna en anvÀndbar teori.Resultat & slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vÄrda sitt utseende.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrÄgasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stÀrka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. HÀr uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett sÀrskilt ansvar jÀmfört med övriga ledamöter.

SammanfattningMisstag Àr nÄgot som ingÄr i vÄrt handlande. VÄrt förhÄllningssÀtt till misstag pÄverkar hur vilÀr oss av dem. Syftet med studien Àr att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsÀttningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ ett textilt hantverksprogram pÄ gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. LÀrarna menar att kunskap Àrerfarenheter, förmÄgan att anvÀnda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

ArbetsmarknadslÀget Àr idag hÄrdare Àn det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. VÀgen till drömyrket Àr krokig och kantas av flera val som mÄste göras, i frÄga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation pÄ arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhÄllande till olika aspekter sÄsom Älder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Uppsatsens teoretiska referensram prÀglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och BÀck-Wiklund.

ÖversvĂ€mningar Ă€r ett stort problem pĂ„ flera hĂ„ll i Sverige och klimatförĂ€ndringarna vĂ€ntas förvĂ€rra situationen i vissa delar av landet. I syfte att strukturera arbetet med översvĂ€mningsrisker togs översvĂ€mningsdirektivet (2007:60:EG) fram i EU Ă„r 2007. Direktivet genomförs som förordning (SFS 2009:956) i Sverige och denna infördes i svensk lagstiftning den 26 november 2009. Enligt förordningen om översvĂ€mningsrisker har Myndigheten för SamhĂ€llsskydd och Beredskap en viktig roll dĂ„ de ska utföra den preliminĂ€ra bedömningen av översvĂ€mningsrisker, bl.a. genom framtagande av kartor som redovisar översvĂ€mningshotade omrĂ„den.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur medvetna lÀrare pÄ lÄgstadiet Àr av lÀrstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lÀrare pÄ lÄgstadiet för att ta reda pÄ detta. LÀrarna i min undersökning Àr relativt medvetna om lÀrstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar bÄde genom att berÀtta (auditivt), visa (visuellt) och att de lÄter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstÄ. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

Idag Ă€r det en sjĂ€lvklarhet att stadsutveckling sker i hĂ„llbarhetens tecken och det Ă€r respektive kommuns ansvarar att skapa förutsĂ€ttningar för att stadens invĂ„nare ska kunna leva med en hĂ„llbar livsstil. Skulle stadens invĂ„nare tillsammans förĂ€ndra sin livsstil till att leva hĂ„llbart Ă€r det möjligt att minska miljöpĂ„verkan. Enligt Malmö stads översiktsplan, ÖP2012, ska det pĂ„ 2030-talet finnas en medvetenhet hos alla stadens invĂ„nare om hur deras livsstil pĂ„verkar miljön, staden samt andra mĂ€nniskor. Det krĂ€vs dock en beteendeförĂ€ndring för att kunna uppnĂ„ en hĂ„llbar utveckling. Genom kommunikation och kommunikationskampanjer Ă€r det möjligt att fĂ„ individer att uppmĂ€rksamma sin egen livsstil och reflektera över hur den överensstĂ€mmer med den hĂ„llbara utvecklingen.

Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda pÄ deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohÀlsa och till sig sjÀlva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar pÄ stigmatisering, diskriminering och mediapÄverkan i samband med psykisk ohÀlsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna betrÀffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapÄverkan samt generell okunskap om psykisk ohÀlsa. Resultatet bekrÀftar tidigare studier om okunskap och mediapÄverkan samt motsÀger delvis tidigare forskning gÀllande diskriminering av psykiatripersonal. Resultatet visar Àven hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrÄn ökad kunskap om psykisk ohÀlsa och medvetenhet om varje mÀnniskas vÀrde..

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av Ayen Technology AB i Haparanda som Àr ett litet företag inom satellitkommunikationssektorn. Syftet bakom projektet var att utveckla en takmonterad, motoriserad antenn för satellitkommunikations vanligen kallad ?Drive-away? eller SNG i branschen. Detta skulle bli en helt ny produkt för Ayen Technology. Man skulle utgÄ frÄn en existerande reflektor utvecklad till en annan produkt utvecklad av företaget.

Den tekniska utvecklingen i samhÀllet gör att medieanvÀndning i dagens skola Àr ett Àmne som stÀller krav pÄ bÄde lÀrare och elever. Den teoretiska utgÄngspunkten grundas pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lÀrares attityder om och anvÀndning av medier som TV och film pÄ högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad pÄ 43 enkÀter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lÀrare anvÀnder TV och film i undervisningen, vilket material de anvÀnder och varför de anvÀnder detta. Undersökningens resultat tyder pÄ en medvetenhet hos berörda lÀrare angÄende mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.

Bakgrund: IvÀrlden dör ca 1,4 miljoner mÀnniskor av lungcancer varje Är. Prognosen förlungcancer Àr sÀmre Àn vid insjuknande i andra cancerformer. Mer Àn fem Ärsöverlevnad Àr ovanlig bland bÄde kvinnor och mÀn. Kunskapom erfarenheter av lungcancer Àr viktiga eftersom det kan leda till bÀttrevÄrdupplevelse för patienten. Syfte: Attbeskriva personers erfarenheter av att leva med lungcancer.