Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvårigheter ska få ett fungerande samspel med andra barn i både styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvårigheter, dess förutsättningar och om fritidshemmens mål och uppdrag kring barn i koncentrationssvårigheter. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrågorna. Med hjälp av intervjuerna får vi reda på att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvårigheter men att de tycker att det är svårt.

Sjuksköterskor utsätts i sitt yrke för känslomässigt svåra händelser som lidande, våld och död. Särskilt exponerade för detta är sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården, där det frekvent rapporteras höga nivåer av stressyndrom. Samtidigt har det visat sig att det i samma grupp finns individer som tycks klara av att arbeta under tuffa förhållanden bättre än andra. Något dessa har gemensamt är tillfredsställande metoder för hantering, så kallade copingstrategier. Syftet var att få insikt i vilka situationer som sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever som emotionellt svåra samt hur de hanterar dem.

Barn med koncentrationssvårigheter heter examensarbetet och är skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, men som inte har en fastställd diagnos. Vi har genom enkätintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, jämfört med andra barn, behöver extra stöd och hjälp från både kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivå som främjar barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvårigheter hos dessa barn inte ligger på barnet, utan att koncentrationssvårigheterna sitter i pedagogens arbetssätt och i miljön. Struktur, tydlighet, gränser, inlärningsmiljö, inlärningsstil och självkänsla är centrala begrepp i arbetet med dessa barn för att koncentrationssvårigheterna ska minska eller helt försvinna..

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det..

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstår. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna Lejonhjärta? kan vara användbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn på att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. Intervjufrågorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna Lejonhjärta..

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

1 juli år 2013 trädde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rätt till utbildning. Detta gäller både om barnet har fått avslag av Migrationsverket på sin uppehållstillståndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehållstillstånd. Idag har papperslösa barn rätt till utbildning men detta innebär inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet själv eller familjen till det papperslösa barnet om rätten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rätt till utbildning.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat barn. Genom lek får barn bearbeta vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

Vi har valt att göra en studie baserad på kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollärare.Syftet med vårt arbete är att utöka kännedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan när det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter.  I vårt analysresultat utgår vi från tre huvudområden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar på de frågeställningar som studien bygger på.Analysresultatet visar att samarbetet är betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lärande. Barnets närmaste omgivning och andra nätverk är också viktiga för progressionen inom det språkliga området. Vårdnadshavarna fungerar som ?spindel i nätet? och bär det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollärare.

?Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter.? (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 1994 s. 6) I dagens skolverksamhet anser jag att en grupp elever ofta glöms bort, de elever som far illa på grund av hemförhållanden. I studien har jag fokuserat på de elever som växer upp i ett hem där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur klasslärare kan arbeta för att stimulera lärande hos elever vars föräldrar missbrukar alkohol.

AbstractSyftet med denna uppsats är att med hjälp av närläsning, analysera Växjö fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med fattigvårdsstyrelsen och vilka ärenden de hade. Vidare också om vem som sågs som rätt respektive orätt fattig och vad för värderingar som kunde skönjas i materialet. Likaså om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av Fattigvårdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill säga hur makten kom att manifisteras.

Vården av ett döende barn är en svår upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vård av barn. Intervjuer med åtta barnsjuksköterskor från sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vårdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vård av barn.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsättning har det i skolan när det gäller miljö och undervisning. I undersökning tas också upp vilka som har ansvar för att skolgången ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgår från intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsättningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska få en likvärdig skolgång som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsättningar. Kunskap har visat sig vara det bästa verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer..

ProblembakgrundDen 1 januari 2005 lagstadgades det om att alla börsbolag inom EU skulle följa IASB standarder vilket innebar en förändring vid värdering av förvaltningsfastigheter. Bolagen fick då möjlighet att värdera tillgången till värkligt värde. Konsekvenserna av det har blivit att det uppstått felvärderingar som omtalats mycket i media och revisorns arbete och ansvar har ifrågasatts. Vi kommer att se närmare på revisorernas syn på värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40.Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på revisorers tankar om värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och om de anser att det ger en rättvisande bild.MetodVi har valt att inleda med litteraturstudier kring ämnet för att sedan genomföra intervjuer med revisorer kunniga inom ämnet.ResultatRevisorerna vi intervjuade ansåg att värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter ger en relativt rättvisande bild. Metoden ansågs dock vara relativt komplicerad och komplex.