I detta arbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om Äldersintegrerad undervisning vad gÀller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar stÀlls i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts Àr organisationen kring arbetssÀttet, inlÀrning, socialutveckling, elever med inlÀrningssvÄrigheter samt lÀrarnas arbets situation. Undersökningen Àr genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar om Äldersintergreringen varierar mycket beroende pÄ hur skolorna organiserar arbetssÀttet.

Kvinnor upplever mer halsont Àn mÀn efter endotracheal intubation. SmÀrtan skattas postoperativt enligt visuell analog skala (VAS), det Àr riktat gÀllande smÀrtan till följd av det operativa ingreppet. SmÀrtskattning gÀllande halsont efter endotracheal intubation existerar inte. Tidigare studier har visat att en smalare diameter pÄ endotrachealtuben (ETT) har minskat skattning av halsont postoperativt. En smalare ETT har visat sig kunna innebÀra att gasflödet genom tuben hindras samt att den lÀttare kan tÀppas igen av sekret.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att utifrÄn tidigare forskning mellan Ären 2004-2014, analysera och beskriva unga anhörigvÄrdares perspektiv pÄ sin situation. Studien analyserar och beskriver Àven litteraturen kring det anhörigstöd som samhÀllet erbjuder unga anhöriga med demenssjuka förÀldrar. De tvÄ frÄgestÀllningarna utgÄr frÄn de unga anhörigas perspektiv pÄ sin situation samt det anhörigstöd som samhÀllet har att erbjuda denna mÄlgrupp. Datamaterialet har samlats in genom att systematiskt granska tidigare kvalitativ forsking pÄ omrÄdet i form av en kvalitativ metasyntes. Studien visar bland annat att unga anhöriga upplever en komplex och pÄfrestande situation till följd av vÄrdandet av den demenssjuka förÀldern.

SammanfattningTitel: Företags anvÀndning av ÄrsbudgetNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiUtgivningsÄr: 2013-03Författare: Hoa Dang, Peter KarlssonHandledare: Arne FagerströmSyfte: Tidigare forskare har riktat kritik mot anvÀndningen av Ärsbudget i företag, de anser att Ärsbudget kan göra ett företag stelt och svÄrt att anpassa sig till omvÀrldsförÀndringar. DÀrför Àr syftet med den hÀr studien att förstÄ hur företag anvÀnder Ärsbudget och om företag kompletterar sin Ärsbudget för att förbÀttra företagets planering. Uppsatsens forskningsfrÄga Àr vilka fördelar och nackdelar som finns med Ärsbudget.Metod: Metoden vid utformningen av denna studie var att intervjua fyra fall, vilket gav data till empirin. Fyra olika företag ansÄgs tillrÀckligt för att fÄ en bÀttre förstÄelse hur anvÀndningen av Ärsbudgeten pÄverkas beroende pÄ vilka omstÀndigheter som föreligger i företaget. Data frÄn intervjuerna transkriberades och sedan analyserades likheter och olikheter i företagens hantering av Ärsbudget samt företagens vÀrderingar kring Ärsbudget.Resultat och slutsats: Empirin visade att tre av de fyra fallen anvÀnder Ärsbudget och fyra av fallen anvÀnder verktyg för att komplettera sin Ärsbudget.

Kundservice Àr en viktig faktor i dagens samhÀlle och har blivit ett sÀtt att sÀrskilja sig frÄn sina konkurrenter pÄ marknaden. Personalens bemötande har en stor betydelse för om kundens upplevelse av besöket Àr positivt eller negativt. Agerandet frÄn personalens sida gentemot kunden kan ha den avgörande rollen om kunden vÀljer att komma tillbaka till butiken eller inte.Syftet med denna rapport Àr att se hur kunden vill bli bemött av personalen i en modebutik. Det finns mÄnga studier som behandlar hur personalen bör bete sig mot kunderna, men fÄ studier som förklarar hur kunden vill bli bemött av personalen i en butik. Rapporten belyser Àven om det finns skillnader i hur kunden vill bli bemött i en butik beroende pÄ butikens prisklass.Undersökningen byggde pÄ en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning.

För en butiks överlevnad har vikten av lojalitet kommit att bli en allt mer central punkt dÄ konkurrensen inom olika branscher stÀndigt ökar. DÄ det finns en strÀvan för företag att behÄlla sina nuvarande kunder kan företaget, genom att skapa kundlojalitet, bidra till en högre lönsamhet. Det finns olika tillvÀgagÄngssÀtt för ett företag att anvÀnda sig utav för att uppnÄ lojalitet bland konsumenter, frÄgan Àr dock vad och vilka metoder som kan tÀnkas bidra till lojalitet. Beroende pÄ vilken sorts produkt konsumenten söker ser de olika stegen i köpprocessen annorlunda ut dÄ vikten av de olika stegen baseras pÄ konsumenters engagemang kring en produkt. UtifrÄn denna bakgrund anser i det vara intressant att se om det finns nÄgra bidragande faktorer till skapandet av kundlojalitet gentemot en butik.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gÀller innehÄll och utformning beroende pÄ en skolas geografiska lÀge. För att fÄ svar pÄ det anvÀnde jag mig av följande frÄgestÀllningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut pÄ skolorna? Vilka svÄrigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehÄller de om de finns? Hur ser skolan pÄ att frÀmja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslÀrare. TvÄ av intervjuerna gjorde jag pÄ en innerstadsskola i Stockholm och en intervju pÄ en skola belÀgen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplÀgg och berörde mina frÄgestÀllningar.

Flextronics Design i Linköping, som ingÄr i den stora amerikanskÀgda Flextronics- koncernen, Àr en industrialiseringsenhet pÄ mobiltelefonsidan. Det innebÀr att verksamheten kretsar kring att ta fram test- och monteringsprocesser, samt tillhörande utrustning, som sedan implementeras hos högvolymsfabrikerna belÀgna i olika lÄg-kostnads-lÀnder.PÄ mobiltelefonerna finns, beroende pÄ modell, ett antal detaljer som pressas fast, antingen för hand, med en manuell press, eller med hjÀlp av en pneumatisk press. Den sistnÀmnda pressmetoden anvÀnds nÀr det rör sig om lite lÀngre presstider pÄ detaljen, frÄn ett par sekunder och uppÄt. Idag finns det tvÄ modeller som drivs med tryckluft och som pressar med olika kraftintervall beroende pÄ vilket lufttryck som tillförs till systemet. Det har visat sig att det finns ett behov hos företaget att ta fram en ny konstruktion som pressar med ett lÀgre kraftintervall Àn de befintliga modellerna kan erbjuda.

Hur kan studenter spara pengar pÄ sitt boende? Enligt SSCO Àr bostaden den tyngsta utgiftsposten för studenter. Genom att kombinera vandrarhem med studentbostÀder kan man göra det möjligt för studenter att spara pengar pÄ sitt boende dÄ de t ex Äker till sin hemstad - över helg liksom sommar. Genom att lÀgga till studieytor och kontorshotell skapas en flexibel byggnad som ger och tar av varandras ytor beroende pÄ tid, dag och mÄnad.Synen pÄ material har ocksÄ spelat stor del i projektet. Vad hÀnder med befintligt material dÄ en byggnad ska transformeras? .

Syfte Hur kommer företag i Sverige, som anvÀnder sig av skatteupplÀgget med rÀntesnurror, att pÄverkas för det fall att lagförslaget SÀnkt bolagsskatt och vissa andra skatteÄtgÀrder för företag, proposition 2008/09:65 trÀder i kraft, i termer av företagets finansiering och företagets vÀrdeförÀndring? Metod Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr en kvalitativ metod anvÀnts för att finna svaret pÄ vÄr frÄgestÀllning. Undersökningsdesignen som nyttjats Àr en fallstudie dÀr vi dels tagit del av lagförslag, remissvar samt rÀttsfall men Àven intervjuat företag, institutioner, samt myndigheter via telefon. Teoretiskt perspektiv Studien Àr baserad pÄ teorier sÄsom pecking-order- hypotesen, trade-offeorin samt agent-principalteorin. Empiri Uppsatsen har utgÄtt frÄn lagförslaget SÀnkt bolagsskatt och vissa andra skatteÄtgÀrder för företag, proposition 2008/09:65, samt aktuella rÀttsfall.

Obemannade flygfarkoster, sÄ kallade UAV, har lÀnge anvÀnds för militÀra ÀndamÄl. Dessa ÀndamÄl har frÀmst varit underrÀttelseinhÀmtning i form av spaning för att ge markförband bÀttre beslutsunderlag. De anvÀnds idag i konflikter som den i Afghanistan dÀr de relativt obehindrade kan operera i luften utan att motstÄndaren kan pÄverka dem.Anledningen till denna frihet beror pÄ den kontroll av luftrummet som uppnÄtts genom sÄ kallade luftförsvarsoperationer. Dessa operationer syftar till att skapa den kontroll av ett luftrum som en part vill ha eller anses sig behöva för att kunna genomföra mark- eller sjöoperationer. Dessa Àr indelade i olika uppdragstyper som stÀller olika krav pÄ flygplattformen beroende pÄ uppdrag, det kan till exempel vara attack- eller jaktuppdrag.

Flygbolag mÄste idag följa en mÀngd olika lagar och regler för att fÄ bedriva sin verksamhet. Samtidigt Àr de verksamma i en vÀldigt dynamisk bransch dÀr efterfrÄgan kan variera kraftigt beroende pÄ hÀndelser utanför företagets kontroll. De mÄste dÀrmed bÄde ha en stabil organisation samt en förmÄga att förÀndra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen Àr dock att en högre flexibilitet medför ett avkall pÄ stabiliteten.

Syftet med projektet Àr att, genom simulering,reproducera oscillationer i avfyrningsfrekvensen omkring 80 Hz för neuroner i hjÀrnan hos parkinsonssjuka rÄttor som behandlatsmed Levodopa.[1] Med hjÀlp av ett programpaket, Brian, speciellt framtaget för att simulera neuronnÀtverk simulerasinhiberande och exciterande leakyintegrate-and-fire-neuroner med synapsdynamik som beskrivs av fördröjning, stigtidoch falltid. Flera av rapportens resultat visar oscillationer i avfyrningsfrekvens vid 80 Hz för olika parameterkombinationer. Korrelation mellan neuroner och avfyrningsfrekvens för neuronnÀtverket visar attnÀtverkets avfyrning Àr periodisk och sparse. Slutsatsen Àr att olika faktorer som pÄverkar nÀtverkets oscillation Àr beroende av varandra, vilket gör det svÄrt att analyserasystemet..

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men Àven i handelsbolag om det Àr en eller flera juridiska personer som Àr delÀgare. Men 1998 började man behandla frÄgan angÄende revisionsplikten för smÄ aktiebolag och om revision Àven skulle röra dessa. Detta för att det pÄ sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, dÄ företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhÀnsyn tas till de smÄ aktiebolagen.De som berörs i första hand Àr företagens intressenter, just för att dessa Àr beroende av en rapport som Àr granskad och godkÀnd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssÀkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar dÀrför i att kartlÀgga intressenternas syn pÄ revisionsplikten, samt hur de kommer att pÄverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnÄ en representativ bild av intressenternas Äsikter, innehÄller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enÀgare i ett företag och en revisionsbyrÄ.

Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sÀtt för företag att vÀxa. Under Ären har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock mÄnga undersökningar som visar pÄ att fusioner inte alltid varit sÄ lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats pÄ. Varför fortsÀtter dÄ företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma.