Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men ocksÄ hot för företag. VÀstvÀrldens företag kan lÀgga produktionen i delar av vÀrlden dÀr kostnaden för att tillverka en vara Àr lÀgre Àn i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhÄllanden uppstÄ sÄsom krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill sÀga de krÀver information utöver den finansiella i företagens rapporter.HÄllbarhetsredovisning Àr en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehÄlla information om företagets ekonomiska, miljömÀssiga och sociala prestanda. I jÀmförelse med den finansiella redovisningen existerar det Ànnu inga standarder för denna form av rapportering.

Aktiviteterna pÄ en treasuryavdelning har under de senaste Ären förÀndrats. FrÄn att bara kontrollera de dagliga kassaflödena för ett företag, till idag dÄ Àven handel med vÀrdepapper, spekulation, har blivit en daglig aktivitet. Detta har lett till ett ökat behov av kontroll dÄ spekulation leder till ett ökat risktagande. Denna uppsats studerar tre faktorer som Àr av betydelse för kontrollen pÄ en treasuryavdelning. Dessa faktorer Àr; kontroll och styrning, riskhantering och det finansiella riskmÄttet Value-at-Risk.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur faktorerna tillgÄngsstruktur, lönsamhet, företagsstorlek och tillvÀxt kan förklara variationer i svenska företags skuldsÀttning. Studien syftade ocksÄ till att undersöka skillnader i faktorernas förklaringskapacitet mellan olika sektorer. UtifrÄn tidigare studier och teorier om faktorernas förvÀntade relation till företags skuldsÀttning utarbetade vi egna arbetshypoteser över vÄra förvÀntade samband. För att analysera hur vÄra valda faktorer kan förklara variationen i företags skuldsÀttning utförde vi regressionsanalyser med tvÄ definitioner av skuldsÀttning som beroende variabel. Sammanlagt samlades data frÄn 59 företag in för en tidsperiod pÄ fem Är som legat till grund för de utförda regressionsanalyserna.

Eftersom vi befinner oss i en global finansiell kris, har det blivit mer och mer vanligt att företag varslar ett stort antal mÀnniskor. Vi anser det intressant att skriva om Àmnet eftersom det i högsta grad Àr aktuellt. Logistikföretaget vi undersökte gör en stor omorganisation dÀr stora delar av verksamheten lÀggs ner och flyttas frÄn staden och cirka 70 % av enhetens anstÀllda Àr varslade. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ nedskÀrningens betydelse för ett fÄtal anstÀllda, efter att varsel Àr lagda samt ta reda pÄ hur ledaren kan motivera sina anstÀllda vid nedskÀrning. Uppsatsen som följer Àr en empirisk kvalitativ studie, utfört pÄ ett logistikföretag i Götaland.

Developments in milk production are heading towards fewer but larger herds where the milking process is often fully automated. Automatic milking systems were launched in the 1990?s and in the year 2010 the Automatic Milking Rotary (AMR) was introduced. As a rule there are no supervision personnel present during the milking event in systems with automatic milking. This means that there is a risk that cows can be incompletely milked in one or more udder quarters, for example if the robots fail in attaching the milking cups or if the cow kicks off the milking unit.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga intressenternas förtroende för revisorer och dÀrigenom utreda hur det Àr stÀllt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi Àmnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. VÄra primÀrdata har bestÄtt av 13 intervjuer med representanter frÄn urvalsgruppen bestÄende av finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. SekundÀrdata, vilken legat till grund för frÀmst litteraturgenomgÄngen, har i första hand inhÀmtats frÄn internationellt publicerade artiklar.

Bakgrund: Alla företag utsÀtts för risk i nÄgon grad. Ett exempel Àr flygbranschen, vars intÀkter kan minska betydligt om kunderna inte lÀngre vill besöka ett resemÄl pga. att det skett nÄgot obehagligt i omrÄdet. Om företag, i sina Ärsredovisningar, inte informerar om vilka risker de utsÀtts för, blir investerarnas prognoser av framtida kassaflöden osÀkra. Investerarna kommer dÄ att krÀva en högre riskpremie, vilket förstÄs Àr negativt för företaget.

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka taxibranschen efter branschens avreglering, med fokus pÄ Taxi Stockholm 15 00 00 AB. Denna innefattar den aktuella lÀge för taxibranschen i Stockholm och Àven den nya konkurrenssituationen hos taximarknaden i Stockholm efter avregleringen 1990. Denna undersökning bygger pÄ en kvalitativ samt en kvantitativ metod dÄ har vi försökt att noggrant fÄ fram fakta om branschen med hjÀlp av bÄde primÀrdata (intervjuer) och sekundÀrdata (Ärsredovisningar, ekonomiska rapporter, akademiska artiklar, Internet kÀllor mm.). I analysen har utförts sedan en jÀmförelse mellan fallföretaget Taxi Stockholm och dess huvudkonkurrenter med hjÀlp av valda teorier och insamlade sekundÀr samt primÀrdata. Taxi Stockholm 15 00 00 AB som tackvare sin tidigare monopolinstÀllning har haft en ledande position, pÄ senare Är förlorad marknadsandelar till sina konkurrenter.

Denna studie undersöker varför svenska finansanalytiker och fondförvaltare inte i sÄ stor utstrÀckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsÀttningsprocess. IASB:s syfte Àr enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de informationsbehov som anvÀndare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstÄ anvÀndarnas behov anser IASB att det Àr viktigt att de lyssnar till och beaktar anvÀndarnas Äsikter. Flera studier visar dock att anvÀndare Àr underrepresenterade i IASB:s standardsÀttningsprocess.Genom en litteraturgenomgÄng utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsÀttningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förvÀntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer.

I dagens informationssamhÀlle blir konkurrensen allt hÄrdare och servicen gentemot kunden ett allt viktigare konkurrensmedel. Servicen som frontpersonal levererar gentemot kunderna blir extra viktig inom tjÀnsteföretag dÄ det Àr en central del av verksamheten. För att frontpersonalen ska vilja göra ett sÄ bra arbete som möjligt och agera serviceinriktat i interaktionen med kunderna Àr det dÄ viktigt att de Àr motiverade. Handlingsfrihet Àr ett verktyg för att motivera sina anstÀllda och innebÀr, ?Att ge anstÀllda befogenhet att sjÀlva fatta beslut och agera efter eget huvud i problematiska situationer?.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Den senaste tiden har prÀglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. PÄ den osÀkra ekonomiska marknaden som uppstÄr fÄr revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat pÄ att studera revisorns roll och inblandning i finanskrisen. Men hur pÄverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder pÄ att revisorns rÄdgivning under finanskriser ökar, bÄde i termer av revisionsnÀra rÄdgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur rÄdgivaren agerar för att försöka bygga upp ett förtroende för kunden vid försÀljning av finansiella tjÀnster. Vi vill lyfta fram och belysa vikten av den personliga kontakten och rÄdgivarens förhÄllningssÀtt vid en sÀljsituation och dÄ specifikt under servicemötet. Den metod som primÀrt anvÀndes var deltagande observation och sÄ kallad skuggning. Författarna deltog i den dagliga verksamheten hos fallföretaget och fick dÀrmed en god och realistisk överblick av de fenomen som Àmnades observera. PrimÀrt fokuserade vi pÄ teorier rörande relationsmarknadsföring, tjÀnstemarknadsföring och service management.

Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lÀmnar utgörs av flera olikainformationskÀllor. En betydande del av dessa utgörs av Ärsredovisningar ochdelÄrsrapporter. PÄ grund av rÄdande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det Àr dÀrförangelÀget att studera vad en ökad upplysningsnivÄ medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet Àr att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet pÄ egetkapital och upplysningsnivÄn i företagens Ärsredovisningar och delÄrsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivÄn har störstpÄverkan pÄ kostnaden för eget kapital.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till företag som för nÀrvarande Àr noterade pÄ NasdaqOMX Stockholm.