Utvecklingen pÄ webben gÄr snabbt framÄt och webbapplikationerna blir bara mer avancerade. Samtidigt sÄ har de mobila webblÀsarna utvecklats i en snabb takt. Dock skiljer det fortfarande mycket mellan en mobil webblÀsare och en vanlig webblÀsare, samt att man integrerar med en mobiltelefon pÄ ett annat sÀtt Àn vad man gör med en dator. Detta examensarbete undersöker om det Àr möjligt att skapa avancerade webbapplikationer som, genom att utnyttja de senaste webbteknologierna, kan ersÀtta vanliga mobilapplikationer.Undersökningen genomförs genom att skapa en lÀttviktsvariant av en telefonapplikation, Mobile Documents till Symbian S60, som Àr en applikation som hanterar dokument, mejl och bilagor.Utvecklingen sker till största del i Google Web Toolkit och tekniker sÄ som AJAX och Comet anvÀnds. Eftersom antalet olika sorters telefoner med tryckskÀrm Àr vÀldigt stort sÄ kommer undersökningen att rikta sig mot ett fÄtal telefoner som kör webblÀsarna Mobile Safari, microB och Android Browser.Slutsatserna av rapporten Àr att JavaScript-stödet hos dagens webblÀsare Àr stort nog till att köra avancerade webbapplikationer.

Alkoholkonsumtionen i Sverige Àr idag högre Àn för 100 Är sedan. MÄnga barn vÀxer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos förÀldrarna kan pÄverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hÀlso- och sjukvÄrd skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.

I detta arbete har vi studerat tjÀnsten SMS-betalning. Vi har fokuserat pÄ att utvÀrdera och beskriva tjÀnstens anvÀndningsomrÄde samt dess styrkor och svagheter. UtifrÄn företaget Mobill, vars affÀrsidé Àr att utveckla en betalningstjÀnst via SMS har vi fÄtt en bild av hur ett företag kan satsa pÄ denna teknik. I en studie med konsumenterna har vi visat den generella bilden av instÀllningen till betalningstjÀnsten, detta för att vidare kunna utvÀrdera betalningssystemet. Dessa studier har bÄda en kvalitativ karaktÀr.

BAKGRUND:Förskolan skall lÀgga grunden för barns möjligheter till ett livslÄngt lÀrande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lÀrandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen Àr dÀrför en viktig förutsÀttning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling.Studien avser att besvara frÄgestÀllningarna: Hur beskriver förskollÀrarna relationen mellanomsorg och lÀrande? Hur uttrycker sig förskollÀrarna ifrÄga om hur de anvÀnder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskollÀraresom Àr yrkesverksamma inom tvÄ kommunala förskolor i en kommun i HallandslÀn. Urvalet Àr gjort utifrÄn principen för tillgÀnglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder pÄ att förskollÀrarna anvÀnder beröring relaterattill sÄvÀl omsorg som lÀrande.

MÄlet med utvecklingsarbetet Àr att öka en grupp förskoleklass elevers medvetenhet om frÄgor som rör miljö och hÄllbar utveckling genom att utveckla och genomföra en miljövecka. Verktyg som anvÀnds för dokumentation i mitt utvecklingsarbete var observationer och reflektioner. Jag har planerat och genomfört en temavecka med fokus pÄ miljö i en förskoleklass. Genomfört utvecklingsarbete visar vikten av material som fÄngar eleverna och deras intresse. Min slutsats Àr att genom ett varierande arbetssÀtt och elevernas delaktighet skapade vi tillsammans en rik temavecka som gav en försmak pÄ vad hÄllbar utveckling kan innebÀra.

Utbildningsförvaltningen fattade 2003 ett beslut om att alla lÀrare i Stockholm skulle anvÀnda mÀtinstrument för bedömning av elevers lÀsutveckling. Syftet med denna uppsats Àr att granska och jÀmföra de tvÄ vanligast förekommande mÀtinstrumenten i StockholmsomrÄdet. De bÄda mÀtinstrumenten finns beskrivna i böckerna Nya Lusboken och God lÀsutveckling. En diskursanalys av de bÄda mÀtinstrumenten har gjorts och skillnader dem emellan har dÀrigenom kunnat pÄvisas. Den största skillnaden Àr författarnas syn pÄ fonologisk medvetenhet.

VÄrt syfte med följande arbete Àr att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn pÄ begreppen omsorg och kunskap i trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats dÄ vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet pÄ. Mönstret som trÀder fram i vÄr studie Àr att medvetenheten Àr stor bland pedagoger. SÄ lÀnge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg sÄ kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Sammandrag I denna uppsats studeras ord i ett lÀromedel för blivande truckförare. Syftet med studien Àr att undersöka ordförstÄelse hos studerande pÄ SFID- och SASG-nivÄ med hjÀlp av ordtest och dessutom belysa den sprÄkklyfta som finns mellan de studerandes ordförrÄd och den vokabulÀr som finns i yrkeskursernas lÀromedel.    Orden i materialet har kategoriserats i fackord, kÀnda ord och grÄzonsord. Fackord uppmÀrksammas i undervisningen.GrÄzonsord Àr de ord som ÀmneslÀraren inte förklarar, och som inte Àr kÀnda sedan tidigare av en stor majoritet av kursdeltagarna. Dessa ord medför speciella problem för andrasprÄksinlÀrare dÄ lÀrarna brister i medvetenhet om svÄrigheterna, och dessutom anvÀnder grÄzonsord för att förklara nya fackord.    Ett textavsnitt, med mÄnga grÄzonsord, identifieras och testas ur olika aspekter i tvÄ studerandegrupper som Àr potentiella kursdeltagare i yrkeskurser. Kvantitativ metod med enkÀt anvÀnds, och ordförstÄelsen belyses frÄn flera synvinklar genom olika testmetoder inom enkÀten.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Syftet med rapporten var att undersöka hur man arbetar med sprÄkutveckling i förskoleklass. I undersökningen fanns ocksÄ syftet att titta pÄ hur pedagoger och barn kommunicerar med varandra under bÄde samlingen och styrda aktiviteter.Undersökningen genomfördes i tvÄ förskoleklasser vid Ätta tillfÀllen genom observationer. Resultatet visar att man i förskoleklassen tar hjÀlp av olika modeller för att fÄ med sprÄkets delar. Det visade ocksÄ att leken Àr ett viktigt verktyg för inlÀrning. I denna studie framkom Àven att barnen gÀrna kommunicerar med bÄde pedagogerna och varandra, bÄde genom tal och kroppssprÄk..

Bakgrund: Postoperativa s?rinfektioner ?r en av de vanligaste komplikationerna efter operation och hotar miljontals liv v?rlden ?ver varje ?r. Som operationssjuksk?terska ?r en stor del av arbetet att jobba infektionspreventivt vilket innefattar att f?rebygga postoperativa s?rinfektioner. Dessa infektioner p?verkar patienter i olika grader och ?kad f?rst?else f?r deras upplevelser kan leda till mer personcentrerad och patients?ker v?rd. Syfte: Syftet med detta arbete ?r att sammanst?lla och belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att drabbas av postoperativa s?rinfektioner. Metod: Detta ?r en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk trÀning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska fÀrdigheter, vilket kan leda till bÀttre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter sÄ som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan leda till en rad olika negativa hÀlsoeffekter. Denna studie fokuserar pÄ pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angÄende barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska fÀrdigheter. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollÀrare.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om det utifrÄn ett internationellt perspektiv rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet. Vi har studerat gymnasieelever i Sverige samt Argentina med fokus pÄ elevens perpektiv. Genom att studera elevers upplevelser av jÀmstÀlldhet i klassrummet, ökar vÄr medvetenhet och sÄledes möjlighet att bemöta eleverna i vÄr kommande yrkesroll i enlighet med den rÄdande lÀroplanen. Resultatet av vÄr studie visar att det inte rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet, varken i Sverige eller Argentina..