MÄlet med projektet Àr att utveckla ett system dÀr det skall gÄ att komma Ät information frÄn en intern databas pÄ ett enkelt sÀtt med en mobil enhet. Eftersom varje enskild databas Àr unik sÄ skall det gÄ att justera systemet enkelt genom ett administrationsgrÀnssnitt sÄ att det passar till varje databas. Informationen Àr oftast kÀnslig och skall inte Ätkommas av obehöriga anvÀndare, sÄ den mobila enheten behöver autentiseras för att skydda informationen. Systemet kommer alltsÄ bestÄ av ett par applikationer:1. WebbtjÀnst som skall kommunicera med databasen och skicka information till webb- och den tjocka klienten.2. Webbaserad klient, skall kunna visa data frÄn databasen.3. Tjock klient, skall kunna visa samt uppdatera data frÄn databasen.4. AdministrationsgrÀnssnitt som skall kunna konfigurera webbtjÀnsten. För autentisering av anvÀndaren anvÀnds telefon ID:et och sköts automatiskt av den tjocka klienten.

Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna förhÄller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier dÀr bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nÀmns. Den tar Àven upp pedagogens roll i leken dÀr den vuxne Àr barnets första lekkamrat, pedagogen som bekrÀftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort pÄ tvÄ olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrÄn vÄrt syfte.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Sammanfattning: Vi stÄr inför en tid med stora pensionsavgÄngar, endast under 2011 kommer 124 000 svenskar att fylla 65 Är. DÄ Àldre anstÀllda ofta innehar mycket kunskap efter lÄng erfarenhet inom en organisation finns en risk att kunskapen följer med dem nÀr de slutar till följd av en pensionering. Med denna studie önskar vi kunna bidra med en större förstÄelse för betydelsen av en tydligt utarbetad pensionerings- och kunskapsledningsstrategi för en organisation dÄ dessa stora pensionsavgÄngar vÀntar. Vi önskar Àven bidra med en ökad medvetenhet om kunskapsledningens relevans i organisationer, och att denna medvetenhet bör finnas hos alla anstÀllda och inte endast vara individspecifik.Syftet med denna studie var att kartlÀgga och analysera det personliga nÀtverket runt en nyckelperson i en organisation för att kunna utvÀrdera nÀtverkets roll i bevarandet av kunskap vid nyckelpersonens pensionering samt identifiera kunskapsbevarande faktorer. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie dÀr bÄde intervjuer och dagböcker anvÀndes för att samla in det empiriska materialet.

Inför ett utvecklingsprojekt tenderar företag ha brÄttom att sÀtta igÄng med projektet och spenderar dÀrmed lite, eller ingen tid alls pÄ en förstudie. Problem som möjligen skulle ha upptÀckts i en förstudie kan bidra till konsekvenser i projektets senare faser och förorsaka större problem Àn om de hade upptÀckts i tid. Uppsatsen pÄvisar förstudier som ett preliminÀrt moment som alltid borde vara en inrÀknad del innan ett utvecklingsprojekt pÄbörjas. En förstudie kan besvara om projektet Àr genomförbart med hÀnsyn till företagets förutsÀttningar, resurser och kundernas behov av krav. Denna uppsats Àmnar belysa viktiga aspekter att ta hÀnsyn till i genomförandet av en förstudie och dÀrigenom förmedla rekommendationer för förstudier med fokus pÄ företag som befinner sig inför utveckling av mobila tjÀnster.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ur ett lĂ€rarperspektiv belysa musiklĂ€rares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lĂ€rares syn pĂ„ musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att mĂ€nniskor konstruerar sin identitet i relation till sin omvĂ€rld. För att analysera och diskutera vĂ„rt resultat har vi utgĂ„tt frĂ„n först och frĂ€mst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas pĂ„ tre nivĂ„er, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhĂ€llet som Ă„terspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade hĂ€rskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lĂ€rare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklĂ€rare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de fĂ„r frĂ„n skolledningen för att arbeta med genusfrĂ„gor. Vidare har vi diskuterat musiklĂ€rarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfĂ€llen i skolĂ„r 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de tvĂ„ berörda musiklĂ€rarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstĂ„ hur dessa tre omrĂ„den hĂ€nger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga mĂ€nniskors genusidentitet pĂ„verkas i musikundervisningen. Av musiklĂ€rarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lĂ€rarna uppfattar musiken som viktig.

Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lÀrstilar, inom de utvalda preferensomrÄdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlÀrare. Vi utgick frÄn en stilenkÀt om lÀrstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. VÄr studie genomfördes i Är ett pÄ en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lÀr sig pÄ bÀsta sÀtt och att de kanske inte alltid Àr medvetna om hur denna process gÄr till, det vill sÀga att deras metakognitiva medvetenhet inte Àr fÀrdigutvecklad. .

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flersprÄkiga miljöer och vi har valt att lÀgga fokus pÄ barn med somaliska som modersmÄl. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsmetod dÄ vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallÀrare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i Är 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av Àmnet. VÄra observationer genomförde vi i tvÄ förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att Bornholmsmodellen fungerar vÀl i klasser med flersprÄkiga barn. Barnens sprÄkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha nÄgon betydelse för tillÀgnandet av sprÄklekarna i Bornholmsmodellen. .

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Denna studie undersöker om lÀttillgÀnglig information om matrecepts koldioxidutslÀpp kan göra att mÀnniskor vÀljer miljövÀnligare mÄltider. Studien genomfördes under realistiska förhÄllanden med hjÀlp av en webbaserad prototyp som automatiskt berÀknar och presenterar olika matrecepts koldioxidutslÀpp nÀr anvÀndaren surfar pÄ en webbplats med recept. Beteendet vid val av mÄltider studerades för en grupp om 15 personer, bÄde med och utan anvÀndning av prototypen. Deltagarnas upplevelse av prototypen samlades in genom fokusgrupper. AnvÀndning av prototypen resulterade i en minskning av deltagarnas genomsnittliga koldioxidutslÀpp med ca 2,2 kilo per mÄltid (45 %).

Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper pÄ arbetet eller i sina sociala nÀtverk. Tidigare forskning visar pÄ att normbrytare bestraffas för att gruppen ska ÄterfÄ sin stÀllning men Àven för att individer ska fÄ behÄlla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvÀrlden, dÀr det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men ocksÄ pÄ ett milt vis genom tillsÀgningar. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att en normbrytare i gruppen inte pÄverkar gruppens möjlighet att prestera..

SammanfattningProblem omrÄdeI dagslÀget sÄ finns det flera olika undersökningar som visar pÄ ett dilemma kring betygssÀttningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningarna visar pÄ att lÀrare runt om i landet undervisar, bedömer och betygssÀtter sina elever pÄ helt skilda grunder. Undersökningar visar ocksÄ pÄ att detta dilemma leder till att eleverna inte riktigt vet vad som ligger till grund för deras betyg i Àmnet.SyfteSyftet med min studie Àr att belysa vilka grunder som idrottslÀrarna vÀljer att bedöma sina elever utifrÄn, och med hjÀlp av det sedan se om det skiljer sig lÀrarna emellan och varför. Mitt syfte med studien Àr Àven att belysa hur eleverna resonerar angÄende betygssÀttning.Med detta som utgÄngspunkt sÄ försöker jag igenom hela studien svara pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Den ena Àr, vilka grunder bedömer idrottslÀrarna sina elever pÄ vid betygssÀttningen i Àmnet idrott och hÀlsa?, Och andra Àr, hur eleverna resonerar kring betygssÀttning och vad de sjÀlva tror att de blir betygsatta pÄ?.MetodFör att kunna fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ utförs en undersökning med totalt Ätta deltagare, varav fyra av dem var lÀrare och de andra elever.