Sökresultat:
302 Uppsatser om Mjuka frćgor - Sida 11 av 21
Lite flum har ingen dött av, eller? : En analys av ett projekt i Bild Är 9 vid Stockholms Bild- och formklasser
Abstrakt Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka det arbetssÀtt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmÄgor eleverna fÄr med sig. Undersökningen bygger dels pÄ elevrapporter, dels pÄ fotografier som tagits under projektets gÄng. Studien fokuserar pÄ den estetiska lÀrprocess eleverna sjÀlva beskriver och söker svar pÄ vad eleverna anser att de har lÀrt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar pÄ de an-taganden som pÄstÄr att skolan av idag Àr en skola dÀr man inte lÀr sig nÄgonting pÄ grund av att undervisningen Àr ?flummig?.
TjÀnsteföretag ? En studie av immateriella tillgÄngars betydelse vid kreditgivning
Idag lever vi i ett tjÀnstesamhÀlle dÀr företag konkurrerarmed tjÀnster vilket gör medarbetare och ledning till deviktigaste resurserna i ett sÄdant företag. Dessa immateriellatillgÄngar Àr svÄrvÀrderade och kan dÀrmed inte tas upp ibalansrÀkningen vilket mÄnga gÄnger leder till att de blirosynliga och inte beaktas.MÄnga företag mÄste tillföras kapital för att finansiera sinverksamhet vilket ofta sker genom belÄning. DÄtjÀnsteföretag bestÄr av mycket dolda vÀrden Àr detproblematiskt för kreditgivarna att bedöma dessa företagsfaktiska vÀrde. Baserat pÄ ovanstÄende har syftet med dennauppsats dÀrför varit att undersöka huruvida tjÀnsteföretagsimmateriella tillgÄngar pÄverkar finansiÀrer i sittbeslutstagande vid kreditgivning och hur dessa mjuka vÀrdenkan ligga till grund för bankernas sÀkerhet.Studien tar sin utgÄngspunkt ur ett bankperspektiv. För attbesvara syftet har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀrintervjuer har genomförts med respondenter frÄn fyrastorbanker i Sverige.Vid kreditgivning tenderar bankerna att vÀrderatjÀnsteföretag pÄ samma sÀtt som ett tillverkande företagvilket medför att riskerna inte blir större för dem i dessasituationer.
Att stödja generationsskiften bland privata skogsÀgare : virkesköparnas instÀllning och arbetssÀtt hos SCA Skog i VÀsterbottens förvaltning
En tredjedel av Sveriges skogsÀgare Àr över 65 Är men bara 12 procent tÀnker genomföra ett generationsskifte inom de nÀrmsta Ären. Generationsskiften anses vara en svÄr och komplex frÄga pÄ grund av de mÄnga aspekterna; ekonomi, juridik och mjuka frÄgor. Att arbeta med generationsskiften kan vara ett sÀtt för virkesköpare att skapa nya kontakter och sÀkra den framtida virkesförsörjningen. Arbetet syftade till att kartlÀgga den allmÀnna instÀllningen och erfarenheter vid generationsskiften hos SCA Skogs virkesköpare i VÀsterbottens förvaltning. Deras tankar och funderingar om vilket kompetensbehov och arbetssÀtt som finns idag undersöktes för att identifiera och utveckla bra arbetssÀtt vid generationsskiften.
Analys av förvridning vid hÄlning av rör : Analysis of metal torsion in rotary piercing
HÄlningsprocessen Àr det inledande bearbetningssteget vid varmvalsning av sömlösa rör. Det Àr en tvÀrvalsningsprocess i vilken ett cylindriskt Àmne valsas mellan tvÄ dubbelkoniska valsar över en plugg. Valsarna Àr snedstÀllda med en viss matningsvinkel, vilken ger upphov till en axiell drivkraft genom verket. Hela denna process Àr roterande. Detta i kombination med bl.a.
"Man kan vara lundabo, skÄning och svensk pÄ samma gÄng" : Vi-kÀnsla i en organisation
Vi har i vÄr uppsats utfört vÄra empiriska studier vid Medicinska fakulteten pÄ Institutionen för hÀlsa, vÄrd och samhÀlle. Vi har hÀr valt att undersöka vi-kÀnslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan stÄr det nÀmligen att organisationen strÀvar mot att stÀrka vi-kÀnslan. Vi har Àven tidigare i olika företagssammanhang stött pÄ begreppet vi-kÀnsla, men begreppet utvecklas sÀllan vidare i akademisk litteratur. DÀrför har vi med vÄr undersökning velat ta reda pÄ vilka faktorer som inverkar pÄ vi-kÀnslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stÀrka vi-kÀnslan inom organisationen.
Hur turkiska kvinnor konstruerar kön genom arbetsfördelningen i hemmet : en kritisk diskursanalys
Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", pÄverkar individen till att försöka upprÀtthÄlla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhÀlle. Den ökade ohÀlsan skapas av problem som otrygga arbetsförhÄllanden, en stressigare arbetsmiljö för bÄde fast anstÀlld och tillfÀllig arbetskraft. Personalens arbetsÀtt utkristalliseras pÄ mÄnga olika sÀtt i verksamheterna, vilket fÄr konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mÄl. Följden blir att var och en arbetar utifrÄn sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvÄrar arbetet mot gemensamma mÄl, visionen om den teoretiska kunskapen har gÄtt förlorad.
Projektstyrning i totalprojekteringsföretag: en styrmodell vid anbud till fast pris
Eftersom företag ofta bestÄr av mÄnga avdelningar som tillsammans jobbar med samma projekt uppstÄr fler och fler svÄrigheter vid styrning av medarbetare och resurser. Till skillnad frÄn företag som levererar en produkt som hela företaget stÄr bakom kan det hÀr handla om flera avdelningar med varsin produkt och varsin budget som mynnar ut i en slutprodukt. Företaget behöver hÀr dels ha sÀtt att formulera en gemensam budget och dels att utveckla styrverktyg som ser till att denna budget efterlevs i största möjliga mÄn. Dessa styrverktyg kan vara alltifrÄn mer mjuka kvalitativa variabler till mer hÄrda kvantitativa. Med denna uppsats har vi valt ett försöka finna dessa styrverktyg och utifrÄn dem skapa en modell som skall vara till hjÀlp för företag likt det vi valt att undersöka.
Materialhantering vid prenumerationsförsÀljning : utifrÄn fyra tjÀnstemarknadsföringsmodeller
Detta examensarbete avser att undersöka konsekvenserna av förÀndrade materialhanteringsrutiner vid försÀljning av morgontidningsprenumerationer. Undersökningen genomförs inom Nerikes Allehanda AB, som Àr en av Sveriges största landsortstidningar. FörsÀljningen av prenumerationer inom NA Àr utkontrakterad till ett externt telemarketingbolag.Under 2004 genomfördes en omfattande strukturförÀndring inom prenumerationsfunktionen inom NA. Avsikten var att effektivisera och möjliggöra en förbÀttrad uppföljning av försÀljningen. Det var jag som författare av detta examensarbete som lade grunden och implementerade strukturförÀndringen.
Fondförvaltare och investeringsbeslut : En fallstudie av fem fondbolag och en storbank
Isaac Newton lÀr en gÄng ha yttrat följande nÀr han förlorade 20 000 pund pÄ aktier; ?jag kan berÀkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som sÀger en hel del om svÄrigheten med att investera i aktier, men som ocksÄ gör detta till ett intressant omrÄde att studera. Denna studie började dock mer som en tanke pÄ i vilken utstrÀckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. VÄr kÀnsla var, efter att ha studerat finansiering, att mÄnga av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gÀller under alltför allmÀngiltiga förhÄllanden, vilket kan göra det svÄrt att applicera dem i praktiska sammanhang.
Kommunikationsstrategier för hÄllbart byggande
HÄllbarhet Àr ett komplext begrepp och Àr komplicerat att förmedla. Trots begreppets svÄra innebörd Àr det nÄgot som anvÀnds flitigt runt om i vÀrlden idag. Risken med att innebörden av hÄllbarhet inte förstÄs Àr att mÀnniskor inte tar det till sig och istÀllet ignorerar begreppets betydelse. HÄllbarhet Àr ett viktigt begrepp som förmodligen Àr hÀr för att stanna. Kommunikationen av hÄllbarhet Àr beroende av mÄnga olika faktorer dÄ hÄllbarhetsbegreppet i sig sjÀlv innebÀr en mÀngd olika aspekter.
Djupa urringningar slÄss mot kaxighet i liten förpackning: en diskursanalys av hur tjejer och killar framstÀlls i Big brother 2006 sett ur ett genusperspektiv
Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrÄn ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framstÀlls i Big brother 2006. Jag ville titta pÄ hur tjejerna representerades i programmet i jÀmförelse med killarna. Det gjorde jag med hjÀlp av relevanta moderna genusteorier samt forskning och reproduktion av genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusÄpan Big brother dÀr jag utgick ifrÄn det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, mÄndag till torsdag, som spelades in mellan den 13- 16/2- 2006.
WhatÂŽs the story?
Design anvÀnds vanligen som nÄgot för att uppnÄ ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjÀnster och varumÀrken. DesignbyrÄer har med sin specialkompetens sÄlt tjÀnster till företag i Sverige sedan femtiotalet. FörÀndringar i omvÀrlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förÀndrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyrÄer.Med hÀnsyn till den problematik som lyfts fram Àr det intressant att se nÀrmare pÄ vilka faktorer som Àr viktiga för designbyrÄers lÄngsiktiga överlevnad pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÀrmed blir syftet att undersöka och analysera förutsÀttningar för framgÄngsrika samarbetsformer mellan designbyrÄ och uppdragsgivare.
Hur förebygger interna kontrollsystem ekonomisk brottslighet? : En kvalitativ utredning om sex börsnoterade företags samt tvÄ experters syn pÄ interna kontrollsystem och hur dessa förebygger ekonomisk brottslighet.
Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. IstĂ€llet ligger fokus pĂ„ hur företag efter bĂ€sta förmĂ„ga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fĂ„tt ytterligare uppmĂ€rksamhet pĂ„ senare Ă„r genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmĂ€lningar av ekonomisk brottslighet i Sverige pĂ„ senare Ă„r. Ăkningen kan sĂ€gas bero pĂ„ en rad faktorer, dĂ€r motiv, möjlighet och rationalisering Ă€r tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta ocksĂ„ verkar i symbios.
Marknadskommunikation och TrovÀrdighet ? En analys av Ärsredovisningens roll för vÀlgörenhetsorganisationer
Vi Àr tvÄ studenter som har tvÄ olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa tvÄ Àmnen har vi vÀvt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur tvÄ organisationer, UNICEF och RÀdda Barnen, har anvÀnt deras Ärsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och Àven hur utvecklingen skett. PÄ senare tid har det förekommit att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀnt bidrag som de bör, och detta har gjort sÄ att bland annat trovÀrdigheten har satts pÄ prov. Detta gjorde att vi Àven vill se pÄ hur kommunikationen i Ärsredovisningen kan anvÀndas för att skapa trovÀrdighet.?VÄrt syfte Àr att analysera Ärsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och RÀdda Barnen, och förstÄ hur texten i Ärsredovisningarna anvÀnds för att skapa trovÀrdighet.?Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har analyserat ett antal Ärsredovisningar.
Att styra i kreativa företag : för att stimulera kreativitet och nÄ lönsamhet
AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nÄ lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrÄgestÀllning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehÄlla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet Àr att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behÄlla medarbetarnas kreativitet. Syftet Àr Àven att förstÄ varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsÀttningar som gÀller för kreativa företag. Vi har ocksÄ som syfte att ta fram och identifiera sÀrskilt viktiga saker att tÀnka pÄ vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgÄr frÄn ett abduktivt angreppssÀtt. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnds för att fÄ en djupare förstÄelse kring problemet som studerats.