Syfte: Mobbning har en tendens att uppträda inom skolverksamheten, vilket har resulterat i ett arbete mot mobbning. Undersökningens syfte är att klargöra mobbningens förekomst inom högskolans IT ? stödda textkommunikations undervisning och vilka uttryck den ter sig i. Metod: Denna uppsats har en hermeneutisk ansats. Här studeras delarna för att få en bättre förståelse och kunskap om helheten.

Svensk skola har som uppdrag att stimulera elever att dela samhällets gemensamma värderingar och använda sig av dessa, bl.a. genom att respektera andra människors egenvärde. Mobbning och kränkningar är dock vanligt förekommande i skolor. Begreppet mobbning används inte längre i juridisk mening utan har ersatts av kränkande behandling, vardagligt används dock ofta begreppen som två från varandra skilda företeelser. Vid mobbningssituationer i elevgrupper finns flera parter representerade; aktiva (Mobbare), passiva (medlöpare) samt försvarare.

Många svenska skolor har problem med våld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kände sig Mobbare av andra elever medan sex procent kände sig mobbade av lärare. Mobbningen kan få svåra följder som t.ex. låg självkänsla. Skolans agerande mot mobbning och kränkande behandling regleras i ett antal styrdokument, främst Skollagen och Läroplanen, som anger de mål och riktlinjer skolan ska följa.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som Mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av Mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet.Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår alla som arbetar inom skolans värld, det vill säga mobbning. I litteraturgenomgången studeras hur tio forskare ser på ämnet mobbning. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad är mobbning? Vilka barn blir mobbade? Vilka barn mobbar, Vilka är orsakerna till mobbning? Hur förebygger och åtgärdar man mobbning?I resultatredovisningen redovisas en enkätundersökning som genomförts i år 4, 6 och 7. Eleverna har fått svara på ifall de känner någon som är eller har blivit mobbad, varför de tror att han/hon är eller blev mobbad, varför man mobbas, vad de anser att deras skola gör för att motarbeta mobbning och vem de skulle vända sig till om de upptäckte mobbning på skolan.

Konventioner, lagtexter och inte minst läroplaner uttalar den rätt varje elev har för att känna sig trygg i skolan. Ändå är mobbning ett vanligt förekommande skolproblem. En av sju elever är inblandade i mobbning antingen som offer eller som Mobbare. Vårt syfte med studien är att få ökad kunskap om handlingsplaner och även se vad de belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill få vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras.

Mobbing är ett socialt problem. Därför skapades denna studie för att se om samband råder mellan mobbad, Mobbare och personlighetsegenskaper. Dessutom gjordes en könsfördelning för att se om det råder några signifikanta skillnader i händelse, kön och personlighet. För att få svar på dessa syften ställdes frågorna: Hur ser mobbingen ut och vilka drabbas? Har kön och personlighetsegenskaper någon betydelse för om man blir mobbad eller utsätter andra för mobbing? Till hjälp användes en kvantitativ undersökningsmetod.

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrågeställningarHur och var sker kränkande behandling och trakasserier?När sker kränkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kännetecknar en Mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa.ResultatEleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrågeställningarHur och var sker kränkande behandling och trakasserier?När sker kränkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kännetecknar en Mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa.ResultatEleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.

Denna studie är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra mobbningssignalerna för skolan, för att på så sätt kunna åtgärda mobbning i ett tidigare skede. Genom denna studie ska de som går på skolan få en djupare kunskap om mobbning. Frågeställningarna har varit kring hur mobbning tar sig i uttryck, vad elever och lärare anser om mobbning, var mobbning sker, vad en Mobbare respektive mobboffer är. Till intervjuerna användes en halstrukturerad intervjuguide med öppenhet för följdfrågor. Det skedde två fokusgruppsintervjuer med elever på gymnasiet i Luleå kommun på yrkesprogrammet, årskurs 2 och 3.

Inledningsvis läggs det fram olika teorier om den traditionella mobbningen som en förklaringsgrund och sedan beskrivs olika definitioner och synsätt på fenomenet nätmobbning. Avsikten med studien är att få en förståelse för ungdomarnas erfarenheter av nätmobbning och framlägga empiri som kan användas vid upprättandet av handlingsplaner. De teoretiska utgångspunkter som används är symbolisk interaktionism, avhämmningseffekten, sociokulturellt perspektiv där situerat lärande, utveckling zon och praktikgemenskap ingår. En fenomenografisk kvalitativ metodansats och abduktiva teorier används där 15 ungdomar intervjuas på två fritidsgårdar. Resultatet visar att nätmobbning sker i en offentlig arena där individer skriver kränkande uttalanden till varandra eller lägger upp kränkande bilder.

Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att få insikt i vad skolpersonalen anser ligga till orsak för mobbning, vad skolpersonalen tror att konsekvenserna kan bli samt hur skolpersonalen kan förebygga den. Utifrån syftet har jag formulerat tre frågeställningar: Vad är orsaken/orsakerna till mobbning enligt skolpersonal? Vilka konsekvenser tror skolpersonal att mobbning kan få? Vad anser skolpersonal att de kan göra för att förebygga mobbning? Jag har valt att använda en kvalitativ metod bestående av intervjuer. I min undersökning har jag valt att göra intervjuer med skolpersonal på en mångkulturell grundskola i en större svensk kommun. Jag har intervjuat sammanlagt fyra personer som har olika uppgifter på skolan.