Bakgrund: Avkastningsstiftelse Ă€r en mycket speciell organisationsform vars syfte Ă€r att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att frĂ€mja ett uppsatt Ă€ndamĂ„l. Kapitalförvaltningens utformning fĂ„r sĂ„ledes stor inverkan pĂ„ i vilken utstrĂ€ckning dessa stiftelser kan frĂ€mja deras Ă€ndamĂ„l och dĂ€rmed uppnĂ„ deras syften. Dessa Ă€ndamĂ„l Ă€r i majoriteten av fallen allmĂ€nnyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhĂ€llet. En genomgĂ„ng av forskningen inom omrĂ„det visade att tidigare studier frĂ€mst fokuserat pĂ„ stiftelser som vĂ€sen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus pĂ„ deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus pĂ„ investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mĂ„l.Genomförande: Studien Ă€r en kvalitativ flerfallstudie inom vilken Ă„tta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.

I dagens samhÀlle har det blivit allt viktigare för företag att kommunicera effektivt med olika grupper av intressenter i omgivningen. Börsnoterade företags Ärsredovisningar och kvartalsrapporter anvÀnds numera som ett medium dÀr företaget kommunicerar mer Àn bara finansiell information. Företagen anvÀnder detta medium till att kommunicera sina synliga strategier till marknaden. En vÀl fungerande strategi ligger till grund för att ett företag ska lyckas prestera bra. En framgÄngsrik strategi mÄste bland annat kunna förÀndras dÄ omgivningen förÀndras.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Bakgrund och problemformulering: Första januari 2007 började regelverket Basel II gÀllaför banker inom EU. Syftet med regelverket Àr framför allt att förhindra finansiell instabilitetgenom att stÀlla krav pÄ bankers riskhantering. Basel II Àr ett komplext regelverk som stÀllerkrav pÄ datainsamlingen samt bankernas IT- systemen. Kostnaderna för implementeringen avBasel II Àr höga vilket kan stÀlla till problem för mindre banker dÄ de sÀllan har sammaresurser som storbankerna.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att pÄvisa hur Basel II pÄverkar mindre banker verksammapÄ den svenska marknaden. UtifrÄn de tre pelarna vill författarna undersöka vilka effekter denya reglerna har medfört för bankerna samt om de missgynnas av Basel II.Metod: I den hÀr uppsatsen har författarna anvÀnt en kvalitativ metod för insamling avempirisk data.

Syftet med studien Ă€r att undersöka lantbrukarnas beslutfattande i relation till risk. Mer specifikt undersöks och identifierar studien vad som Ă€r grundkĂ€llorna/domĂ€nerna till risken. Inom varje kĂ€lla/domĂ€n identifieras lantbrukarnas attityd och hantering av risk utifrĂ„n lantbrukarnas perspektiv. Studien baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med sex lantbrukare i Hallands lĂ€n, dĂ€r lantbrukarna sjĂ€lva fĂ„r berĂ€tta utifrĂ„n sina egna perspektiv var de upplever att risken finns pĂ„ gĂ„rden och hur de hanterar risken. Även sex pĂ„stĂ„enden stĂ€lls i ett format som kallas ?Likert statement scale? under intervjun betrĂ€ffande lantbrukarnas risktagande för att fĂ„nga upp en generell riskattityd bild. Lantbrukarna upplever risk inom ett flertal domĂ€ner som i produktion, pris/marknad, finansiell, person och humankopplad och institutionella omrĂ„den.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Titel: Årsredovisningspraxis i smĂ„ och medelstora aktiebolag Ämne/kurs: Magisteruppsats i redovisning, 10 poĂ€ng Seminarium: September 1999 Författare: Henrik Alm, Erika Karlsson, Linda Riiner Handledare: Sigurd Hansson, Sven-Arne Nilsson Nyckelord: Ă„rsredovisningspraxis, smĂ„ och medelstora aktiebolag, ÅRL, normgivande organ och finansiell rapporterng Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva och förklara Ă„rsredovisningspraxis ismĂ„ och medelstora, icke börsnoterade aktiebolag. Metod: Metoden i uppsatsen Ă€r abduktiv, dĂ€r teori och empiri alterneras och omtolkas i skenet av varandra under forskningsprocessen. Studien Ă€r inledningsvis av deskriptiv karaktĂ€r, men övergĂ„r efterhand i en explanativ fas, dĂ„ praxis förklaras med de faktorer som pĂ„verkar denna i smĂ„ och medelstor, privatĂ€gda aktiebolag. UndersĂ€kningen Ă€r indelad i tre delstudier: en undersökning av tjugo företags Ă„rsredovisningar, en studie av litteratur om pĂ„verkande faktorer samt intervjuer med sex revisorer frĂ„n olika edovisnings-byrĂ„er för att fĂ„ en inblick i revisorernas pĂ„verkan pĂ„ praxis, dĂ€r studierna tillsammans bidrar till att ge en inblick i , samt en förklaring till praxis. Slutsatser: Av vĂ„ra undersökningar drar vi bland annat följande slutsatser gĂ€llande Ă„rsredovisningens utformning och innehĂ„ll i smĂ„ och medelstora bolag: ? Årsredovisningarna ser i stort sett likadana ut med minimal verbal information? Bolagen anvĂ€nder framförallt kostnadsslagsindelad resultatrĂ€kning? Den information som presenteras innefattar ej mer Ă€n vad lagen försekriver? FörvaltningsberĂ€ttelsen Ă€r i de flesta fallen intetsĂ€gande.

Bakgrund: ?Venture capitalists? Àr en typ av riskkapitalister som specialiserar sig pÄ investeringar i unga och smÄ högriskföretag. Riskkapitalister hjÀlper företag som har svÄrt att fÄ finansiering pÄ annat sÀtt, till exempel frÄn banken. De har dÀrför utvecklats till en viktig del i den finansiella marknaden. Denna uppsats kommer att fokusera pÄ riskkapitalistens roll efter en börsintroduktion och hur de kan bidra till marknadens vÀrdering av företagets prestation nÀr de har en övervakande roll i bolaget, det vill sÀga dÄ de har en plats i styrelsen.

Bakgrund: IFRS 13 behandlar vÀrdering och upplysningskrav för vÀrdering till verkligt vÀrde som Àr en marknadsbaserad vÀrdering. Banksektorn Àr en verksamhet som fÄr tydliga konsekvenser med svÄrigheterna att vÀrdera sina finansiella tillgÄngar till verkligt vÀrde. En finansiell tillgÄng som bankerna har Àr utlÄning till allmÀnheten. Mindre banker fÄr fler förfrÄgningar om lÄn med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlÄningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna fÄ en förlust och förlora eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet Àr att granska skillnaderna mellan nÄgra mindre bankers vÀrdering till verkligt vÀrde av posten utlÄning till allmÀnheten.

TrÀd har alltid varit en del av vÀrldens historia. För mÀnniskans vÀlbefinnande och för miljöns bÀsta Àr det viktigt att trÀden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturomrÄdena krymper ombesörjs trÀdens fortlevnad bland annat av att mÄnga trÀd planteras. LÄngt ifrÄn alla trÀd lyckas dock etablera sig, varför det Àr sÄ Àr en komplex frÄga. TrÀden genomgÄr en lÄng resa frÄn att de Àr unga plantor tills att de stÄr som etablerade trÀd pÄ sin slutgiltiga vÀxtplats. Denna lÄnga resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstÄende led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel TrÀdens resa börjar i plantskolan som ung planta.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

Under 2010 var nÀstan var tredje VC investering i Sverige riktat till Life Sciences.Life Sciences Àr en bransch som tÀcker omrÄdena bioteknik, medicinteknik, medicin och sjukvÄrd. Branschen kÀnnetecknas av att företagen arbetar mycket utifrÄn framtida förvÀntningar och ej framstÀllda produkter. DÀrför Àr det viktigt för VC företagen som agerar inom Life Sciences att kunna identifiera den potential och de problem som kommer med en investering. För att bekrÀfta potentialen och problemen genomförs en due diligence. Due diligence Àr till för att finna styrkor och svagheter.

TrÀd har alltid varit en del av vÀrldens historia. För mÀnniskans vÀlbefinnande och för miljöns bÀsta Àr det viktigt att trÀden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturomrÄdena krymper ombesörjs trÀdens fortlevnad bland annat av att mÄnga trÀd planteras. LÄngt ifrÄn alla trÀd lyckas dock etablera sig, varför det Àr sÄ Àr en komplex frÄga. TrÀden genomgÄr en lÄng resa frÄn att de Àr unga plantor tills att de stÄr som etablerade trÀd pÄ sin slutgiltiga vÀxtplats. Denna lÄnga resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstÄende led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel TrÀdens resa börjar i plantskolan som ung planta.

Det vi vill uppnÄ med denna kandidatuppsats Àr att ta reda pÄ hur enhyressÀttningsprocess fungerar och gÄr till pÄ en nyproducerad fastighet. Ordetnyproduktion kan definieras pÄ olika sÀtt, i denna rapport har vi valt att definieranyproduktion som ?NÀr den första hyresgÀsten flyttar in?. I och med denna definition Àrdet endast helt nybyggda fastigheter som undersöks. Det vill sÀga att nyrenoveradefastigheter lÀmnas utanför denna studie.Syftet med rapporten Àr att undersöka hur hyressÀttningsprocessen fungerar förnyproducerade hyresrÀtter samt om de finns ett standardiserat utförande nÀr hyresvÀrdarsÀtter denna hyra.

Uppsatsens syfte Àr att erhÄlla en förstÄelse för hur olika intressenter (företags Investor relations-avdelning, analytiker, media) pÄ kapitalmarknaden tÀnker och agerar gÀllandes att stabilisera ett företags aktiekurs med stöd av Investor relations (IR). Det Àr Àven intressant att belysa och erhÄlla en bred förstÄelse gÀllande intressenternas handlande och hur deras beteende kan tÀnkas pÄverka en aktiekurs. För att erhÄlla en god empiri anvÀndes en kvalitativ metod med sex personliga intervjuer. Respondenterna utgörs av tvÄ börsnoterade företags IR-avdelning, Hennes & Mauritz (H&M) och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Vidare intervjuades tvÄ analytiker som analyserar de nyss nÀmnda företagen.