Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Syftet med vÄr studie var att bedöma om det fanns nÄgon skillnad mellan gymnasieelever Ärskurs 3 pÄ naturvetenskaplig inriktning och samhÀllsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att fÄ svar pÄ detta har vi intervjuat 19 elever frÄn vardera inriktning med frÄgor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. FrÄgorna har utformats för att fÄ en förstÄelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen pÄ det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förstÄelse av kausala samband. StrÀvansmÄl och mÄl att uppnÄ frÄn kursplanen för Naturkunskap A och B har ocksÄ de en grund till frÄgornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som dÀrefter har analyserats kvantitativt.

Forskning visar att 65 procent av konsumenternas köpbeslut av dagligvaror fattas i butikerna. Denna studie syftade till att studera konsumenters medvetenhet om tv-reklam i dagligvarubutik, hur deras köpbeteende pÄverkas, och i vilken grad kognitiva och perceptuella faktorer inverkar pÄ om tv-reklam medvetet uppfattas av konsumenten eller inte. Endast fyra av 120 konsumenter upptÀckte den tv-skÀrm som de stÄtt intill och ingen mindes vad tv-skÀrmen visat, en stark indikation pÄ att konsumentens uppmÀrksamhet kan vara mycket svÄrfÄngad. Huruvida visad reklamfilm var försedd med ljud och prisuppgift eller inte tycktes inte ha nÄgon effekt pÄ konsumenternas medvetenhet och ingen försÀljningseffekt kunde pÄvisas men generella slutsatser krÀver ytterligare forskning. Fortsatt forskning kan Àven undersöka konsumentens mottaglighet för tv-reklam pÄ olika platser i butiken..

Projektet bestod i att utveckla en anlÀggning för personsanering av biologiska-, kemiska- och nukleÀra stridsmedel, en sÄ kallad NBCanlÀggning. Arbetet har initierats av Marinens SjösÀkerhetsskola i Karlskrona. Under arbetets gÄng har Fredy Olssons produktutvecklingsmodell tillÀmpats. Projektets tyngdpunkt har legat i att söka komponentalternativ för de önskade ÀndamÄlen och för att uppfylla kraven. AnlÀggningen Àr lÄngt ifrÄn produktionsklar, men ett omfattande grundarbete har gjorts inför ytterligare bearbetning och komplettering med berÀkningar samt vissa komponentval..

Grön Flagg Àr ett miljöprogram som anvÀnds inom förskola och skola för hÄllbar utveckling. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar har för kunskap samt hur de fÄtt sin kunskap om Grön Flagg, för att se om det gÄr att vidareutveckla kommunikationen mellan förskola och hem för att fÄ till en bÀttre samverkan. Metodvalet Àr kvalitiativt dÀr tvÄ fokusgrupper med sammanlagt tio förÀldrar frÄn olika förskolor diskuterar frÄgor om Grön Flagg.  Ansatsen Àr hermenuetisk för att fÄ en större förstÄelse för det som sker och sÀgs  i grupperna och för att kunna tolka det.  I resultatet syns att förÀldrarna  har en viss medvetenhet om Grön Flagg men att den Àr inte sÄ detaljerad. Kunskapen de har, har de fÄtt genom förskola och skola via olika möten. Det framkommer ocksÄ att det behövs mer information frÄn förskolan om Grön Flaggs arbete och att förskolan skulle kunna anvÀnda sig av media mer för att synliggöra miljöarbetet.

Den hÀr undersökningen behandlar anvÀndandet av lönsamhet som argumentation vid försÀljning av IT tjÀnster. TjÀnster Àr i sig komplexa och svÄra att beskriva, IT tjÀnster i sin tur Àr Àn mer komplicerade för kunden att förstÄ. MÄnga företag köper idag sina IT-system pÄ magkÀnsla och god tro. DÀrför kan sÀljare behöva ekonomiska argument för sina tjÀnster. FrÄgan som ska undersökas Àr hur sÀljande företag kan synliggöra lönsamheten av IT vid försÀljning.

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn vilka aspekter som Àr viktiga att tÀnka pÄ nÀr man anpassar av en webbsida till en mobil enhet och de problem som uppstÄr nÀr en webbsida skalas ner till en lÄg skÀrmupplösning. Vi har behandlat anvÀndarvÀnlighet, designprinciper, grafiska element och tekniska aspekter för att svara pÄ problemformuleringen. Slutsatsen vi kommit fram till Àr ett antal punkter inom omrÄdena ovan..

Trafikinformation som finns tillgÀnglig idag Àr generell, med detta menas att det inte sker nÄgot urval i den insamlade trafikinformationen. Ibland pÄverkar trafikhÀndelserna den egna resvÀgen och ibland inte. Den hÀr trafiktjÀnsten ger mÄlinriktad trafikinformation baserat pÄ den enskilde trafikantens resvÀg och Àr tillgÀnglig dygnet runt. Presentationen sker i en handdator med hjÀlp av en kartbild och symboler vilket ger en ökad trafiksÀkerhet vid anvÀndning.TrafiktjÀnsten krÀver tillgÄng till information om trafikhÀndelser, vÀgnÀt, trafikantens position samt geografisk information för att kunna producera kartor. Informationen Àr en viktig resurs och finns tillÀnglig hos externa aktörer.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gÀller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som tÀthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster pÄ arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien Àr att undersöka om tÀtheten pÄ kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret pÄ arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjÀnstemÀn vilka fick besvara en enkÀt med 22 frÄgor rörande kommunikation. En analys gjordes dÀr deltagarna delades in i tre grupper, utifrÄn hur tÀtt de satt; cellkontor, icke tÀta och tÀta öppna kontorslandskap.

Handeln idag Àr inte lÀngre begrÀnsad till handel via fysiska butiker eller datorer, utan finns numera tillgÀnglig i mobilen nÀr som helst och var som helst. Mobil e-­handel har haft en kraftig ökning i Sverige de senaste Ären. Trots detta visar tidigare forskning att utvecklingen dröjt pÄ grund av företagens misslyckade uppbyggnad av m-­handeln. Företag förlorar besökare dÄ de inte klarar att leverera en mobilanpassad hemsida vilket i lÀngden leder till förlorade intÀkter. Hemelektronikbranschen Àr den bransch som Àr störst i Sverige inom e-handel och Àr dÀrmed den mest intressanta bransch att studera m­handel pÄ.

Sjuksköterskan har ett ansvar enligt lagen att upprÀtthÄlla patientsÀkerheten. Studier visar att dödsfall och inlÀggningar pÄ intensivvÄrden kan förebyggas om försÀmrade patienter fÄr adekvat vÄrd i rÀtt tid. Det förekommer dock att vÄrdavdelningars vÄrdinsatser för försÀmrade patienter Àr suboptimala. Den suboptimala vÄrden kan leda till ökad dödlighet, lÀngre vÄrdtid och ökade kostnader. I mÄnga lÀnder har systemet med mobila intensivvÄrdsteam, i Sverige kallat MIG (mobil intensivvÄrdsgrupp), införts i syfte att identifiera kritiskt sjuka patienter pÄ vÄrdavdelning.

This study is about language learning and language development. The purpose of the survey is to investigate how current learning theory and language research reflect on teaching instructions for the teaching material in spanish, with focus on the studentÂŽs awareness and reflection.The survey is based on a comparative textanalysis of four teaching instructions for the seventh year in the nineyear compulsory school.The result show great variations between the teaching instructions, regarding execercises as well as instructions. A theoretical approach and an explicit connection to research is something that is constantly missing in the instructions to the teachers..

Detta examensarbete Àr en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kÄkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka matematiklÀrares medvetenhet om sitt matematiska sprÄk och lÀrarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska sprÄket för elevernas lÀrande. Betydelsen av det matematiska sprÄket Àr inskrivet i bÄde svenska och syd-afrikanska lÀroplaner för matematik pÄ gymnasiet. Tolv lÀrare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska sprÄket Àr viktigt för elevernas lÀrande. Resultaten visar att alla intervjuade lÀrare Àr medvetna om sitt matematiska sprÄk men Àven att lÀrare vÀljer att anvÀnda sig av det matmatiska sprÄket pÄ olika sÀtt.

Som pedagog Àr det viktigt att kunna inlÀrningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie Àmnar jag att fÄ inblick i hur nÄgra verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrÄn deras elevers lÀrostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlÀrningsstilar. Studien kan Àven bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sÀtt att undervisa. Min undersökning riktar sig frÀmst till pedagoger och i andra hand till personer som Àr intresserade av olika undervisningsmetoder och inlÀrningsstilar. Mina frÄgestÀllningar lyder: Vilka undervisningsmetoder anvÀnder de tillfrÄgade pedagogerna? PÄ vilket sÀtt framgÄr det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlÀrningsstilar? I min teoridel tar jag upp nÄgra författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sÀtt att lÀra.

Examensarbete, 15 poÀngi LÀrarutbildningenVÄrterminen 2008SAMMANFATTNING Antal sidor: 29Monika LidholmAv glÀdje bygger man musik - men rÀcker det?En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstlÀge.Singing is an act of joy - plus a little know-how.Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollÀrares kunskap om barns och vuxnas olika röstlÀgen samt hur de tillÀmpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom omrÄdet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade Ätta förskollÀrare pÄ tre förskolor och lÀste Àven litteratur i Àmnet.