Att ha attityder grundade i rationella tankar uppfattas som mer önskvärdän att ha attityder som är grundade i externa faktorer. Människor ärbenägna att uppfatta individer som håller med dem som mer rationellaoch mindre externt influerade i sina preferenser än individer som intehåller med. Construal Level Theory förutsätter högre psykologiskdistans för med sig ökad bias. Högstatusindivider har en högrepsykologisk distans vilket leder till ökad bias. I studien undersöks hurpsykologisk distans och individens benägenhet att tolka världen naivt,utifrån eget perspektiv, inverkar på mellangruppsattributioner.Resultaten visar att deltagarna skattar preferenserna av de som harsamma åsikt i en fråga som mer rationella än dem som har motsatt åsikt,och att maktposition leder till ökad bias.

Uppgiften var att ta emot och avkoda en radiosignal för tidsangivelse, DCF77. Avkodaren implementerades i en FPGA-krets från ALTERA. Utvecklingen genomfördes i Quartus II-miljön med språket VHDL samt en alternativ lösning där mjuk processor användes. Både utvecklingsmiljön och språken var väl lämpade för uppgiften. Ett genomgående problem var dock radiomottagaren ofta levererade för svag signal för att kunna avkodas korrekt.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ?Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan??, ?Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?? och ?Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?? Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig..

Företagsformen franchising, som ursprungligen kommer från USA, innebär i korthet att en moderorganisation hyr ut ett färdigt affärskoncept till en egenföretagare. Tanken bakom franchising är att det är ett samarbete där både franchisegivaren och franchisetagaren ska tjäna på affären, det är dock franchisegivaren som har den mer styrande och kontrollerande rollen i samarbetet. Risken finns att franchisetagarna upplever styrningen och kontrollen från franchisegivaren för hård, då de bland annat tvingas följa ett standardavtal som innehåller riktlinjer och instruktioner. Syftet med uppsatsen är således att ? identifiera hur franchisegivaren kan styra franchisetagarna ? belysa hur franchisetagaren upplever styrningen från franchisegivaren ? identifiera positiva och negativa konsekvenser med respektive styrmedel för franchisegivaren och franchisetagare Vi har gjort en fallstudie av Hemglass, vilket var ett av de första franchiseföretagen i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

På kort tid har Colombia gått från ett totalförbud mot abort till en oväntad legalisering, en kontroversiell lagändring vilken är ett resultat av inhemska och internationella organisationers arbete i kombination med det globala civilsamhället. Denna utveckling visar en oväntad källa till makt som blir intressant att fördjupa sig i då det är ett aktuellt fenomen, och en kritisk fråga som kom ett genomföra en radikal förändring i ett konservativt klimat. Vi studerar hur olika rådande teorier om det globala civilsamhällets påverkan på politiken kan ge en ökad förståelse för detta exempel, genom att titta närmare på begrepp som makt, globalisering, mänskliga rättigheter samt relation mellan stat och samhälle. Detta material baseras på rådande och aktuell litteratur i form av böcker och artiklar, samt två intervjuer med sakkunniga personer.Nyckelbegrepp i denna studie är makt, det globala civilsamhället, påverkan, feminism samt abortfrågan..

Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare resonerar kring möjligheter och begränsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar även till att försöka belysa dessa resonemang utifrån teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollärarintervjuer, som sedan analyserats genom både tidigare forskning som behandlar liknande frågeställningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv.Resultatet visar att det både finns möjligheter och begräsningar i arbetet med barns inflytande och hur sådana möjligheter och begränsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar även att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning..

Vad är bildning och vem är egentligen bildad var frågorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lång tradition bakom sig vilket inneburit en mångtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gått upp och ner och än idag finns konflikter som sätter prägel på kultur, utbildning och samhällsdebatten. Frågor som uppdagats är vad bildning innebär och till vilken samhällsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade närvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media.

I dagens samhälle sker förändringar mycket snabbt och därigenom är innovation en nödvändig förutsättning för framgång och kanske till och med för överlevnad av organisationen. Det är på grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i världen. Innovation, som tidigare endast sågs som en output från forskning och utveckling, har idag fått hög prioritet i företagen och berör alla anställda på ett företag. Effektiv innovation behövs för att förbättra en organisations förmåga att vara konkurrenskraftig. Företag behöver utveckling, nya idéer och nya produkter för att vara konkurrenskraftiga i framtiden.

Syftet med studien var att problematisera forskning om träningsberoende, utifrån ett diskursivt norm- och maktperspektiv. Tolv artiklar från forskningsfältet analyserades med Foucault och Baudrillards perspektiv om sociala normer och makt som teoretisk utgångspunkt. Resultaten i studien visade att den mest betydande, dock triviala, normen inom forskningen om träningsberoende var att en hög träningsmängd, vilket varierande från 4 timmar per vecka till daglig träning, ansågs vara skadlig och en signifikant riksfaktor för att utveckla träningsberoende. Denna normen användes också för att utöva makt inifrån den sociala kroppen. Vidare visade resultaten en brist på antagonism och motaktioner mot makten som både normer och diagnostiska modeller har i forskningsfältet.

Human Resources (en benämning för personalarbetet) är ett yrke som idag blir allt populärare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor både studerar och arbetar med personalfrågor. Studien har därför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojämn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhällets förändringar, där en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgångspunkterna består dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hård Human Resources Management.

Syftet med denna studie är att få en djupare insyn i hur elevinflytande tas tillvara på i undervisningen, samt belysa vad elevinflytande betyder för respondenterna. De frågeställningar som studien har utgått från har varit: Hur arbetar lärarna i studien för att ge eleverna mer inflytande och makt i undervisningen? Hur resonerar eleverna i studien om sitt inflytande och sin makt i undervisningen? För att utföra studien har vi tagit del av historisk bakgrund och litteratur som har varit relevant för vår undersökning. Vi har sett likheter mellan tidigare forskning och det som vi har sett i våra undersökningar. Forskningen har påvisat att elevinflytandet i undervisningen inte är speciellt starkt och att många elever skulle önska att de får ha mer inflytande i deras undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med två lärare och tjugo elever har vi försökt att få en inblick i hur elevinflytandet ser ut i undervisningen, i den valda skolan.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på.

Syftet med studien är att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden är bristfällig.