MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Bankerna har ett stort ansvar i samhÀllets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar bÄde lÄntagare och lÄngivare. Banker sÄvÀl som vÀrdepappersinstitut mÄste noggrant kunna berÀkna och bedöma sin riskexponering för att pÄ sÄ sÀtt kunna gardera sig mot riskerna genom att hÄlla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt fÄ en finansiell stabilitet i samhÀllet infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gÀllande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket Àr en förfinad, mer individanpassad version av föregÄngaren Basel I.

Hotad, utsatt, uthÀngd, trakasserad, rÀdd och krÀnkt Àr ord som man kanske inte i första hand förknippar med lÀraryrket men som Àr verklighet för mÄnga lÀrare idag. Olika undersökningar visar att lÀrare kÀnner obehag att gÄ till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag Àr bland annat fysiskt vÄld, hot om fysiskt vÄld och trakasserier. Vi vill ta reda pÄ om skolan har en handlingsplan för utsatta lÀrare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det Àr sÄ fÄ som berÀttar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial.

Bakgrund och problem: Genom införandet av IFRS förÀndrades hanteringen av goodwill pÄsÄ sÀtt att goodwill numer skall nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen baseras pÄföretagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att detdÀrigenom finns utrymme för subjektivitet. De senaste Ären har prÀglats av kraftigakonjunkturförÀndringar och aktuella studier kring svenska företag har visat attnedskrivningarna inte har ökat i den grad som förvÀntades.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida storleken pÄ företags nedskrivningarsamt antaganden vid nedskrivningsprövningen har förÀndrats under Ären 2007-2009. Vidareundersöks bakomliggande faktorer i form av ett antal finansiella mÄtt för att se om det finnsskillnader mellan de företag som skrivit ner respektive inte skrivit ner.AvgrÀnsningar: I uppsatsen studeras endast företag noterade pÄ Stockholmsbörsens LargeCap-, Mid Cap- och Small Cap-listor. Företag som inte följt IFRS eller haft goodwill irapporten över finansiell stÀllning under de undersökta Ären samt företag med brutetrÀkenskapsÄr exkluderades i studien.Metod: Genom en kvantitativ studie granskades 166 börsnoterade företags Ärsredovisningarför Ären 2007-2009.

Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr: ? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor. Slutsatser: Enligt vÄra observationer redovisar företag risker i följande ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), rÀnterisker (58%) samt finansieringsrisker (47%).

Större delen av 1800-talet framstÄr som en misslyckad beslutsprocess nÀr det gÀller skatte-politiken i Sverige. EfterstrÀvade förÀndringar av skattesystemet var en trögrörlig process med mycket motstÄnd mot att göra förÀndringar i vÄrt gamla feodala skattesystem som hade anor frÄn medeltiden. NÀr 1800-talet börjar nÀrma sig sitt slut stod plötsligt skattefrÄgorna högt upp pÄ den politiska dagordningen. Arbetarna ville ha röstrÀtt och krÀvde att tullarna skulle avskaffas. Bönderna ville befrias frÄn grundskatterna och de konservativa ville avskaffa in-delningsverket och ersÀtta den med en modern vÀrnpliktsarmé.

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama pÄ 1960-talet, skall priset pÄ en finansiell tillgÄng reflektera all tillgÀnglig information pÄ marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vÄr uppsats Àr att analysera huruvida ett antal vÀxelkurser Àr effektiva i svag form, det vill sÀga att priset pÄ en vÀxelkurs reflekterar all historisk prisinformation. VÄr studie omfattar tio lÀnder, samtliga med rörliga vÀxelkursregimer. Vi anvÀnder oss av kointegrationstest samt test för förvÀntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

Idag finns en mÄngfald av redovisningssÀtt nÀr det gÀller pensionsÄtaganden i smÄ företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsÄtaganden innebÀr skyldigheter som regleras först i en avlÀgsen framtid, vilket gör att det Àr mycket svÄrt att faststÀlla ett nuvÀrde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lÀmnar utrymme för företags egna tolkningar. FrÄgan Àr om komplexiteten som Àr förenad med pensionsÄtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sÀtt att redovisa desamma pÄ, kan leda till att företag redovisar lÀmnade pensionslöften, pÄ ett sÄdant sÀtt att en missvisande bild av finansiell stÀllning uppstÄr.Huvudsyftet i denna uppsats Àr att undersöka varför företags redovisning av pensionsÄtaganden skiljer sig Ät och pÄ vilka sÀtt redovisningen i frÄga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell stÀllning. Ett delsyfte Àr att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsÄtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.

Integration Àr en diskussion som Àr högt pÄ agendan i Sverige. Mitt syfte har med denna uppsats varit att ta reda pÄ hur ensamkommande flyktingbarn fÄr chans att integreras i Bromölla kommun. Mina frÄgestÀllningar har varit: I vilken grad har integrationsmÄlen uppnÄtts? Hur kan implementeringsresultatet förklaras? PÄ vilka sÀtt skulle man kunna utveckla verksamheten till det bÀttre i Bromölla? Jag har valt att anvÀnda mig av implementeringsteori och har mÀtt hur integrationsmÄlen implementerats i verkligheten. Implementeringsteorin jag har valt att anvÀnda Àr ?uppifrÄn och ner?.

This study's main objective was to identify adolescents participation in alternative sport activities and which kind of physical activity that was preferred by adolescents who didn't had any earlier experience of sport clubs. The study combined interviews and surveys with the purpose to get both adolescents and sport leaders perspective. A total of five interviews were performed and fifty-four surveys was collected. The results showed that adolescents already physical active were those who participated in alternative sport activities. Who participate in alternative sport activities can depend on habitus, comprehended capital forms and in which social field the sport activities exists..

Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan företags aktieutdelningar och investeringsverksamhet. Urvalet för studien Àr de 30 största företagen noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm för perioden 2000-2012. Företagen har valts med hÀnsyn till börsvÀrde i syfte att utröna eventuella skillnader för företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studien finner negativa signifikanta samband mellan utdelningsandelen och investeringsverksamheten för studiens smÄ företag samt för företag inom industrisektorn..

Det finns tvÄ faktorer som avgör att jag vÀljer att utbilda mig till lÀrare: 1. Jag har mycket lÀtt att fÄ kontakt med ungdomar. 2. Jag vill försöka att slÄ mynt av och arbeta med ett livslÄngt privatintresse; historia. Min ursprungliga idé var att arbeta som historielÀrare pÄ gymnasiet.

MÄnga stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmÀrksamma den sociala dimensionen av projekten. AlltsÄ de förutsÀttningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum dÀr mÀnniskor ska interagera med varandra. Detta innebÀr att en viktig del av behoven för mÀnniskors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel pÄ ett projekt som fallit offer för detta Àr Nya Slussen som har fÄtt stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat pÄ den fysiska utformningen.Denna studie Àmnar analysera förutsÀttningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrÄn befintlig forskning inom urbansociologi.