Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som anvĂ€nds vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. EnkĂ€tstudien nĂ„dde 141 pojkar och 136 flickor i Ă„r 7-9. Enligt de redovisade resultaten Ă€r anvĂ€ndning av krĂ€nkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha kĂ€nt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt nĂ„gon för sexuella trakasserier varje dag.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lÀrarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som stÀlls pÄ lÀrare/skolpersonal att hantera mobbning utifrÄn de nya lagkraven. Jag har ocksÄ undersökt vilken utbildning som studenterna pÄ lÀrarprogrammet fÄr i Àmnet mobbning och om de anser att den Àr tillrÀcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att fÄ insyn i lÀrarutbildningen har jag ocksÄ genomfört intervjuer med lÀraren som ansvarar för mobbningskursen i lÀrarprogrammet, samt med studenter som studerar till lÀrare.

Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka vad som Àr karaktÀristiskt för dessa kommuner samt att finna en bidragande förklaring till varför ungdomar i Ronneby och Ljungby har en högre alkoholkonsumtion Àn ungdomar i Oskarshamn. Undersökningen genomförs med olika frÄgor som rör elevers alkoholkonsumtion; mobbning, skolkning, trygghet, hÀlsotillstÄnd, sjukfrÄnvaron, berusning, tillgÀnglighet, fritiden, ungdomssatsning och framtidstro, vilket sker utifrÄn Luppundersökningar av respektive kommun. Resultatet analyseras utifrÄn det kulturella och fenomenologiska perspektivet samt Baumans teorier om ett konsumtionssamhÀlle..

Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra förÀldrars förvÀntningar pÄ skolans ansvarstagande nÀr deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar ocksÄ till att lyfta fram förÀldrarnas tankar och förvÀntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie Àr: nÀr nÄgon eller nÄgra vid upprepande tillfÀllen blir utsatta för nÄgon form av krÀnkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebÀra. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med förÀldrar till barn i Äldrarna 6-12 Är.

Sammanfattning: I den hÀr C-uppsatsen Àr syftet att beskriva och analysera olika potentiella förklaringsmodeller till suicidalitet bland ungdomar. Suicidalitet Àr ett sammanfattande begrepp för Äterkommande sjÀlvmordstankar, sjÀlvmordsförsök samt fullbordade sjÀlvmord. Fokus hÀr ligger pÄ sjÀlvmord bland ungdomar. Min uppsats Àr utformad som en litteraturstudie och utgörs av kvalitativa data. Insamlad data har hÀmtats bÄde frÄn nationell och internationell suicidforskning.

Uppsatsens syfte Àr att diskutera vad lÀrare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med hjÀlp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien Àr baserad pÄ Ätta stycken lÀrarintervjuer. Undersökningen visar att lÀrarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse nÀr det gÀller att motverka mobbning. LikasÄ framhÄlls vikten av att upprÀtta gemensamma regler och att vara tydlig som lÀrare genom att sÀtta grÀnser och markera nÀr ett beteende inte accepteras.

KrÀnkningar pÄ nÀtet Àr ett relativt nytt begrepp. MÄnga kÀnner nog igen det som nÀtmobbning. Den senaste tiden har det uppmÀrksammats en rad olika fall i media angÄende krÀnkningar pÄ nÀtet. Den forskning som finns idag berör frÀmst mobbning som begrepp och det finns en brist pÄ studier kring krÀnkningar pÄ nÀtet. Ungdomar Àr en grupp som i stor utstrÀckning anvÀnder sig av nÀtet som ett sÀtt att kommunicera.

Studien har undersökt förhÄllandet mellan anvÀndningen av smarta mobiltelefoner och upplevelsen av stress bland arbetstagare. Enligt hypotesen fanns det ett samband mellan ökad arbetsrelaterad anvÀndning av smarta mobiltelefoner och en ökad upplevelse av stress, i synnerhet nÀr anvÀndningen upplevdes störa fritiden. Totalt besvarade 154 stycken arbetstagare, rekryterade frÄn privat- och offentlig sektor, en webbenkÀt som mÀtte anvÀndningen av smarta mobiltelefoners omfattning och beskaffenhet i förhÄllande till CohenŽs skala för upplevd stress (Cohen, Kamarck och Mermelstein, 1983). Resultatet visade att en ökad upplevelse av stress hade ett samband med ökad anvÀndning av smarta mobiltelefoner oavsett om den var privatrelaterad eller arbetsrelaterad, och framförallt om anvÀndningen upplevdes störa fritiden. Eftersom den arbetsrelaterade anvÀndningen inte hade nÄgot enskilt samband med upplevelsen av stress uppfylldes studiens hypotes endast delvis.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggÄr mobbning mellan flickor och om de har nÄgra erfarenheter kring Àmnet. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde. För att inhÀmta vÄr information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i Norrland.Informationen frÄn vÄra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna pÄvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svÄrare att upptÀcka Àn mellan pojkar, detta menar de beror pÄ att flickors mobbning Àr mer subtil.

Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ insikt i vad skolpersonalen anser ligga till orsak för mobbning, vad skolpersonalen tror att konsekvenserna kan bli samt hur skolpersonalen kan förebygga den. UtifrÄn syftet har jag formulerat tre frÄgestÀllningar: Vad Àr orsaken/orsakerna till mobbning enligt skolpersonal? Vilka konsekvenser tror skolpersonal att mobbning kan fÄ? Vad anser skolpersonal att de kan göra för att förebygga mobbning? Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer. I min undersökning har jag valt att göra intervjuer med skolpersonal pÄ en mÄngkulturell grundskola i en större svensk kommun. Jag har intervjuat sammanlagt fyra personer som har olika uppgifter pÄ skolan.

Mobbning bland flickor En examensuppsats av Genet Göransson 2013-05-29 Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet Àr att ur ett genusperspektiv, nÀrmare bestÀmt feministiskt konstruktivistiskt, tillÀgna mig och dela ny kunskap i frÄga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats Àr kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. LÀnge har forskare haft fokus pÄ hur pojkar mobbar och forskarsamhÀllet har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland ocksÄ abnorma, dÄ de mobbat pÄ pojkars vis, alltsÄ mer öppet, provocerande och vÄldsamt.

Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. HuvudvÀrk, magont, ryggont, nacksmÀrtor och trötthet Àr frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i Ärskurs 5 och 7.Metod: Studien var en tvÀrsnittsstudie utifrÄn registerdata inhÀmtad frÄn FolkhÀlsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i Äldern 11 och 13 Är.

Syftet med denna studie Àr att granska hur lÀrarna för Äk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och ÄtgÀrdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utlÀsa tre olika diskurser vad gÀller synen pÄ mobbning. Vad gÀller utsagorna om det förebyggande och ÄtgÀrdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och Äterkoppling, uttalade förvÀntningar, omvÄrdnad och delaktighet.

Mobbning Àr nÀr nÄgon eller nÄgra, vid upprepade tillfÀllen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, Àr den vanligaste förekommande mobbningsformen pÄ svenska skolor. De tvÄ andra formerna av mobbning som man brukar tala om Àr fysisk och psykisk. Pojkar Àr de vanligaste förövarna nÀr det gÀller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen stÄr frÀmst flickor för.

Mobbning Àr ett relativt utbrett problem bland vÄra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens vÀlbefinnande Àr mÄnga gÄnger allvarliga. Det Àr dÀrför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men Àven att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats Àr att studera den psykosomatiska hÀlsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hÀlsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet Àr Àven att uppmÀrksamma eventuella könsskillnader kring dessa frÄgestÀllningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hÀlsan bÄde i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa hÀndelser i livet. Denna uppsats utgÄngspunkt Àr att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.