VÄr studie handlar om vad mobbning Àr, hur mobbare och mobboffer kan kÀnnetecknas samt hur arbetet i skolan kan se ut för att förebygga mobbning. Undersökningen vi anvÀnde oss avvar kvalitativ med semistrukturerad intervju.Den semistrukturerade intervjun valde vi för att fÄ en fördjupad studie.Studien visar att definitionen av mobbning Àr nÀr en person blir utsatt för krÀnkande behandling vid flera tillfÀllen under en lÀngre period. DenvisarocksÄatt det finns olika synsÀtt pÄ hur kÀnnetecken för mobbare och mobbofferkan se ut. VÀrdegrundsövningar pÄ olika sÀtt visar vara en betydelsefull del i det förebyggande arbetet mot mobbning. Eleven fÄr genom vÀrdegrundsövningar tillfÀlle att sÀtta sig in i andra mÀnniskors situationer.

Titel: NÀtkrÀnkningar - Elevers erfarenheter och attityder Författare: André Karpelius Handledare: Gun Persson Sammanfattning: Bakgrund: KrÀnkningar pÄ Internet blir allt vanligare i ungdomars vardag. NÀstintill alla ungdomar idag Àger en mobiltelefon och en dator och spenderar stor del av sin fritid men Àven skoltid pÄ Internet. KrÀnkningar pÄ Internet blev ett stort samtalsÀmne under 2013, dÄ en stor skara ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att hitta den ansvariga bakom ett konto pÄ Instagram som spridit krÀnkningar och förtal om ungdomar. Syfte: Syftet med min studie Àr att undersöka elevers erfarenheter av nÀtkrÀnkningar samt deras attityder till krÀnkningar pÄ nÀtet. Jag vill Àven se vad eleverna har för syn pÄ skolans agerande och ansvar vid nÀtkrÀnkningar. Metod: För att uppnÄ mitt syfte har jag genomfört en enkÀtundersökning pÄ tre skolor med olika förutsÀttningar.

Den hÀr uppsatsen handlar om mobbning pÄ gymnasiet. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstÄ hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares förestÀllningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning pÄ gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och pĂ„ fritidshem.VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r:Är det skillnad pĂ„ uttryckssĂ€ttet pĂ„ mobbning i skola och pĂ„ fritidshem?Hur yttrar sig mobbning i barns olika Ă„ldrar?Pedagogernas uppfattning om det Ă€r mest pojkar eller flickor som utsĂ€tter andra, eller sjĂ€lva blir utsatta för mobbning?Vad anser fritidspedagoger, grundskollĂ€rare och förskollĂ€rare kĂ€nnetecknar mobbarren eller mobbarna?För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollĂ€rare i förskoleklass, och tre grundskollĂ€rare.I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna Ă€r: mobbning pĂ„ skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lĂ€rarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna i studien stĂ€mmer vĂ€l överens med vad litteratur, tidigare forskning sĂ€ger och egna erfarenheter visat..

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lÀrare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua sÄ kallade elevskyddsombud, lÀrare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot mobbning, dÀr det ingÄr 6 stycken personer som arbetar pÄ skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre Ät de tvÄ elevskyddsombud som finns i varje klass pÄ skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift Àr att vara uppmÀrksamma pÄ om det förekommer mobbning och i sÄ fall rapportera det till sin handledare.

Syftet med detta arbete var att undersöka om mobbning visar pÄ nÄgra skillnader i förskolan jÀmfört med skolan, enligt specialpedagogers, förskollÀrares och lÀrares uppfattningar. Arbetet gick Àven ut pÄ att klargör olika uttryck av mobbning i förskola och skola. Genomförandet av arbetet skedde genom intervjuer med grundskolelÀrare, förskolelÀrare, specialpedagoger samt en förskolechef. Vi har Àven presenterat litteratur kring Àmnet mobbning samt tidigare forskning. Respondenterna i vÄrt arbete ansÄg sig se en skillnad i utförandet av mobbning mellan förskola och skola.

Syftet Àr att undersöka och beskriva hur arbetet mot krÀnkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de anvÀnder..

Mobbning Àr ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. DÄ begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svÄrt att upptÀcka. Den svenska skolan Àr obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som dÀr bedrivs Àr dÀrför viktigt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det pÄverkar det arbetssÀtt som anvÀnds för att motverka mobbning. Undersökningen Àgde rum pÄ en grundskola med Ärskurserna F-6, dÀr individuella intervjuer genomfördes med rektorn och tvÄ av skolans pedagoger.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever och lÀrare anser om att anvÀnda mobiltelefonen som hjÀlpmedel i skolan. Fungerar den bra som hjÀlpmedel eller vÀger nackdelar som konflikter med elever angÄende anvÀndningen och risken för krÀnkningar över till dess nackdel?Undersökningen genomfördes med enkÀter samt uppföljande intervjuer med lÀrare och elever. DÄ liknande undersökningar tidigare har utförts bland Àldre elever valde jag att göra undersökningen bland lÀrare och elever i mellanstadiet.Undersökningen visar att bÄde elever och lÀrare Àr positiva till att mobiltelefonen anvÀnds i skolan dÄ den Àr lÀttillgÀnglig och snabb att anvÀnda. Nackdelar som kommit fram i undersökningen Àr att en del elever kan kÀnna sig otrygga dÄ de Àr oroliga för att filmas eller fotograferas mot sin vilja varpÄ detta material kan distribueras pÄ internet.

VÄrt syfte med det hÀr arbetet har varit att skapa ett förebyggande och motverkande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. De data vi anvÀnt oss, för att kunna utforma detta ÄtgÀrdsprogram, har varit tidigare forskning inom detta specifika omrÄde, lagstiftningar och förordningar, skolans styrdokument samt annan litteratur som behandlar Àmnet. Vi har fördjupat oss i de delar som har berört mobbningsbegreppet samt studerat de olika modeller som redan finns för att motverka och förebygga mobbning. Detta för att hÀrigenom kunna utforma vÄrt ÄtgÀrdsprogram. Resultatet blev KRAM (namnet symboliserar Kamratskap ? RÀttvisa ? Ansvar ? MedmÀnsklighet) ett ÄtgÀrdsprogram som innehÄller sÄvÀl förebyggande som aktiva ÄtgÀrder mot mobbning..

Dagens ungdomar har tillgÄng till fler forum för umgÀnge Àn tidigare generationer. Ett av dem Àr sjÀlvfallet internet, som har funktionen av en gigantisk mötesplats för mÀngder av ungdomar varje dag. Tidigare var umgÀnget huvudsakligen begrÀnsat till möten i verkliga livet och sÄledes Àven de problem som kan uppkomma i mÀnskliga relationer, till exempel fenomen som mobbning. Nu ger internet en möjlighet till ökat socialt umgÀnge för mÄnga av ungdomarna. Dock rymmer nÀtets fördelar Àven nackdelarna, och som titeln antyder en risk för dubbel utsatthet.

NÀtmobbning fÄr idag ses som ett relativt nytt fenomen som vi Ànnu inte vet sÄ mycket om. Rapporter frÄn organisationerna Friends och Statens medierÄd visar att problemet Àr vanligast bland ungdomar i Äldrarna 13-16 Är. Den tidigare forskningen inom omrÄdet Àr begrÀnsad och behandlar i huvudsak huruvida mobbning och nÀtmobbning skiljer sig Ät eller inte. Denna studies huvudsakliga syfte var att belysa skolkuratorers upplevelse av att arbeta med nÀtmobbning. Det genomfördes dÀrför fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i sitt dagliga arbete möter ungdomar i Äldrarna 13-16 Är.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser pÄverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstÄr som betydelsefullt att ta fasta pÄ i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstÄ vilka möjligheter och svÄrigheter som kan kopplas samman med olika förutsÀttningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall pÄ tvÄ olika skolor. Jag anvÀnde mig av ostrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor för att fÄ fram informanternas syn pÄ deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning Àr att nÄgon eller nÄgra vid upprepade tillfÀllen utsÀtts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet frÄn studien visar att arbetssÀtten Àr likartade oavsett resurser och att samma svÄrigheter i arbetet mot mobbning upplevs pÄ bÄda skolorna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare förklarar hur mobbning uppstÄr och hur lÀrare agerar för att stoppa pÄgÄende mobbning. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad tror verksamma lÀrare Àr den frÀmsta orsaken till mobbning? Hur gör verksamma lÀrare för att stoppa pÄgÄende mobbning? Skiljer sig lÀrares förklaringar om och agerande mot mobbning frÄn forskningens teorier om mobbning och hur den bÀst bekÀmpas? Tidigare forskning inriktad pÄ lÀrarnas vardagspraktik mot mobbning saknas. Undersökningens resultat diskuteras mot bakgrund av frÀmst svensk mobbningsforskning och anti-mobbningsprogram. Resultatet beskrivs och förklaras utifrÄn problemstÀllningen om lÀrarnas handlande överensstÀmmer med eller avviker frÄn forskningsbaserade teorier.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur en grundskola i VÀstmanland arbetar för att förebygga och ÄtgÀrda mobbningen pÄ skolan. Studien belyser Àven elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och krÀnkande handlingar pÄ skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ pedagoger och sex elever ur Ärskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i sÄ vÀl det förebyggande som ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning. Skolan anvÀnder sig av Farstametoden, vilket Àr ett ÄtgÀrdande program mot mobbning.