Inledning: Ett företag som sponsrar en kÀnd person förknippas starkt med denna. Tidigare forskning har visat att det finns en positiv pÄverkan pÄ aktiepriset och avkastningen hos företag som tecknar sponsringsavtal med kÀnda personer.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av eventstudiemetoden undersöka huruvida tio ovÀntade hÀndelser relaterade till tre idrottare pÄverkat aktievÀrdet för Nike Inc.Teori: Den effektiva marknadshypotesen bygger pÄ antagandet att finansiella marknader Àr effektiva och att all information finns tillgÀnglig vilket i sin tur exakt Äterspeglas i priset pÄ en tillgÄng. Det finns empiriska belÀgg för att marknaden inte alltid kan sÀgas vara effektiv som effektiva marknadshypotesen hÀvdar, nÄgot som teoretiskt kallas för anomali.Metod: Denna studie antar ett deduktivt angreppssÀtt och har en kvantitativ inriktning. Eventstudiemetoden anvÀnds för att mÀta den tÀnkbara effekt som en ovÀntad hÀndelse har pÄ företagets vÀrde. AktieprisförÀndringen undersöks genom den kumulativa onormala avkastningen (CAR) och hypotesprövningar görs för att nÄ en slutsats pÄ syftet och problemformulering.Slutsats: Vi har utfört undersökningen i enlighet med eventstudiemetoden och kommit fram till att 9 av 10 ovÀntade hÀndelser pÄverkar aktievÀrdet för Nike Inc.

Syfte: Studien har tvÄ syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda som Àr relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som pÄverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anstÀllda. Metod: DÄ studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda, sÄ har kvantitativa metoder anvÀnts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehÄllsanalys. Studien utfördes pÄ 56 av de 58 bolag som befann sig pÄ Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav tvÄ bolag fick rÀknas som bortfall pÄ grund av andra redovisningssÀtt Àn de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag pÄ Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anstÀllda, men den kategori som generellt anvÀnds mest Àr profilinformation om anstÀllda. Den faktor som frÀmst förklarar den frivilliga informationen om anstÀllda Àr bolagets skuldkvot, men ocksÄ vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som frÀmst förklarar frivillig redovisning om anstÀllda Àr agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptÀckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anstÀllda Àn vad vi i vÄr studie deducerat fram frÄn tidigare forskning.

Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela vÀrlden av en finanskris som hade sin grund pÄ den amerikanska bostadsmarknaden. NÄgra Är tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvÀrv som benÀmns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istÀllet för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit vÀldigt omfattande Àr det mÄnga företag som har blivit lidande till följd av sÀmre resultat och bristande försÀljning. Vi anser att det Àr intressant att undersöka huruvida företag som Àr under en lÄgkonjunktur vÀljer att redovisa sin goodwill eftersom det pÄverkar ett företags anseende utÄt.

Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram under 1980-talet och Àr ett inte sÀllan förekommande debattÀmne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp Àmnet, dÀr man har ifrÄgasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersÀttningar trots den svÄra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de vÀljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig pÄ olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken pÄ företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tÀnkas pÄverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata som har inhÀmtats frÄn de utvalda företagens Ärsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, dÀr de valda teorierna appliceras pÄ de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersÀttning Àr ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Bakgrund: Avkastningsstiftelse Ă€r en mycket speciell organisationsform vars syfte Ă€r att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att frĂ€mja ett uppsatt Ă€ndamĂ„l. Kapitalförvaltningens utformning fĂ„r sĂ„ledes stor inverkan pĂ„ i vilken utstrĂ€ckning dessa stiftelser kan frĂ€mja deras Ă€ndamĂ„l och dĂ€rmed uppnĂ„ deras syften. Dessa Ă€ndamĂ„l Ă€r i majoriteten av fallen allmĂ€nnyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhĂ€llet. En genomgĂ„ng av forskningen inom omrĂ„det visade att tidigare studier frĂ€mst fokuserat pĂ„ stiftelser som vĂ€sen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus pĂ„ deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus pĂ„ investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mĂ„l.Genomförande: Studien Ă€r en kvalitativ flerfallstudie inom vilken Ă„tta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.

Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram under 1980-talet och Àr ett inte sÀllan förekommande debattÀmne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp Àmnet, dÀr man har ifrÄgasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersÀttningar trots den svÄra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de vÀljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig pÄ olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken pÄ företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tÀnkas pÄverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata som har inhÀmtats frÄn de utvalda företagens Ärsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, dÀr de valda teorierna appliceras pÄ de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersÀttning Àr ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

The idea for the project emerged when Nilorn wanted to get better control over their supplychain and improve operational efficiency. The company also want to reduce their expenses inthe continuous process of improving profitability. By choosing the right option oftransportation and mode of transport there are large potential savings for the company. Thisenables Nilorn to reduce the transportation costs and strengthen the environmentalresponsibilities by reducing their environmental impact.The flow of goods within Nilorn has over the past years increased significantly and most ofthe gods today is transported by air. The aim of this thesis is to analyse the supply chain of thecompany and evaluate the potential economic savings in this area.

TrÀd har alltid varit en del av vÀrldens historia. För mÀnniskans vÀlbefinnande och för miljöns bÀsta Àr det viktigt att trÀden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturomrÄdena krymper ombesörjs trÀdens fortlevnad bland annat av att mÄnga trÀd planteras. LÄngt ifrÄn alla trÀd lyckas dock etablera sig, varför det Àr sÄ Àr en komplex frÄga. TrÀden genomgÄr en lÄng resa frÄn att de Àr unga plantor tills att de stÄr som etablerade trÀd pÄ sin slutgiltiga vÀxtplats. Denna lÄnga resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstÄende led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel TrÀdens resa börjar i plantskolan som ung planta.

Bakgrund: Behovet av segmentredovisning har uppmÀrksammats de senaste decennierna och sÄvÀl FASB som IASB har gjort lagÀndringar för att förbÀttra rapporteringen. I dagslÀget skiljer sig reglerna Ät. I och med strÀvan efter överensstÀmmelse mellan de tvÄ stora regleringarna har IASB gett ut ett förslag, ED8, vilket Àr förenligt med FASBs reglering, SFAS 131. Syftet med det nya förslaget Àr Àven att det ska leda till ökade krav pÄ upplysningar och pÄ rapporteringen. I ED8 skall segmenten redovisas utifrÄn management approach nÄgot som enligt FASB leder till en ökad relevans.

Titel: En analys om hur virtuella IT företag analyseras och vÀrderas Är 2012Bakgrund: Under Dot.com perioden som följde Netscapes lansering jobbade analytiker med utmaningen att vÀrdera en ny form av företag som agerade pÄ internet. Problemet för analytikerna var bland annat att vÀrdera och analysera dessa nya virtuella företag, eftersom de flesta av dem var nystartade sÄ ansÄgs det att nyckeltal som PE ? tal inte gav en rÀttvis vÀrdering (Briginshaw, 2002). Det som följde Dot.com kraschen vid början av 2000 talet resulterade till att Àven vÀl fungerande IT företag med en hÄllbar affÀrsidé, fick problem med finansieringen pÄ grund av deras nya lÄga vÀrdering (Bernhardsson, 2002). Drygt ett decennium efter Dot.com perioden, börsnoterades LinkedIn, ett socialt nÀtverk Är 2011, och ökade i vÀrde med 109,4 % vid handelsdagens slut (www.affÀrsvarlden.se).Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för hur virtuella IT företag vÀrderas.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilka finansiella instrument som anvÀnds i affÀrsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.Litteratur om affÀrsplaner har studerats för att utreda vilka som Àr de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som anvÀnds i praktiken, hur vanligt förekommande de Àr, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur mÄnga finansiella instrument som tas upp i respektive affÀrsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affÀrsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affÀrsplan Àr resultatrÀkning, balansrÀkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument.

Bakgrund och problem: Transportbranschen i Europa stÄr inför en situationdÀr bolags finansieringsmöjligheter kan komma att pÄverkas. IASB och FASBhar publicerat ett utkast till en ny redovisningsstandard inomleasingredovisning, som innebÀr att all leasing mÄste klassificeras somfinansiell. Detta fÄr effekter i en bransch som i dag redan Àr anstrÀngd.Tidigare forskning visar att aktivering av all leasing fÄr effekter pÄtransportbranschen i USA. Rapporten Àmnar hitta vilka möjliga nedslag enaktivering kan fÄ för transportbranschen i Europa.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utröna hur en omfattande förÀndring avregelverket IAS 17 kan pÄverka en redan anstrÀngd bransch i form avförsÀmrad finansiell stÀllning.AvgrÀnsning: AvgrÀnsning görs till transportbolag i Europa frÄn lÀnder sompresenterar en vÀsentlig andel leasing. Studien undersöker enbart bolag somleasetagare, vilket utesluter all form av leasing som leasegivare.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ ansats dÀr författarna utgÄr frÄndata hÀmtat ur Ärsredovisningar via databasen datastream.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill sÀga att anlita en extern redovisningsbyrÄ. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer Àn 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gÄ till. Det finns i dagslÀget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervÀgande vid revision av företag som anlitar servicebyrÄer, som föreskriver att revisorn ska ta hÀnsyn till hur redovisningsbyrÄn pÄverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen Àr en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte Àr att undersöka vilka stÀllningstaganden revisorn stÀlls inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

NÀr företag Àr i behov av kapital Àr det vanligt att de vÀnder sig till bankerna. För att bankerna ska kunna avgöra huruvida de ska bevilja ett lÄn eller hur lÄneavtalet ska utformas mÄste bankerna göra en kreditbedömning av företaget. Kreditbedömningsprocessen som följer bestÄr vanligtvis av inhÀmtning, bearbetning och analys av information innan ett beslut tas. Information som inhÀmtas bestÄr av antingen informell eller formell information dÀr redovisningsinformationen Àr en av de formella informationskÀllorna.  Den 1 januari 2014 trÀdde K3-reglerna i kraft.

Denna rapport syftar till att undersöka om det Àr möjligt att generera en stabil och sÀker avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden utan att nödvÀndigtvis besitta förkunskaper om specifika företag eller det rÄdande ekonomiska klimatet. Den modell vi anvÀnder oss av Àr nÄgot modifierad men bygger pÄ en drygt fyra decennier gammal teori, Post Earning Announcement Drift (PEAD), som upptÀcktes av Ball och Brown 1968. Det som Ball och Brown upptÀckte var att efter aktieprisförÀndringen vid ny finansiell information fortsatte sedan priset pÄ aktierna att förÀndras i samma riktning som den initiala rörelsen i flera veckor innan priset blev stabilt.Den metod som anvÀnts i denna studie analyserade aktiekursdata för OMXS30 de senaste sex Ären (2005 ? 2011) för att jÀmföra med de datum dÄ kvartalsrapporter slÀppts för samtliga företag i OMX30 under samma period. Kvartalsrapporterna sorterades sedan efter storleken med avseende pÄ vÀrdeökning- respektive vÀrdeminskning av företagens aktier under respektive rapporteringsdag.