Syftet med denna uppsats var att undersöka om personalen pÄ högstadiet upplever att ungdomar pÄ högstadiet upplever ohÀlsa. Om detta var fallet sÄ ville jag ta reda pÄ hur det visar sig hos eleverna enligt personalen, samt vad det beror pÄ i sÄ fall? Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökning i studien dÄ jag ville gÄ till djupet med frÄgorna och för att kunna stÀlla följd frÄgor vid intervjutillfÀllena. Intervjuerna genomfördes med personal pÄ fyra högstadieskolor dÄ jag ville ta reda pÄ hur personalen uppfattar ungdomarnas ohÀlsa dÄ de har kontakt och ser barnen/ungdomarna och deras vardag.Ungdomar idag stÀlls inför en massa nya intryck och val som de mÄste ta stÀllning till. PÄ skolan har de krav pÄ sig att prestera bra för att fÄ bra betyg för att sen kunna vÀlja den skolan de vill gÄ nÀr de har kommit pÄ vad de vill bli i livet.

Barn som lider av depression Àr ovanligt men i tonÄren ökar sjukdomen markant. PrimÀrvÄrden blir ofta den första vÄrdkontakten. VÄrdpersonal inom primÀrvÄrden kÀnner inte alltid till symtomen för depression hos ungdomar. Om tonÄringar inte fÄr hjÀlp med sin depression kan det leda till sÀmre livskvalitet och försÀmrad prestation i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur primÀrvÄrden kan identifiera depression hos ungdomar.

Fetma ökar alltmer över hela vÀrlden och i dess fotspÄr följer sjukdomar som diabetes, hypertoni, artros och sömnapné. Den vanligaste orsaken till fetma, Àr att vi lever ett mer stillasittande liv Àn tidigare och att vÄr kost blir alltmer energirik. NÀr det gÀller barn och ungdomar ses Ànnu större sjukdomsrisker, om man redan som ung Àr överviktig. Lek som innefattar nÄgon form av fysisk aktivitet tenderar att minska bland barn i alla Äldersgrupper. Fetma Àr en sjukdom medan övervikt inte Àr det, men vid övervikt Àr risken större att utveckla fetma.

Denna studie handlar om dialektanvÀndning och attityder till dialekt bland dagens ungdomar i Uppland. Den bygger pÄ en enkÀtundersökning som har genomförts i tvÄ gymnasieklasser i Uppsala. I ena klassen kommer merparten av eleverna frÄn Uppsala och i den andra frÄn övriga Uppland. EnkÀten bestod av tvÄ delar: en första del innehöll allmÀnna frÄgor om anvÀndningen av dialekt och standardsprÄk samt attityder till dessa varieteter, medan förekomsten av konkreta dialektala drag, som har tagits upp som utmÀrkande för Uppland i tidigare forskning, undersöktes i enkÀtens andra del.De viktigaste frÄgestÀllningarna har varit om vissa dialektala drag finns kvar hos dagens ungdomar och hur vanliga de Àr, om det finns nÄgra skillnader mellan sprÄket i Uppsala och övriga Uppland samt mellan pojkar och flickor nÀr det gÀller anvÀndning av och attityder till dialekt. Undersökningen har bland annat kommit fram till att eleverna i klassen dÀr de flesta elever kommer frÄn upplÀndska landsbygden Àr mer dialektala Àn de i klassen dÀr de flesta kommer frÄn Uppsala.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka levnadsförhÄllanden bland arbetslösa ungdomar. Syftet var Àven att undersöka vilka konsekvenser som arbetslösheten kan föra med sig för ungdomarna. Konsekvenser som har undersökts Àr inom livsomrÄdena 1)hÀlsa 2) sociala relationer och fritid 3) konsumtion 4) rökning, alkohol och droger 5)kriminalitet och 6) livet i sin helhet. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ metod med enkÀter, som har delats ut till arbetslösa ungdomar i tvÄ kommuner i Sverige. För att ta reda pÄ varför vissa ungdomar pÄverkas negativt av arbetslösheten, medan andra förblir nÀstintill opÄverkade har ekonomi- skammodellen anvÀnts.

SAMMANFATTNING: Den rÄdande lÄgkonjunkturen pÄverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien Àr avgrÀnsad till ungdomar mellan 18-24 Är med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjÀlp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet frÄn den insamlade datan. Studien Àr alltsÄ kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frÄgeformulÀr. Resultat som framkommit Àr att ungdomarna Àr missnöjda med sin situation som arbetslösa.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framstÀlls i barn- och ungdomsboken som vÀnder sig frÀmst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 Ärs Älder. UtifrÄn syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjÀlp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktÀr som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det Àr i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper sÄsom vackra, emotionella, lydiga, osjÀlviska, omtÀnksamma, sÄrbara och pratsamma.

Bakgrund:VÄrt intresse vÀcktes av att undersöka möjligheter för ungdomar som gÄr pÄ s.k. gymnasie-sÀrskola, för att se vad de önskar för framtiden och vilka möjligheter som finns för dem. Vi tog del av regeringens och skolverkets lagstiftning och utredningar kring Àmnet och fann att ambitionsnivÄn Àr hög och mÄlsÀttningen Àr att samma villkor skall gÀlla för ungdomar med begÄvningshandikapp och s.k. normalbegÄvade ungdomar vad gÀller möjligheter pÄ arbets-marknaden och till vidare utbildning etc. VÄr erfarenhet sa oss att det sÀllan ges likvÀrdiga möjligheter för dessa bÄda grupper och vi bestÀmde oss för att undersöka hur de begÄv-ningshandikappade ungdomarna sjÀlva ser pÄ saken.Syfte:Att ta reda pÄ vad ungdomar med begÄvningshandikapp/funktionshinder har för planer efter avslutad skolgÄng vad gÀller arbete, familjebildande, resor, vidareutbildning och hur de jÀm-för sig sjÀlva med ?normalbegÄvade? ungdomar.Metod:Kvalitativ metod enligt livsberÀttelseansatsen, med intervju som verktyg.Resultat:Resultatet visar pÄ de önskemÄl som dessa ungdomar hyser om sin framtid vad gÀller arbete, familjebildning, resor och vidareutbildning.

Varje Är skadas och dödas ett antal unga personer i olyckor kopplade till jÀrnvÀgen. Att fÄ ungdomar att vilja lÀsa ett informationsmaterial om sÀkerhet Àr en utmaning eftersom de kan ha en negativ attityd till myndigheter, auktoriteter och förbud, eller helt enkelt vara ointresserade. En lösning kan vara att anvÀnda sig av emotionella budskap och skapa ett material som kÀnns personligt.Som examensarbete har jag skapat ett förslag till informationsmaterial Ät Trafikverket. Materialet bestÄr i huvudsak av en skriftlig berÀttelse eftersom jag anser att det kan vara ett bra tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ ungdomar med sÀkerhetsinformation. Jag har frÄgat mig vad som krÀvs för att berÀttelsen ska tilltala mÄlgruppen och hur materialet bör formges för att fÄnga deras uppmÀrksamhet..

Studiens syfte Àr att undersöka kommunikationsprocessens olika steg i LunarWorks planeringsarbete vad gÀller reklam riktad till ungdomar i Äldern 12- 24 Är..

 Syftet med studien Àr att undersöka om placerade ungdomar fÄr den information de har rÀtt till och om de upplever att de fÄr sin röst hörd. Forskningen om barn och unga som Àr placerade i samhÀllsvÄrd visar att ungdomarna upplever att de inte blir lyssnade pÄ och att de inte kÀnner sig delaktiga i de processer som rör dem. För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts. Nio intervjuer har genomförts med ungdomar mellan 18-21 Är som alla varit placerade pÄ HVB-hem eller pÄ institution. Resultaten visar att ungdomarna inte fÄr den information de har rÀtt till vid en placering och att de inte upplever att deras handlÀggare Àr lÀtta att fÄ tag pÄ. .

Ungdomars sÀtt att hantera sprÄket har i alla tider vÀckt uppmÀrksamhet, dÄ ofta av den Àldre generationen. Forskning visar bland annat att sprÄket Àr genusrelaterat och att ungdomar ofta Àr medvetna om hur de anvÀnder och ska anvÀnda sitt sprÄk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna anvÀnder och anpassar sitt sprÄk i olika talsituationer. Den vill Àven belysa de bakomliggande orsakerna till ungdomssprÄket och ta reda pÄ ungdomarnas och lÀrarnas attityder till detta. Uppsatsen ger ocksÄ en historisk sÄvÀl som nutida beskrivning av ungdomssprÄket och belyser Àven detta sett ur ett genusperspektiv.

NÀr det gÀller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) Àr evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstÄnd. Medan det finns fÄ bevisvarken för eller emot tillÀmpningen av ISTDP pÄ barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fÄtt författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbÀttre val Àn att börja forska om tillÀmpningen av ISTDP tekniker pÄ barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig frÄn dem som anvÀnds med vuxna. Dennalitteraturstudie Àr ett teoretiskt förslag för att anvÀnda ISTDP med fokus pÄmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. NÀr det gÀller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvÀndigheten att fÀsta blicken pÄ andra evidensbaserade metoderocksÄ nÀr det gÀller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP Àr en sÄdan evidensbaserad metod.

Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervÄrd av ungdomar som Àr familjehemsplacerade dÄ de blir myndiga. För att uppnÄ syftet gjordes en redogörelse för den rÀttsliga regleringen av eftervÄrden samt hur eventuella förberedande insatser för vÄrdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades Àven hur socialtjÀnsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. BÄde en juridisk och rÀttsociologisk metod anvÀndes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrÄn ett empowerment perspektiv.

Det har skett en ökad anvÀndning av droger bland ungdomar i Sverige. Det har Àven visat sig att mÄnga har en mer tillÄtande attityd till droger. MÄnga ungdomar anvÀnder droger för att lÀttare hantera alla krav som stÀlls pÄ dem idag i vÄrt samhÀlle och lockelsen av spÀnning kan för vissa vara för stark att stÄ emot. Syftet med denna studie var att fÄ fram ungdomars attityder till droger i en mindre stad och synliggöra faktorer som kan tÀnkas pÄverka attityderna. De bakomliggande faktorerna som undersökts var sjÀlvkÀnsla, familjeförhÄllanden/regler, socioekonomisk status, kamratkrets och fritid.