Syftet med min studie Àr att undersöka ett antal kommunala förskolors sprÄkliga pedagogiska miljöer för att fÄ kunskap om vilka metoder nÄgra pedagoger i förskolan arbetar med för att stimulera barns sprÄk- och begreppsutveckling. Jag vÀljer att lÀgga fokus pÄ en central frÄgestÀllning: Vad menar pedagoger med sprÄkliga pedagogiska miljöer? I ett försök att fÄ svar pÄ mina frÄgor vÀljer jag att observera och samtala med yrkesverksamma pedagoger. Resultat visar att pedagogerna betonar att det sociala samspelet har betydelse för barns sprÄk- och begreppsutveckling..

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Social mjukvara Àr nu för tiden en del av vardagen och dess statusrader förmedlaranvÀndarens förehavanden och tankar till vÀnkretsen. En intressant företeelse angÄendestatusraden Àr att anvÀndarna utnyttjar referenser till den musik de för nÀrvarande lyssnar pÄför att uttrycka sig dÀri. Eftersom Internet alltmer flyttar ut pÄ mobila enheter följer Àvendessa sociala mjukvaror och dess beteenden med. Musikdelning bör dÀrför följa sammamönster. Denna rapport undersöker om geografisk plats kan anvÀndas för att dela musik medmobil teknologi samt om det finns en koppling mellan musik och plats.För att utforska detta har en prototyp i form av en mobilapplikation, med namn TownTracks,konstruerats.

Syfte: Denna uppsats Àr skriven utifrÄn ett genus perspektiv och behandlar frÀmst mÀns förhÄllningssÀtt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angÄende begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens Àr relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÀn förhÄller sig till och Àr medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som dÀrefter har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal mÀn. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts med diverse olika informationskÀllor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att dÀrefter finna en anvÀndbar teori.Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av mÀnnen nÄgot frÀmmande och de allra flesta av mÀnnen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga pÄ att vara lagom.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Norrköpings kommun har en viktig roll i samhÀllet, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav pÄ service och e-tjÀnster har ökat markant, dÀrför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjÀnster och de elektroniska Àrendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun Àr varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förÀndras finns det bra förutsÀttningar för en samverkan mellan dessa IT-system.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

Åtkomst till internet via trĂ„dlösa nĂ€tverk ses som en sjĂ€lvklarhet för anvĂ€ndare med tillgĂ„ng till mobil, dator eller annat typ av utrustning som kan skicka eller mottaga datatrafik. Det har gjort att utvecklingen samt tillgĂ€ngligheten av trĂ„dlösa nĂ€tverk har blivit mer utbredd. Antingen via privatpersonens egna hem, via sin arbetsplats eller skola samt företag som bedriver tillfĂ€lliga boende som hotell, cafĂ© eller andra platser som erbjuder internet via sitt privata nĂ€tverk. Med den ökade tillgĂ€ngligheten ökar Ă€ven sĂ€kerhetsrisken för anvĂ€ndaren antingen frĂ„n yttre hot dĂ€r anvĂ€ndare vill fĂ„ tillgĂ„ng till andra anvĂ€ndares data eller direkt attack frĂ„n Ă€garen av nĂ€tverket. AnvĂ€ndare kan kĂ€nna sig sĂ€kra med de skydd som finns tillgĂ€ngliga som exempel antivirus och brandvĂ€gg men i och med att ansluta till ett publika nĂ€tverk kan en rad nya sĂ€kerhetshot uppstĂ„ i former av man-in-the middle attacker mot anvĂ€ndaren.

I fo?religgande studie har en metod fo?r utva?rdering av vinkelma?tningsosa?kerheten hos en terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden fo?r ma?tning och bera?kning av vinkelma?tningsosa?kerheten a?r till stor del baserad pa? ba?de ISO:s standard fo?r test av en teodolit och en doktorsavhandling da?r vinkelma?tningen hos en TLS underso?ks. FARO Focus3D a?r en TLS som a?gs och brukas av konsultfo?retaget Tyre?ns AB.

VÄra slutsatser Àr att vi mÄste vara medvetna om hur vi bemöter flickor och pojkar och att vi anpassar undervisningen till deras lÀrande. Trots att det finns en medvetenhet kring kön, sÄ Àr det ofta pojkarna som fÄr och tar mest uppmÀrksamhet i klassen. Vi mÄste ocksÄ ha ett tydligt mÄl och syfte med vÄr undervisning. Vid jÀmstÀlldhetsarbete Àr kompensatorisk sÀrundervisning en bra metod liksom att utmana elevernas genusperspektiv genom att anvÀnda sig av bla. media.

VÄrt syfte Àr att undersöka om elevers matematiska sprÄk och begrepp gynnas av en Àmnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkÀter, intervjuat fem elever och tvÄ pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogernas sprÄkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna anvÀnder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt sprÄk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom Àmnesintegration.

I aktuellt arbete undersöks nya metoder och tekniker som kan anvÀndas för att skapa anvÀndarvÀnlig design i mobila enheter. Det har efterfrÄgas metoder och verktyg för att kunna skapa anvÀndarvÀnlig design i mobila grÀnssnitt, dÄ det finns ett behov inom detta unga omrÄde som binder samman mobila grÀnssnitt, anvÀndarvÀnlighet och design. DÀrför har teorier studerats som behandlar omrÄden inom interaktionsdesign och exempelvis innehÄllande anvÀndarvÀnlighet, skrivna av inflytelserika interaktionsdesigners som Alan Cooper . En sammanstÀllning av designprinciper och anvÀndarvÀnlighetsprinciper baserades pÄ en omfattande litteraturstudie, och har hÀrefter lÀtt fram till en operationalisering som i undersökningen bildar, agerar och definieras som ett designverktyg. Detta verktyg har funktionaliteten att utgÄ frÄn ett webbaserat grÀnssnitt och med hjÀlp av verktyget kan designern fÄ hjÀlp att omforma detta till ett grÀnssnitt för mobila enheter.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

Dagens organisationer anvÀnder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att pÄ sÄ sÀtt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, sÄ som till exempel lÀgre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig pÄ marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem Àr att de möjliggör för till exempel att tvÄ skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjÀlp av mindre eller större nÀtverk, oberoende av var de Àn befinner sig i vÀrlden. Med hjÀlp av detta sÄ kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. DÄ de flesta organisationer pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, sÄ mÄste det finnas nÄgon form av skydd mot bÄde yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det Àven lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att frÄga sig sjÀlva om deras personliga information Àr tillrÀckligt skyddade.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunens befintliga integrerade system Àr till-rÀckligt pÄlitliga nÀr det kommer till individens personliga information.För att kunna nÄ fram till ett resultat sÄ fokuserade vi arbetet pÄ hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns sÄ mÄnga studier kring integrerade system och sÀkerhet rörande per-sonlig information.