Vid slutavverkning av skog, används i dagsläget skördar-/skotarsystemet nästan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angående en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillväxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnå syftet utgick denna studie från ett kvalitativt angreppsätt genom att tillämpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom användes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanställning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer på chefsnivå inom några av de största svenska skogsbolagen.Referensramen består utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vårterminen 2011 vid Mälardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar. Den fråga som utreds är:Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar, samt som konsumenten vill använda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspåsar, är att de får ont i fingrarna.

De senaste åren har stort fokus legat på att tillverkning ska ske på ett etiskt och ekologiskt riktigt sätt inom olika handelsområden och hårdare krav ställs nu även på skoindustrin. Hela läderproduktionen innebär en hög vattenförbrukning samt en hög användning av kemikalier. Läderproduktionen är den industri med högst koncentration av farliga ämnen per tillverkad enhet. Rapporten behandlar och beskriver ovanläder till skinnskor och jämför de tre garvningsmetoderna kromgarvning, vegetabilisk garvning och syntetisk garvning för dess olika egenskaper samt miljö- och hälsopåverkan. Rapporten skrivs på begäran av NilsonGroup som vill få ökad kunskap och förståelse för lädertillverkningen, dess miljöpåverkan samt egenskapsskillnader mellan de valda garvningsmetoderna.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vårterminen 2011 vid Mälardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar. Den fråga som utreds är:Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar, samt som konsumenten vill använda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspåsar, är att de får ont i fingrarna.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Detta examensarbete, med inriktning emot Industriell design vid Luleå tekniska universitet, behandlar produktutformning av spotlights som monteras på takskenor butiksmiljöer. Även på fackspråk kallat Tracklights. Arbetet är utfört under 10 veckor hos Nordic Light i Skellefteå, som utvecklar, tillverkar och säljer butiksbelysning. Målet med arbetet är att utveckla två stycken tracklights som skulle kunna ingå i Nordic Light´s ökande produktsortiment. Tracklightsen skulle ha ett säljande utseende och motsvara de önskemål som finns hos kunder.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Utgångspunkten för detta arbete är ett område i det trafikseparerade grönområdet Storkärnan som ligger mitt i samhället Löddeköpinge, Skåne län. Platsen känns tom och variationslös och består till stora delar av öppna gräsytor. Runtomkring finns villabebyggelse som till övervägande del uppförts under miljonprogrammet. Alldeles i närheten finns en mycket stor kulle och ett nybyggt seniorboende. Tre stora men lågt och mjukt utformade kullar har även anlagts under senare år. Den stora kullen används som pulkabacke vintertid och har en brant och konvex form åt den aktuella platsen.

Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra miljö och välfärd i olika inhysningssystem för växande tjurar. Systemen som behandlas i studien är spaltboxar, liggbås och olika typ av djupströbäddssystem. Spaltboxsystem kräver en större investering, men i gengäld är arbetstidsåtgången för den dagliga skötseln reducerad gentemot andra inhysningssystem. Även säkerheten för djurskötarna ökar då inget arbete krävs inne i boxarna. Välfärden hos tjurar, som hålls i framför allt boxar med betongspalt, är ett omdiskuterat ämne. Förekomsten av förvuxna klövar minskar i spaltboxar, medan förekomsten av sulblödningar ökar jämfört med gummibelagd spalt.

The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for ?soft inclusion??The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians? foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups.

Eleven kan välja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna språk inför åk 6. Det är en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess påbörjades det andra språket i åk 7. Språkvalet är dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebär att de kan välja bort ämnet moderna språk och istället läsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). Språkvalet ställer på grund av den här valmöjligheten höga krav på grundskolan.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Mina frågeställningar inför detta arbete var; Hur planeras en helt ny trädgård utifrån ett hälsoperspektiv? Hur kan detta tillsammans med önskemål från tomtägaren/ägarna och tomtens förutsättningar knytas ihop till en formgivning?De personer och den plats som jag utgått från under arbetet är; en familj bestående av två vuxna och tre barn samt deras nya tomt. I arbetet har jag använt mig av miljöpsykologiska forskningsresultat rörande hur olika miljöer påverkar vår hälsa. Denna kunskap har matchats mot de hälsobehov familjen uppgett under en intervju, där hälsobetonade frågor har ställts. Detta har sedan knutits ihop med tomtens förutsättningar och familjens önskemål om design, funktion samt innehåll i gestaltningsprocessen.