Ett branschanpassat affÀrssystem Àr avsett för organisationer verksamma inom samma bransch. Syftet med denna typ av affÀrssystem Àr att ge högre passform Àn standardiserade affÀrssystem och vara billigare Àn skrÀddarsydda affÀrssystem. Det rÄder dock brist pÄ kunskap om hur dessa ska utvecklas. Genom vÄr litteraturstudie presenteras en kravinsamlingsmodell med utgÄngspunkt i Requirements Engineering som ska ge stöd för utvecklare vid insamling av krav för branschanpassade affÀrssystem. Utöver det identifierades ett flertal aktiviteter relaterade till modellen.

Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper pÄ arbetet eller i sina sociala nÀtverk. Tidigare forskning visar pÄ att normbrytare bestraffas för att gruppen ska ÄterfÄ sin stÀllning men Àven för att individer ska fÄ behÄlla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvÀrlden, dÀr det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men ocksÄ pÄ ett milt vis genom tillsÀgningar. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att en normbrytare i gruppen inte pÄverkar gruppens möjlighet att prestera..

Uppsatsen hade som syfte att beskriva hur elevers hÀlsomedvetenhet ser ut för de elever som gÄr en hÀlsoprofileringsinriktning. I studien har vi anvÀnt oss av intervjuer, en kvalitativ metod. För att uppnÄ vÄrt syfte, har vi vÀnt oss till ett antal individer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultaten av studien visar att medvetenheten varierar mellan eleverna, mycket beroende pÄ deras förkunskaper och intressen. Det vi kom fram till i vÄr undersökning var att de flesta elevernas hÀlsomedvetenhet handlade om kost och motion.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric frÄn Högskolan i Skövde har under vÄren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. DagsljusinslÀppet till hallar i lÀgenheter Àr i princip obefintligt och lampor anvÀnds för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus frÄn utsidan av lÀgenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset frÀmst skulle ske med hjÀlp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillrÀcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bÀttre resultat soliga dagar.

Denna rapport analyserar flera aspekter kring avstÄndsmÀtning med optisk triangulering, speciellt dÄ ljuskÀllan ger en relativt bred ljusstrÄle. Vid optisk triangulering mÀts avstÄndet genom att belysa scenen med ljusstrÄlar som bildar ljusflÀckar dÀr de trÀffar. Genom att betrakta scenen med en CCD-kamera förskjuten ifrÄn ljuskÀllan gÄr det att berÀkna avstÄndet till dessa ljusflÀckar. Huvudsyftet Àr att undersöka möjligheterna att bygga en billig och robust avstÄndsmÀtare som skall kunna anvÀndas utomhus pÄ en mobil robotplatform. GrundlÀggande principer sÄvÀl som teoretiska modeller beskrivs och analyseras.

Arbetet handlar om pedagogikens roll för att underlÀtta bemötandet mellan vÄrdare och patient och dÀrigenom Ästadkomma lÀrande i riktning mot en förbÀttrad hÀlsa. I detta fall begrÀnsas undersökningen till tandvÄrden och mötet mellan tandhygienist och patient. Förutom att ha en god kunskap om tandvÄrd och munhÀlsa krÀvs det att tandhygienister lyckas nÄ ut med sin information och i visa fall fÄ patienten att Àndra pÄ sitt beteende. Det Àr dÄ det pedagogiska bemötandet ett viktigt redskap..

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

Uppsatsens utgÄngspunkt ligger i att ta reda pÄ vad det finns för krÀnkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen krÀnkning, diskriminering och mobbning förklaras Àven. I förskolan Àr en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de krÀnkningar som kan förekomma i förskolans vÀrld. Genom att intervjua ett antal lÀrarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fÄtt fram ett resultat som visar bÄde hur krÀnkningar uppstÄr och hur man som pedagog, genom att vara uppmÀrksam pÄ det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Precis som de flesta företag sÄ har True Software Scandinavia AB en produkt dÀr ute i marknaden. Produkten Àr en mobil applikation som gÄr under namnet Truecaller. För att kunna leverera den bÀsta upplevelsen till slut anvÀndarna sÄ krÀvs en stor global telefonkatalog.Förutom att företaget har en statistik pÄ hur det har gÄtt och gÄr för deras produkt sÄ finns Àven behovet att veta hur det kommer att gÄ i framtiden. AlltsÄ man vill veta hur stor potential det finns i marknaden och med avseende pÄ detta försöka estimera nÀr man nÄr sitt uppsatta mÄl.Syftet med detta projekt har varit att skapa ett verktyg som kan samla in data och utföra nödvÀndiga behandlingar för att kunna estimera den framtida tillvÀxten. Verktyget skapas med hjÀlp av programmeringssprÄket Java och kommer vara i form av ett skrivbords applikation.

De handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegÄng vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kÀnnetecknas av medmÀnsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mÄn fatta det beslut som Àr mest gynnsamt för klienten. ByrÄkratiska krav pÄ instrumentella mÄl i kombination med förvÀntningarna pÄ att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som tvÄ övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vÀgleder handlÀggarna. En moral prÀglad av instrumentell rationalitet..

Detta arbete handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till styrdokumenten samt arbetssÀtt för barns lÀs- och skrivutveckling i förskoleklassen och i skolans tidigaste Ärskurser. Arbetes problemprecisering Àr att undersöka hur olika pedagoger uppfattar, och arbetar efter, skolans styrdokuments riktlinjer för god lÀs- och skriv- undervisning. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna pÄ mÄnga sÀtt uppfyller styrdokumentens mÄlsÀttningar och intentioner men sjÀlva verkar de ej se detta samband. Genom intervjuer med verksamma pedagoger har det framkommit att det inte finns en ŽallenasaliggörandeŽ metod att arbeta utifrÄn nÀr barnen ska lÀra sig att lÀsa och skriva. Viktigt Àr att en god sprÄklig och fonologisk medvetenhet byggs upp hos barnen - för att de sedan utifrÄn den ska kunna knÀcka lÀs- och skrivkoden..

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Sverige har gÄtt frÄn ett monokulturellt samhÀlle till ett mÄngkulturellt samhÀlle. En allt större del av Sveriges befolkning bestÄr av mÀnniskor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en Äldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund stÀllt nytt krav pÄ svensk hÀlso- och sjukvÄrd. Detta innebÀr att sjuksköterskor kommer att trÀffa mÀnniskor frÄn olika kulturer och med olika vÄrd behov. Med detta i beaktande Àr det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvÄrdnad och kulturkompetens i mötet med patienten.