Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning Àr att kartlÀgga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebÀr en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i mÄttlig intensitet samt tre tillfÀllen i veckan med högre intensitet. I dagens samhÀlle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och dÀrför Àr detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas Àr medicinska aspekter pÄ fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa samt Tyringes förutsÀttningar för fysisk aktivitet.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar i Ärskurs 8 i VÀxjö kommun uppfattar MMORPG-spelande och Àven ta reda pÄ vilka anledningar som leder till att man börjar spela, vilka effekter som kommer av att spela samt var de kan fÄ hjÀlp om de blir beroende. I denna studie anvÀndes en kvantitativ metod dÀr en enkÀtundersökning genomfördes. Studien visar att mÄnga ungdomar kÀnner nÄgon som spelar MMORPG-spel och att ungdomars spelande pÄverkar deras kompisar. MÄnga spelar för att ha nÄgot att göra och för att det Àr roligt, men de flesta Àr ocksÄ medvetna om att man kan bli aggressiv och beroende av spelet. Ungdomarna uttryckte att de inte visste var de skulle vÀnda sig om nÄgon eller de sjÀlva blev beroende.

AbstractThe purpose of this study is to find out how educationalists who are currently working in school-environments feel about antibullyingprograms. Do they think that the programs are working and do they feel that the measures that they use work as planned? The reason why I choose to investigate this topic is that it will always be at topic interesting to study. Bullying will unfortunately always exist in some way. The whole survey is made in a small/medium seized municipality in Sweden with about 12 000 inhabitants.

Föreliggande studie syftar till att öka förstÄelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vÄrd och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar pÄ HVB-hem (hem för vÄrd eller boende). Vidare Àr syftet att undersöka om de sociala mediernas anvÀndning inverkar pÄ arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde pÄ en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession Àr behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar bÄde problem men ocksÄ en kÀnsla av gemenskap.

To accomplish my purpose about where bullying is emerging and how bullying utter it is self and if the educationist consideration disposes conform to the students, i chose two classes from two different schools. With the help of the students thought and speculations and with the educationalists answers, I come to a result. I want to add that my results agreed with the early scientists? research. The results also confirmed by literature and by theories that showed in my result.

Synen pĂ„ invandring i Sverige har lĂ€nge varit omdiskuterad, inte minst i media men Ă€ven i politiska debatter. Invandringsnegativa partier fĂ„r allt större stöd sĂ€rskilt sett till det senaste decenniet. I den hĂ€r uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jĂ€mfört med den Ă€ldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hĂ€nsyn till bostadsregion, kön, förĂ€ldrars utbildningsnivĂ„ samt förĂ€ldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras pĂ„ data frĂ„n European Social Survey, 2002. ChiÂČ -test anvĂ€nds för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna.

Är sambandet mellan ungdomars depressiva kĂ€nslor och förĂ€ldrars beteenden i nyckelsituationer större Ă€n sambandet mellan depressiva kĂ€nslor och allmĂ€nna uppfostransstilar? Detta har vi undersökt genom att lĂ„ta 108 högstadieelever fylla i en enkĂ€t och sedan analysera deras svar genom hierarkisk regression. Tidigare forskning har pĂ„visat att positiva beteenden Ă€r viktiga nĂ€r det gĂ€ller förĂ€ldrars uppfostran och depressiva kĂ€nslor hos ungdomar. Uppvisandet av positiva beteenden verkar dock inte likaviktiga som avsaknaden av dem. Vi har i vĂ„r studie gĂ„tt Ă€nnu ett steg lĂ€ngre och vĂ„ra resultat visar pĂ„ att hur förĂ€ldrar beter sig i nyckelsituationer har större betydelse för depressiva kĂ€nslor hos ungdomar Ă€n vad allmĂ€nna uppfostransstilar har.

Resultaten i denna undersökning bekrÀftar att det finns en stor medvetenhet hos ungdomar i Göteborg kring risker för vÄld i vardagen och mÄnga sÀger sig anvÀnda riskreducerande strategier i olika sammanhang. Samtidigt visar denna undersökning att det finns en del skillnader i anvÀndningen av strategierna med avseende pÄ bl a kön, erfarenhet av vÄld, samt mellan skolorna..

Under de senaste Ă„ren har medierna byggt upp en bild dĂ€r budskapet stĂ„r tydligt; Brottsligheten ökar och blir vĂ€rre bland ungdomar! Men en rapport som BRÅ, brottsförebyggande rĂ„det, lĂ„tit göra visar dock att antalet ungdomar som misstĂ€nks för brottsbalksbrott inte förĂ€ndrats mĂ€rkvĂ€rt under de senaste trettio Ă„ren.Även om ungdomsbrottsligheten inte kan sĂ€gas öka nĂ€mnvĂ€rt visar kriminalstatistiken att ungdomar Ă€r den mest brottsaktiva gruppen i samhĂ€llet. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsĂ„ren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergĂ„ende fas.Detta innebĂ€r att samhĂ€llet har mycket att vinna pĂ„ med att sĂ€tta in resurser sĂ„ tidigt som möjligt. PĂ„ sĂ„ vis kan samhĂ€llet undgĂ„ kostnader, brottslighet, mĂ€nskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil Ă€r det viktigt med ett bra bemötande frĂ„n samhĂ€llets rĂ€ttsskyddande aktörer. Det krĂ€vs att polis, kriminalvĂ„rd och socialtjĂ€nsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sĂ€tter in lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder.Denna rapport handlar hur samhĂ€llet bemöter unga lagövertrĂ€dare med utgĂ„ngspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med ungdomar i UmeĂ„ studerats dĂ€r intervjuer genomförts med personer som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt arbetar med dessa frĂ„gor idag..

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgÄng. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts Àr fenomenologi för att kunna fÄnga essensen i ungdomarnas berÀttelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som anvÀnder sig av droger Àr benÀgna till att avsluta sin skolgÄng i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, nÀrvaro, intresse av att inhÀmta kunskap, rollen i skolan och förmÄgan att hÄlla sig till skolans regler.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars anvÀndning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsomrÄde. FrÄgestÀllningarna ser ut pÄ följande sÀtt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill sÀga varför svÀr ungdomar och vilka ord uppfattar de som sÀrskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring Àmnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar anvÀnder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frÄgor?Metoden Àr en datainsamling som sker genom en enkÀtundersökning dÀr elever besvarar ett antal frÄgor, och dÀr Àven elevernas kön och Älder tas i beaktning. Som komplement till enkÀtundersökningen genomförs Àven en intervju bland skolpersonal.

De flesta Àr överens om att mobbning handlar i stora drag om negativa och Äterkommande handlingar som riktas mot en person under en lÀngre period av en eller flera personer. Det som kan skilja sig frÄn en bok till en annan Àr definitionerna av negativa handlingar och tidsperspektivet.Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur de intervjuade skolorna upplever att de följer skolans mobbningsplan. Och hur de uppfattar att kollegerna pÄ skolan följer den rÄdande mobbningsplanen. För att fÄnga det jag eftersöker i syfte och frÄgestÀllningar anvÀnder jag mig en kvalitativ metod i form av intervjuer med nÄgra lÀrare anstÀllda pÄ tre olika skolor i min och en grannkommun.Resultatet visar att bÄde lÀrare, skola och hela samhÀllet Àr medvetna om problematiken men ÀndÄ fortsÀtter fenomenet att vÀxa. Det visar sig ocksÄ att inte alla följer mobbningsplanen i vissa fall beror det pÄ ovan och i andra pÄ rÀdsla.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vad det Àr som hÀnder med individen under och efter mobbningen och den krÀnkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den krÀnkande behandlingen pÄgÄr? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och Àven studerat referenslistor pÄ artiklar, avhandlingar och böcker som rör Àmnet vi valt. UtifrÄn det resultat vi fÄtt fram Àr konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den krÀnkande behandlingen negativ. Individerna sÄg sig sjÀlva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, lÄg sjÀlvkÀnsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.

Personer med autism har svÄrt att kommunicera sina tankar, kÀnslor och fysiska förnimmelser pÄ ett sÀtt som Àr lÀtt för andra att förstÄ. Cirka 1 pÄ 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstÄnd. Syftet: Studiens syfte Àr att undersöka förÀldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vÄrden. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. FörÀldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.