Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras pÄ olika nivÄer. .

Studiens fokus har legat pÄ hur elever utvecklas i sin lÀsning under den första terminen i Ärskurs 1. Vi valde att titta pÄ tvÄ klasser i samma kommun, dock inte pÄ samma skola. Vi intervjuade 38 elever angÄende deras tankar om lÀsning. Dessutom genomförde vi en kartlÀggning om var eleverna befann sig nÀr det gÀllde sprÄklig medvetenhet och lÀsutveckling i början pÄ skolÄret. Vi lÀt Àven berörda pedagoger svara pÄ enkÀter om hur de arbetar för att stimulera elevernas lÀsning.

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av ÄtgÀrdsprogram. (StudentsŽ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar sina ÄtgÀrdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring ÄtgÀrdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr, och fÄr eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats pÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna svarsalternativ.

Utvecklingen mot virtuell och mobil samverkan i organisationer har skapat utspridda team som samarbetar med hjÀlp av tekniska lösningar (t.ex. e-post och telefonkonferens). Arbetets positiva faktorer för individen och för organisationen utmanas i virtuella sammanhang. Genom en enkÀtundersökning (N=38) undersöktes hur arbetstillfredstÀllelse, tillfredstÀllelse med teamet, teamets utspriddhet samt ömsesidigt uppgiftsberoende var relaterade till organisations- och teamengagemang. Engagemang mÀttes med frÄgor ur OCQ (Mowday et al., 1979).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken Ärskurs det Àr lÀmpligt att börja ge elever med franska som B-sprÄk en grammatikundervisning byggd pÄ regelförklaringar. Undersökningen Àr inspirerad av det svenska projektet STRIMS ? Strategier vid inlÀrning av moderna sprÄk, och metoden för att ta reda pÄ frÄgestÀllningen Àr hÀmtad hÀrifrÄn. Sex franskelever i Ärskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att lÄta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rÀtt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna anvÀnde sig av för att lösa problemen.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

SAMMANFATTNING Syftet med vÄrt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivÄn pÄ kunskaper om genus och studie- och yrkesvÀgledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgÄr ifrÄn Àr SOU 2004:43, forskning om jÀmstÀlld vÀgledning och examensarbeten pÄ C- och D-nivÄ. VÄrt arbete bygger pÄ tre genusteoretiska perspektiv. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀtundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsÀtt mellan vÀgledarna i resultatet av vÄr enkÀt.

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och dÀrmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvÀgagÄngssÀtt, idéer, traditioner och normer möts pÄ nya sÀtt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie Àr en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? pÄ Skanska Sverige AB.

Denna rapport har i syfte att öka förstÄelsen om hur man kan öka sÀkerheten pÄ ett företag som anvÀnder sig av mobila klienter. Att arbeta pÄ distans blir allt vanligare, och med de sÄ stÀlls allt högre krav pÄ tekniken som tillhandahÄller möjligheterna för detta. NÀr ny teknik utvecklas kommer ofta sÀkerheten i andra hand, det man fokuserar pÄ Àr funktionaliteten. FrÄgorna man dÄ stÀller sig och vilket lÀsaren kommer skaffa sig mer kunskap om under rapprotens gÄng Àr:Hur skall en klient kunna hÄllas uppdaterad nÀr den Àr utanför företagets vÀggar?Hur skall kommunikation kunna ske med företaget pÄ ett enkelt sÀtt, samtidigt som det ocksÄ ska vara sÀkert?Det kommer visa sig att administratören inte Àr den pusselbiten i sÀkerheten pÄ ett företag.

Det finns i dagslĂ€get gott om spelplattformar med stöd för accelerometer.NĂ€r spel skall utvecklas mot dessa spelplattformar sĂ„ Ă€r det viktig att stĂ€lla frĂ„gorna. Ă€r det lĂ€mpligt att anvĂ€nda accelerometern? Vilka problem innebĂ€r det? Är andra alternativ mer lĂ€mpliga?I detta arbete behandlas spelet Flygplan. Är accelerometer en lĂ€mplig kontrolltyp till flygplan eller Ă€r ett tangentbord mer lĂ€mpligt. För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gorna utvecklades en prototyp av Flygplan med de tvĂ„ kontrolltyperna.

Denna rapport redovisar den process som utvecklingen av OTWs nya webbplats har inneburit. Jag har arbetet med att skapa en ny design av deras nuvarande webbplats dÀr syftet har varit att skapa en webbplats dÀr man presenterar sig sjÀlva pÄ ett bra sÀtt och stÀller mindre krav pÄ redaktionellt innehÄll samtidigt som man följer konventioner för branschen och mÄlgruppen. I utvecklingen av webbplatsen anpassar jag mig efter rÄdande designprinciper och riktlinjer för anvÀndbarhet sÄ att webbplatsen ska bli sÄ lÀtt att anvÀnda som möjligt. Utvecklingen av prototypen har skett i mjukvaruprogrammet Axure RP. Resultatet av projektet Àr tvÄ interaktiva digitala prototyper i form av en mobil version samt en desktopversion.

Studien i denna uppsats Àr explorativ och förstÄelseinriktad. Syftet med undersökningen Àr att undersöka om respondenterna uppfattar att man med hjÀlp av Web 2.0-verktyg kan stödja lÀrande utifrÄn tankebokens koncept.Undersökningen har genomförts pÄ en grupp studenter pÄ Digitala Medieprogrammet vid Högskolan VÀst. Studenterna lÀste vid tillfÀllet en kurs som heter Digitala Distributionsformer, en kurs kring hur man anvÀnder olika former av digitala distributionsformer bÄde via internet och mobil. Undersökningen bestÄr av en fokusgrupp av dessa studenter, samt observationer kring studenternas anvÀndning av de digitala verktygen.Resultatet visar att bloggar ger fördelar och uppmuntrar studenter till ett reflekterat lÀrande genom t.ex. tankebok som form.

Near Field Communication (NFC) Àr en teknik som möjliggjort utvecklingen av vardagliga betalningar med hjÀlp av mobiltelefonen. I Sverige Àr betalningar med NFC-tekniken i mobiltelefoner fortfarande i introduktionsfasen. För att denna teknik ska ha möjlighet att fungera som ett komplement till redan befintliga betallösningar, granskas dÀrför möjligheten för NFC-teknik som betallösningsmetod med inriktning pÄ sÀkerhetsaspekter.Syftet med uppsatsen Àr att granska sÀkerhetsaspekter för NFC-teknik som mobil betallösningsmetod samt analysera dessa aspekter för att fÄ djupare kunskap för NFC-teknologins möjligheter. Kunskapen har erhÄllits genom en litteraturstudie samt kompletterande av en intervju för att fÄ bredd i informationsbehandlingen.Resultatet av studien visar att NFC-teknologin som betallösningsmetod kan pÄverkas av ett antal sÀkerhetsaspekter. För att NFC-tekniken skall nÄ en bredd i marknaden mÄste flertalet aktörer samarbeta för en standardisering i anvÀndandet av tekniken..

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikomrÄdet och vilken kompetensutveckling de frÄgar efter, samt att se hur matematikutveckling kan fÄ betydelse för de yngre barnens intresse och lÀrande av matematik.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fÄtt kompetensutveckling efterfrÄgar mer, men ocksÄ att de inte fÄr tillrÀckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag frÄn lÀroplanerna och vikten av att lÀgga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar pÄ en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fÄtt kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. VÄr tolkning Àr att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det sÄ kallade matematikpilotprojektet och matematiknÀtverk, som en del pedagoger genomgÄtt i X kommun. Det mÀrks dÀremot inte nÄgon tydlig skillnad nÀr det gÀller att ta tillvara pÄ matematiken i vardagen.

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vÄrt dagliga arbete i förskolan, dÀr vi kommer i kontakt med förÀldrar. LÀroplanen Àr ett styrdokument för förskolan. Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur förÀldrar och pedagoger talar om Förskolans lÀroplan (Lpfö98). Vi har Àven valt att undersöka vilken funktion LÀroplanen har för förÀldrar och pedagoger, samt vilka förestÀllningar pedagoger har om förÀldrarnas medvetenhet om den. FrÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken funktion har LÀroplanen för förskolan för förÀldrar och pedagoger? Vilka förestÀllningar har pedagoger om förÀldrarnas medvetenhet om LÀroplanen för förskolan? Vilka förestÀllningar om LÀroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer.