Under de senaste Ärtiondena har det vuxit fram en ökad medvetenhet gÀllande den hÄllbara utvecklingen. Som en följd av denna ökade medvetenhet vÀljer en del företag att implementera hÄllbart arbete i sina verksamheter. Detta arbete kan företagen sedan redovisa i en frivillig sÄ kallad HÄllbarhetsredovisning. Men precis som vid finansiell information finns en osÀkerhet kring reliabiliteten i den information som presenteras, nÄgot som skulle kunna ÄtgÀrdas om företagen lÄter en utomstÄende tredje part bestyrka hÄllbarhetsredovisningen. DÄ bestyrkandet av hÄllbarhetsredovisningar inte Àr reglerat i samma utstrÀckning som bestyrkande av finansiell information vilket visar sig i att det dels Àr frivilligt men ocksÄ genom att det finns möjlighet att vÀlja andra bestyrkandegivare Àn revisorer.Syftet med denna studie Àr att se om det finns ett samband mellan utvalda faktorer och företagens val att lÄta bestyrka sina hÄllbarhetsredovisningar samt val av bestyrkandegivare.

Introduktion/bakgrund: LĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning anvĂ€nds idag som rehabilitering vid lĂ€ndryggssmĂ€rta. Dock finns det en brist pĂ„ kvalitativa studier av hur patienter upplever lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. En kvalitativ ansatsmetodik kan belysa upplevelser och erfarenheter av studerade fenomen som en traditionell kvantitativ utvĂ€rdering inte kan erbjuda. Syfte: Att belysa hur individer med perifert medierad lĂ€ndryggssmĂ€rta upplevde att utföra lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. Metod: Åtta informanter intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide.

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhĂ€lle krĂ€vs en vĂ€l fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det pĂ„ myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprĂ€tthĂ„lla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmĂ€nna rĂ„d och vĂ€gledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas anstrĂ€ngning att bibehĂ„lla stabiliteten pĂ„ marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmĂ€ssiga förĂ€ndringar dĂ€r det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstĂ„r igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltĂ€ckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebĂ€rregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.

Bakgrund: Da? familjefo?retag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen a?r det intressant att underso?ka hur externa ledamo?ter pa?verkar familjefo?retags styrelsearbete na?r funktioner och familjefo?retags karakta?rsdrag betraktas. Karakta?rsdragen pa?verkar hur styrelsens arbetssa?tt ser ut. Karakta?rsdragen har da?rfo?r underso?kts da? familjefo?retags karakta?rsdrag a?r av betydelse samtidigt som studier pa? styrelser inte innefattats av dessa karakta?rsdrag tidigare.

Vi vill i denna uppsats utvÀrdera befintliga begrepp, modeller,metoder och utveckla en processmodell för vÀrderingen avnystartade kapitalintensiva bolag. Vi vill med vÄr processmodellminimera subjektivitet i bedömningarna och ge anvÀndare en modellsom tÀcker grunderna för en pÄlitlig vÀrdering av expansivatillvÀxtbolag utan eller med begrÀnsad finansiell historik. UtifrÄndenna modell Àr förhoppningen att vÀrderingen skall ske pÄ ennyanserad grund av modeller frÄn ett flertal grenar inom ekonomi, sÄsom finansiering, produktutveckling, ekonomistyrning etc..

Titel: Basel III ? En studie om baselregelverkets pÄverkan pÄ den svenska banksektorn NivÄ: D-nivÄ (30 HögskolepoÀng) inom Àmnet företagsekonomi Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Datum: Jönköping, Maj 2011 FrÄgestÀllningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III Àndra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad? Syfte: Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva och undersöka Basel III:s pÄverkan pÄ den svenska banksektorn. Metod: Författarna har inom studien anvÀnt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvÀgagÄngssÀtt. De intervjufrÄgor som vi tagit fram har grundats pÄ studiens tre frÄgestÀllningar. Respondenterna som intervjuats Àr personer som Àr ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lÀmnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till vÀldefinierade resultat. Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna Àr positivt instÀllda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad.

Titel: IntÀktsredovisningens nya form - En förstudie i hur de nya reglerna för intÀktsredovisning tros pÄverka finansiell information frÄn entreprenadföretag Bakgrund och problem: IntÀkter utgör oftast den största och mest relevanta posten nÀr det kommer till företags redovisning. De regler och regelverk som styr intÀktsredovisningen har det senaste decenniet diskuterats flitigt. Detta dels för att intÀktsposten och dess redovisning har varit i centrum för ett antal redovisningsskandaler, dels för att reglerna inte Àr harmoniserade och för svÄra att tillÀmpa. Problematik har lett till ett konvergeringsprojekt mellan de tvÄ stora normsÀttarna International Accounting Standards Board och Financial Accounting Standards Board som nu under andra halvÄret av 2013 kommer presenter ett nytt regelverk gÀllande intÀktsredovisningen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intÀktsredovisningen för entreprenadföretag fungerar, samt att ge en inblick i hur de nya reglerna kring intÀktsredovisningen tros komma att pÄverka företag i entreprenadbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur redovisningsexperter tror att de nya reglerna kommer pÄverka möjligheten för externa intressenter att fÄ en rÀttvisande bild av företagen. Metod: Studien tillÀmpar en kvalitativ metod dÀr sammantaget fyra respondenter intervjuats genom en semistrukturerad intervjumodell.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

Syfte: FramstĂ€llningens syfte Ă€r att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv pĂ„verkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin pĂ„verkan. FramstĂ€llningen kommer att koncentreras kring ersĂ€ttningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nĂ€mnda harmoniseringsstrĂ€van. Metod: I framstĂ€llningens genomförande tillĂ€mpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrĂ€dare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: FramstĂ€llningen utgĂ„r frĂ„n institutionell teori och legitimitetsteori för att pĂ„visa hur EU:s öppenhetsdirektiv pĂ„verkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin pĂ„verkan.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste Ären blivit starkt ifrÄgasatt. Den största anledningen till detta Àr att företag har svÄrt att konkretisera sina lÄngsiktiga mÄl via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt pÄ tre finansiella mÄl, och risken finns dÄ att de förbiser de icke finansiella mÄtten, som Àr lika viktiga för att bibehÄlla de goda resultat de haft de senaste Ären..

Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gÄng har haft samt hur de motiverar sina anstÀllda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebÀr att frÀmja och motivera de anstÀllda att arbeta mot gemensamma mÄl. Idag anvÀnder sig företaget av fast mÄnadslön och tÀnker inte införa nÄgot bonussystem pÄ vÀldigt lÀnge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anstÀllda. I dagslÀget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nÀmns i förbifarten.

VÄrt examensarbete har genomförts pÄ företaget Electrolux Laundry Systems (ELS) logistikavdelning, Logistics Center Ljungby (LCL).  Under det senaste Äret har företaget haft motgÄngar vid ett IT/IS-projekt inom sin logistikavdelning (LCL). Uppsatsen har sÄledes syftat till att beskriva och analysera varför IT/IS-projektet har avstannat, och ej nÄtt implementering. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn en, i stort sett, kvalitativ ansats dÀr primÀrdata har insamlats genom metoder sÄsom intervjuer och deltagande observationer medan sekundÀrdata inhÀmtats i form av dokumentundersökningar och offentliga dokument. Resultatet av studien har utgjorts av deltagande observationer pÄ fallföretagets logistikavdelning, LCL, samt intervjuer med olika verksamhetsnivÄer. Detta har pÄvisat bristande kommunikation och direktiv samt fallföretagets brister i förstudiens utförande vad gÀller förankring av projektet, planering av tid, resurser och kostnader samt formulering av krav.

Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan vÀrldens lÀnder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansÄg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprÀttande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 RörelseförvÀrv infördes Är 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras i samband med förvÀrv. Detta kan antas ha pÄverkat intressenternas anvÀndbarhet av redovisningen dÄ de fÄr tillgÄng till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda och jÀmföra hur redovisningens anvÀndbarhet för investerare och lÄngivare har pÄverkats till följd av att fler immateriella tillgÄngar numera skall identifieras vid förvÀrv.AvgrÀnsningar: I vÄra problemformuleringar har avgrÀnsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts pÄ tvÄ intressenter; investerare och lÄngivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med tvÄ investerare och tre lÄngivare har utgjort studiens primÀrdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundÀrdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras har anvÀndbarheten för investerarna ökat nÀr de skall ta beslut om investering.

Uppsatsen behandlar de investeringskriterier och vÀrderingsmetoder som svenska Private Equity-företag anvÀnder inför företagsförvÀrv. Vi har gjort en kvalitativ analys av fem svenska Private Equity-aktörer. VÄra slutsater Àr att de Private Equity-bolag vi studerat har ett fÄtal övergripande investeringskriterier men att de Àr relativt flexibla gÀllande resterande. Företagen anvÀnder sig frÀmst av multipelvÀrdering i vÀrderingsprocessen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Private Equity-företagen fokuserar mindre pÄ vad företaget Àr vÀrt och lÀgger allt fokus pÄ hur mycket företaget kan avyttras för..

Tanken med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för företagsvÀrdering. Dessutom vill jag studera hur faststÀlld köpeskilling/vÀrdering stÀmmer med bolagets utveckling de nÀrmaste Ären efter vÀrderingen. Ansatsen kommer att vara finansiell, dvs har det varit möjligt att via kassaflödet betala en förvÀrvskredit pÄ hela vÀrderingen. Jag har i denna uppsats valt en kvalitativ metod med insamling av befintlig data i form av vÀrderingar och bokslut.Den vanligaste metoden som anvÀnds vid professionell vÀrdering Àr enligt min uppfattning kassaflödesvÀrdering med DCF-teknik. Detta stöds i uppsatsen av litteratur och avhandling gjord av Per Flöstrand vid Uppsala universitet. De undersökande bolagen klarar i 50% av fallen att finansiera ett förvÀrv via kassaflödet..