Denna rapports syfte Àr att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestÀmmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi anvÀnt i denna studie Àr ett relativt nytt perspektiv, som utgÄr frÄn barnen sjÀlva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever hÀr och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna sjÀlva tagit.

För att veta hur det Àr att arbeta som studie- och yrkesvÀgledare bestÀmde jag mig för att intervjua nÄgra verksamma inom yrket för att ge en klarare bild pÄ hur det Àr att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolvÀsendet. För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken studie- och yrkesvÀgledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 Är i yrket samt att fyra var frÄn grundskola och fyra frÄn gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssÀtt beroende vilken skolnivÄ de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vÀgledare frÄn bÄde storkommun och mindre kommuner för att ser om det Àven var skillnader beroende pÄ kommunernas storlek i hur de arbetade.

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, nÀr deras partner har flyttat till ett sÀrskilt boende, pÄ grund av att ett stort omsorgs- och omvÄrdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett sÀrskilt boende. Tiden för hur lÀnge partnern hade bott pÄ boendet varierade frÄn sex mÄnader upp till tre Är. Av intervjuerna framkom det pÄ vilket sÀtt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av bÄde tid och vilket sÀtt som omsorgsbehovets omfattning pÄverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till sÀrskilt boende var en svÄr tid.

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, nÀr deras partner har flyttat till ett sÀrskilt boende, pÄ grund av att ett stort omsorgs- och omvÄrdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett sÀrskilt boende. Tiden för hur lÀnge partnern hade bott pÄ boendet varierade frÄn sex mÄnader upp till tre Är. Av intervjuerna framkom det pÄ vilket sÀtt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av bÄde tid och vilket sÀtt som omsorgsbehovets omfattning pÄverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till sÀrskilt boende var en svÄr tid.

AnhörigvÄrd benÀmns idag som en samhÀllsbÀrande funktion som i vissa fall ersÀtter samhÀllets insatser frÄn hÀlso- och sjukvÄrd. Att vara anhörigvÄrdare kan dock innebÀra konsekvenser för den egna hÀlsan och livskvaliteten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan vara av betydelse för anhörigvÄrdares livskvalitet vid vÄrd och omsorg av Àldre nÀrstÄende i Sverige. En integrerad översikt anvÀndes som metod för att skapa en översikt av kunskapslÀget som motsvarade syftet. Sjutton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansats analyserades och byggde upp resultatet.

SamhÀllets tillvÀxt Àr beroende av nya och vÀxande smÄföretag. De smÄ företagen Àr i sin tur beroende av kapital för att kunna starta upp en verksamhet och kunna vÀxa. MÄnga gÄnger kan det i ett tidigt skede vara svÄrt att hitta finansiÀrer som Àr villiga att ta den risk som Àr förknippad med nystartade och vÀxande smÄ företag, en möjlig finansiÀr skulle dock kunna vara en företagsÀngel. FöretagsÀnglar Àr privatpersoner som investerar privat kapital och tillför kompetens i de företag som de gör satsningar i. Uppsatsens syfte Àr att granska vilka motiv och beslutskriterier som kan ligga till grund för en företagsÀngels investering samt hur denne kan gÄ till vÀga för att utvÀrdera ett investeringsförslag.

Befolkningen blir Àldre och dÀrmed ökar frekvensen av hjÀrtsvikt. VÄra egna upplevelser Àr att vÄrden för patienter i livets slutskede Àr ojÀmlik och beroende av vilken sjukdom patienten har. Tidigare studier visar ocksÄ att olika yrkesgrupper ser pÄ vÄrden pÄ olika sÀtt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vÄrden baseras pÄ vÄrdrelationen med patienten. Det finns fÄ studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvÄrd upplever det att vÄrda patienter med svÄr kronisk hjÀrtsvikt och dÀrför vill vi undersöka detta.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur en offentlig organisation som uttalat arbetar med Lean förhÄller sig till Lean, samt belysa hur vÀrdeflödesanalyser kan tillÀmpas i det dagliga arbetet med Lean. I litteraturundersökningen framkom det att lean Àr svÄrt att definiera och arbeta med. Bakgrundsdiskussionen tar upp en anstrÀngd sjukvÄrd som tidigare har erfarenhet av att introducera metoder och arbetssÀtt avsedda för privat verksamhet. Som ett resultat av litteraturundersökningen, bakgrunden och problemdiskussionen leder frÄgestÀllningen för studien till hur uppfattas Lean inom en offentlig verksamhet dÀr man uttalat arbetar med Lean? skiljer sig uppfattningen Ät beroende pÄ vem man frÄgar i den hierarkiska strukturen? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes kvalitativ forskningsmetodik med induktivt och deduktivt synsÀtt.

Vi har genomfört en studie som berör förhÄllningssÀtt dÀr könsroller i Àmnet idrott ochhÀlsa undersöks och analyseras. Studien Àmnar undersöka lÀrares förhÄllningssÀttgentemot elever beroende pÄ könstillhörighet samt elevernas förhÄllningssÀtt tillvarandra. För att söka svar har vi anvÀnt oss av observation som metod dÀr vi varitkÀnda icke deltagande observatörer. Studien bygger pÄ att undersöka den socialainteraktionen mellan lÀrare och elev, men Àven elevernas förhÄllningssÀtt mot varandra.I studien har vi anvÀnt oss av tvÄ idrottslÀrare pÄ tvÄ skilda skolor dÀr Äldrarna pÄeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare Är,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de Àldre.

Feedback Àr ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhÀlle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det Àr Àven ett kraftfullt verktyg för att Ästadkomma lÀrande. Feedback, ibland Àven kallat Äterkoppling och prestationsutvÀrdering, handlar om att utvÀrdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback Àr att möjliggöra förbÀttring av mottagarens prestation genom att förÀndra dennes beteende. Vilket sÀtt feedback ges pÄ, liksom av vem den ges, pÄverkar bÄde hur feedback uppfattas och vilka effekter den fÄr.

Kiruna Wagon konstruerar och tillverkar jÀrnvÀgsvagnar för transporter inom gruvindustrin. En av deras produkter Àr Taimn091 en vagn för transport av kopparslig. Vagnarna rullar idag mellan Bolidens koppargruva i Aitik och smÀltverket i SkellefteÄ. Eftersom vagnen transporterar koppar har den ett tak monterat för att förhindra kopparsliget frÄn att lÀcka ut i naturen. Taket öppnas idag med hydrauliska cylindrar via ett hydrauliskt aggregat som kopplas in till vagnarna vid laststationen.

Det hÀr Àr en kandidattuppsats i arbetsvetenskap som har undersökt hur brandmÀn beroende pÄ Älder konstruerar och reproducerar maskuliniteter. Undersökningens frÄgestÀllning var: Hur ser konstruktionen och reproduktionen av maskuliniteter ut beroende pÄ Älder? FrÄgestÀllningen formulerades efter ett konstaterande frÄn vÄr sida om att Äldersaspekten behöver lyftas fram vid studier av rÀddningstjÀnsten eftersom det sedan tidigare Àr ett outforskat omrÄde. Undersökningen hade sin utgÄngspunkt i genusteoretisk litteratur med kompletterande teorier kring Älder. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och har inneburit att vi har utfört Ätta intervjuer med olika brandmÀn pÄ tvÄ brandstationer i Sverige.

Sammanfattning Titel: Kunskapens makt - Makten över kunskapen Författare: Sofia Eriksson, HĂ„kan Lindgren och Noomi Nilsson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa förstĂ„else för hur kunskapsföretag arbetar med omvandlingen av humankapital till strukturkapital för att behĂ„lla de anstĂ€lldas kunskap i företaget och dĂ€rmed undvika beroende av enskilda individer. Metod: Vi genomförde vĂ„r studie pĂ„ tre kunskapsföretag dĂ€r vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med sju personer. Tre av personerna sitter i ledningen och de andra fyra Ă€r anstĂ€llda och har varit ett komplement till ledningen. Slutsats: VĂ„r studie visar att omvandling av humankapital till strukturkapital sker antingen genom överföring mellan de anstĂ€llda eller genom att de anstĂ€llda överför kunskap till företagets infrastruktur. Överföring mellan de anstĂ€llda sker med verktyg som mentorskap och temas som bygger pĂ„ den mĂ€nskliga kommunikationen. Även kunskapskarta anvĂ€nds, men dĂ„ bara i tvĂ„ av företagen. Överföring av kunskap frĂ„n de anstĂ€llda till företagets infrastruktur sker med hjĂ€lp av IT-verktyg som databaser och intranĂ€t.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vÄrdsammanhang inom sjukvÄrden. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende pÄ sjuksköterskans förvÀrvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd frÄn omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras nÀrstÄende.

Syftet med denna studie Àr att i tre lÀromedel analysera hur genus och etnicitet konstrueras och framstÀlls med hjÀlp av text och bild i olika sociala kontexter. Detta sker genom en visuell textanalys av tre lÀseböcker skapade för Ärskurs Fk-3 tryckta mellan 2000- 2007. De böcker som analyseras i studien Àr Vi lÀser. Andra boken, LÀs med oss. Mer om Ola, Elsa, Leo och de andra samt Kom och lÀs! Mer om Moa och Mille B.