Sökresultat:
250 Uppsatser om Mjukvara som tjänst - Sida 10 av 17
SiLu : Riktlinjer för spelmotor
Spelmotor Àr benÀmningen pÄ den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns ocksÄ funktioner för rörelser, interaktion med vÀrlden etc. I detta examensarbete gÄr vi in pÄ hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hÄrdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel pÄ mobiltelefoner vÀxer stÀndigt och inom nÄgra Är bör hÄrdvaran vara ungefÀr densamma som pÄ PC.
SĂ€kerhetskritiska standarder och FPGA
IEC 61508, ISO 26262, DO-254 och CENELEC EN 5012x Àr alla standarder för utveckling av sÀkerhetskritiska system. Dessa fyra Àr applicerbara pÄ bilar upp till 3.5 ton (ISO 26262), flyg (DO-254), tÄg (Cenelec EN 5012x) samt IEC 61508 vilket Àr en standard för flertalet industrigrenar.NÀr ett sÀkerhetskritiskt system skall implementeras i en FPGA sÄ kan problem uppstÄ. Detta för att en FPGA ibland rÀknas till hÄrdvara men utvecklingen följer samma mönster som mjukvaruutveckling. Detta examensarbetes huvuduppgift Àr att klargöra hur de olika standarderna ser pÄ FPGA utveckling samt verifiering med hjÀlp av utökad funktionell verifiering.Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen behandlar de sÀkerhetskritiska standarderna.
Mjukvaruprojekt och konsekvenserna av Scrum
Under sent 1990-tal bo?rjade utvecklare att bli mer och mer missno?jda med ra?dande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte la?ngre speglade verkligheten fo?r utvecklingen. Detta missno?je resulterade i att en ma?ngd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto.
Design och test av piezoelektrisk reometer
MYDATA Automation AB Àr ett svenskt ingenjörsföretag vars marknadsomrÄde omfattar maskinerför ytmontering av komponenter pÄ kretskort. Företaget startades 1984 och har sedan dess vuxitoch blivit ett globalt företag med kunder i hela vÀrlden.En av MYDATAs huvudprodukter Àr en stencilfri lodpastatryckare, den sÄkallade MY500jetprintern. Maskinen Àr en relativt ny produkt och anvÀnder en modifierad inkjetteknologi för attapplicera lodpasta och andra fluider pÄ kretskort.Medan dagens jetprinter Àr kvalificerad att anvÀnda ett antal olika lodpastor, Àr MYDATA ochföretagets kunder intresserade av att kunna skjuta Àven andra vÀtskor i framtiden. Det Àr dÀrför avvikt att inneha en robust och smidig metod för att karakterisera vÀtskor som anvÀndbara eller inteför den ejektor som finns i MY500 jetprintern.Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla och testa en prototyp pÄ en piezoelektrisk reometerutifrÄn tidigare utförd extern forskning. Arbetet har bland annat inkluderat design av mekanik,elektronik och mjukvara men Àven en kortare litteraturstudie inom reologi.Rapporten beskriver utvecklingsarbetet, teori bakom de designbeslut som tagit, den fÀrdigaprototypen och testresultat.Resultatkapitlet i denna rapport visar att den fÀrdiga prototypen kan ta fram intressant data om defluider som testas, men att det behövs mer forskning kring mÀtdatan för ge en förstÄelse för hurden skall tolkas..
Isolerad DC/DC omvandlare
Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..
Datainsamling röntgen
Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..
Utplacering av ÄterstÀllningsmedia
Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..
AntennvÀljare till RFID-lÀsare
Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..
Ritningslös produktframtagning
BAE Systems HÀgglunds AB anvÀnder idag ett ritningsbaserat
produktionsunderlag. För att effektivisera produktframtagningsprocessen Àr
företaget intresserad av att undersöka möjligheterna till ett ritningslöst
arbetssÀtt dÀr produktionsunderlaget bestÄr av 3D-modellen. I CAE-
programmet Catia V5, vilket anvÀnds pÄ företaget, finns en modul vid namn
FTA (Functional Tolerancing & Annotations). I denna modul kan information i
form av annoteringar sÀttas ut pÄ 3D-modellen. Detta arbete syftar kring
att undersöka funktionaliteten i FTA-modulen samt undersöka vilken mjuk-
och hÄrdvara som krÀvs för att ett ritninglöst underlag ska kunna
presenteras pÄ företagets olika avdelningar.
Utformning av databasdriven webbapplikation i ASP.NET C# och Microsoft SQL Server
Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..
Ekologisk Konnektivitetsmodellering med GIS : En jÀmförelsestudie av tvÄ GIS-baseradeverktygslÄdor
I denna studie har tvÄ olika GIS-verktygslÄdor och tvÄ typer av kartmaterial jÀmförts för attundersöka hur vÀl de kan anvÀndas till att modellera ekologisk konnektivitet pÄ kommunnivÄ.VerktygslÄdorna som jÀmförts Àr Matrixgreen 1.6.4, en extension till ArcGIS 9.3.1, och ODC,ett urval av verktygen frÄn ArcGIS Spatial Analyst. Som bakgrundsmaterial anvÀndes tvÄolika typer av data, dels Svensk MarktÀckeData (SMD) och dels en vegetationskarteringspecifikt framstÀlld för ÀndamÄlet baserat pÄ IRF-bilder. Syftet med studien Àr att försökaidentifiera en optimal metod för att analysera och kartera ekologisk konnektivitet utifrÄn demöjligheter och begrÀnsningar som respektive verktygslÄda och kartmaterial erbjuder, medtekniska förutsÀttningar liknande en kommunal tjÀnstemans. JÀmförelserna Àr gjorda bÄde urett kvalitativt anvÀndarvÀnlighetsperspektiv, och ur ett kvantitativt resultatperspektiv dÀranalysernas kvalitet och resurseffektivitet bedömts.Resultatet av jÀmförelserna visar att en analys utförd med Matrixgreen, mjukvara designadspeciellt för att modellera ekologisk konnektivitet Àr mindre kvalitetsmÀssigt tillförlitlig Àn enanalys gjord med ODC. Anledningen till detta Àr att Matrixgreen i sin nuvarande form ÀrbegrÀnsat av programmeringsfel, vilket delvis förtar dess anvÀndningspotential.
System för övervakning av pappersbanan i torkmaskin pÄ pappersmassabruk : En JavaCV konstruktion
I detta arbete har ett övervakningssystem till en torkmaskin i en pappersmassamaskin utvecklats. Ăvervakningssystemet ska motverka att pappersarket i maskinen spĂ„rar ur sin bana. Detta hĂ€nder ganska frekvent vilket orsakar produktionstopp. Ăvervakningssystemet ska innehĂ„lla uppkoppling till billiga IP-kameror via nĂ€tverk, berĂ€kningsmetoder av vilka fĂ€rger som syns i bild frĂ„n IP-kameran och lagring av fĂ€rgvĂ€rdet som fĂ„s av berĂ€kningsmetoderna i en databas. Med hjĂ€lp av programmering i programsprĂ„ket Java och metoder frĂ„n visionsbiblioteket OpenCV har en mjukvara skapats för att lösa problemen.
UtvÀrdering av mjukvara inom processindustrin
This study is an evaluation of the runtime watch function in a OEE software, knownas ProTAK. OEE stands for Overall Equipment Effectiveness, it?s a way to measurethe factories process efficiency. The runtimewatch function allows the user to setup and monitor certain critical objects that are of importance for the pulp and paper process at the mill. The data from the runtimewatch can be correlated towards the suppliers specification for the components.
Notationen i visuella programmeringssprÄk: utveckling utifrÄn ett kognitivt synsÀtt
Vi lever i en vÀrld dÀr mjukvaror spelar en allt större del i vÄrt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas stÀndigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstÄs av en person. Objektorientering, komponenter och högnivÄsprÄk Àr nÄgra av de tekniker som programmerare förlitar sig pÄ för att kunna hantera stora mÀngder av information. Visualiseringar anvÀnds idag i ganska liten utstrÀckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket Àr konstigt dÄ mÀnniskans hjÀrna Àr starkt visuellt orienterad.
DETEKTERA MERA! : - En studie av LigandTracerŸ och andra vanliga detektionstekniker för interaktion inom antikroppsutveckling
Ridgeview Instruments AB Àr ett företag, med sÀte i Uppsala, som bland annat utvecklar mjukvara för detektionsanalys och detektionsinstrumenten LigandTracerŸ. Instrumenten detekterar cellinteraktioner i realtid och tillhandahÄller information om hur interaktion mellan undersökt ligand och receptor sker. LigandTracerŸ anvÀnds bland annat vid cancerstudier och affinitetsstudier av antikroppsinbindning till antigener pÄ celler. LigandTracerŸ och teknologin bakom den har studerats för att hitta de frÀmsta styrkorna samt utvecklingsomrÄden i jÀmförelse med andra detektionstekniker. Dessa tekniker Àr surface plasmon resonance, BioLayer Interferometry, quartz crystal microbalance samt surface acoustic wave. FrÀmsta styrkan hos detektion med LigandTracerŸ Àr att stor mÀngd data som beskriver interaktionerna erhÄlls.