Kort sammanfattningDetta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge lÀsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrÄn tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal Àr betydelsefullt för bÄde det förebyggande och det ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes pÄ olika sÀtt.

Mobbning har lÀnge varit ett problem bland barn och ungdomar och framförallt inom skolans verksamheter. I och med internets snabba utveckling har mobbningen börjat tas i uttryck pÄ en ny arena, nÀmligen internet. Detta kallas ofta för nÀtmobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra olika grundskolor hanterar och förebygger nÀtmobbning med stöd av lagar och riktlinjer. Vidare Àr syftet att fÄ en förstÄelse för hur nÀtmobbning kan förebyggas genom att undersöka nÄgra faktorer som gör att fenomenet uppstÄr.

Mobbning kan leda till psykiska svÄrigheter och försÀmrat sjÀlvförtroende för offren och pÄ lÄng sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn Olweus (1973: 1991) forskning och ÄtgÀrdsprogram mot mobbning undersöka lÀrares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram. De frÄgestÀllningar som tas upp handlar om mobbningens karaktÀrsdrag, hur lÀrarna stÀller sig till antimobbningsprogram, om lÀrarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning pÄ den egna skolan. Det fanns Àven frÄgestÀllningar angÄende vilka attityder lÀrarna har till att ingripa mot mobbning, ha förÀldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrÄdet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslÀrare Àr dÀrför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklÀdningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes Àven skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och krÀnkningarsamt elevers upplevelser om lÀrare agerade för att förebygga, ÄtgÀrda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig pÄ en enkÀtundersökning somgenomfördes pÄ tre högstadieskolor dÀr 221 elever i Ärskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklÀdningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsÀtta andra elever för fysiskakrÀnkningar och mobbning Àn flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning Àn pojkar.

Organisationers intresse fo?r att kunna utvinna information ur data och da?rigenom erha?lla konkurrensfo?rdelar har o?kat under senare a?r. En strategi som mottagit mycket uppma?rksamhet a?r Business Intelligence (BI). Det har emellertid visat sig att fa? organisationer upplever de fo?rva?ntade fo?rdelar som BI a?r ta?nkt att leverera.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet Àr att belysa vad mobbning Àr samt att fÄ en förstÄelse för vilka teorier och modeller som kan anvÀndas i arbetet med mobbning. Syftet Àr Àven att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mÄngkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mÄngkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vÀgar finns för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i en mÄngkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller anvÀnds i arbetet med mobbning i en mÄngkulturell samt monokulturell skola?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av Àmnet mobbning. Vi har Àven utfört en empirisk undersökning pÄ en monokulturell skola samt en mÄngkulturell skola, dÀr vi jÀmfört deras arbetssÀtt gÀllande mobbning.

Alla barn har en rÀttighet att kÀnna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för krÀnkande behandling eller mobbning. Mobbning Àr ett problem som mÄste uppmÀrksammas alltmer eftersom det inte alltid tas pÄ allvar trots att varje skola har nÄgon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. VÄrt syfte med undersökningen Àr att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. DÄ lyder vÄr problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i Ärskurs fem pÄ sex olika skolor? VÄrt intresse ligger i att utföra vÄr undersökning i Ärskurs fem pÄ sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggÄr mobbning mellan flickor och om de har nÄgra erfarenheter kring Àmnet. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde. För att inhÀmta vÄr information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i Norrland.Informationen frÄn vÄra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna pÄvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svÄrare att upptÀcka Àn mellan pojkar, detta menar de beror pÄ att flickors mobbning Àr mer subtil.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill sÀga mobbning som sker via olika arenor pÄ Internet eller via mobiltelefoni. FrÄgor som rört hur anvÀndningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning Àr, om det finns nÄgon skillnad mellan flickors och pojkars sÀtt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen fÄr, har analyserats med hjÀlp av Bruno Latours aktör-nÀtverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag anvÀnt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar frÄn Ärskurs Ätta frÄn tvÄ skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.Genom ungdomarnas framstÀllning av vad mobbning Àr framgÄr det att det i huvudsak handlar om att det Àr den utsatte som avgör och definierar om det Àr mobbning eller brÄk som Àger rum. De sÀger att det Àr svÄrt att faststÀlla grÀnsen mellan mobbning och brÄk dÄ det ofta beror mycket pÄ vem det Àr som sÀger det, vilken situation det Àr samt hur personen som fÄr kommentaren reagerar, om den tar Ät sig eller inte.

Detta examensarbete belyser hur svenska skolor arbetar mot mobbning. Mobbning Àr ett stort problem som orsakar stor oro bland skolbarn. 1969 ville lÀkaren Peter-Paul Heinemann uppmÀrksamma mobbning dÄ han upptÀckte att mÄnga barn blev mobbade och att vuxna inte brydde sig. 1973 forskade psykologen Dan Olweus kring pojkars beteende kring mobbning. Detta var början till antimobbningsarbetet.Det finns ett flertal antimobbningsprogram och jag har valt att undersöka Friendsprogrammet och Olweusprogrammet.

Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

Studiens syfte Àr att skildra och jÀmföra hur lÀrare och elever resonerar pÄ tvÄ olika mobbningssituationer ? nÀtmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. UtifrÄn detta diskuteras vad lÀrare och vuxna har för möjligheter att pÄverka och klarlÀgga mobbning och se det utifrÄn elevernas perspektiv. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien ska besvara Àr tillvÀgagÄngssÀttet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjÀlp av bilder med fritidspedagoger och elever i Äldrarna 8-12 Är. Resultaten av intervjun Àr att lÀrare inte alltid ser barns perspektiv i frÄga om mobbning utan mer tror sig veta vad som Àr bÀst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frÄgor som berör deras skolgÄng och att lÀrare ska lyssna mer pÄ deras Äsikter..

Det huvudsakliga syftet med min undersökning var att studera gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt studera deras attityder till denna företeelse. Genom att dela ut en enkÀt till fyra olika program pÄ en gymnasieskola kunde skillnader och likheter pÄvisas mellan dessa. Resultat som enkÀtundersökningen visar Àr till exempel att förekomsten av mobbning var som störst pÄ ett studieförberedande program och som minst pÄ ett yrkesförberedande program. Ett annat resultat Àr att elever pÄ ett kvinnligt dominerat program Àr mer benÀgna att ingripa vid mobbningssituationer jÀmfört med elever pÄ ett manligt dominerat program..

VÄrt syfte med arbetet var att undersöka om lÀsning av skönlitteratur kan vÀcka en medvetenhet om och motverka mobbning. Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen Àr en outnyttjad resurs inom skolans undervisning och borde fÄ en mer framtrÀdande roll i undervisningen. Arbetet förankrades i skollagen, LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), kursplanen för grundskolan i svenska och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i tvÄ klasser bestÄende av totalt 37 elever i Är 4. Den metod vi anvÀnde oss av vid undersökningen var intervjuer.

Syftet med mitt examensarbete Àr att lyfta fram vad mobbning innebÀr. Vad Àr det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara Àr vissa som blir mobbade. Min avsikt Àr Àven den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka ÄtgÀrder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frÄgestÀllningar i mitt arbete Àr följande: ? Vad Àr mobbning? ? Hur kan mobbning förebyggas i skola? ? Vilka ÄtgÀrder inom skolan finns mot mobbning? Som hjÀlp till mitt arbete har jag anvÀnt mig av relevant fakta och litteratur.