Organisationer och personer runt om i vÀrlden blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbÀttra det redan befintligt systemet. En anvÀndare kan reagera pÄ olika sÀtt vid införandet av ett nytt system beroende pÄ olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som anvÀnds inom Àldreomsorgen. Ett Care-system kan bestÄ av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begrÀnsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och tvÄ specialpedagoger pÄ en lÄg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Studien Àr gjord i syfte att förstÄ Älderdom utifrÄn fyra teman vilka utgörs avförvÀntningar, ensamhet, beroende och bemötande. För att spegla varje personsindividuella upplevelse av Äldrande Àr studien genomförd med en kvalitativingÄng. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta personer i ÄldernÄttio Är och uppÄt dÀr informanterna fÄtt ge sin bild av Älderdomen utifrÄn ovannÀmnda teman. Resultatet har bearbetats med utgÄngspunkt i dessa teman dÄ deocksÄ utgör studiens frÄgestÀllningar. DÀrtill har teorier om Älderdom sÄsomgerotranscendens.

UtgÄngspunkten i studien Àr det beroende och den ömsesidighet som finns inom familjen. Barnet Àr beroende av sina förÀldrar för sin utveckling och sin hÀlsa. FörÀldrarnas resurser och vÀlbefinnande pÄverkar i sin tur hur de knyter an till barnet. Syftet Àr att ta reda hur BVC- sjuksköterskor arbetar med att identifiera sÀrskilt behov av stöd för barn och deras familjer. Metoden Àr en litteraturstudie av vetenskapliga, kvalitativa artiklar.

Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur intensiv lÀstrÀning under en sexveckorsperiod kan pÄverka ordavkodningsförmÄgan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: I vilken utstrÀckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmÄga under sexveckors intensiv lÀstrÀning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegrÀnsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende pÄ om eleverna genomför intensiv lÀstrÀning individuellt eller i liten grupp? I vilken utstrÀckning utvecklas de elever som ocksÄ lÄg under TIL:s grÀnsvÀrde, men som inte genomförde intensiv lÀstrÀning? Mycket av tankarna inom intensiv lÀstrÀning Äterfinns inom den sociokulturella teorin dÀr inlÀrning sker i samspel med nÄgon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. VÄr studie har bÄde kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgÄngen intensiv lÀstrÀning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmÄga samt stÀrkt sin sjÀlvkÀnsla som lÀsare.

En litteraturstudie om behov och svÄrigheter som patienter med ALS och deras vÄrdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrÄn Antonovskys salutogenetiska synsÀtt..

MÄnga förskolor har idag tillgÄng till lÀrplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt förförskollÀrare att inte ta stÀllning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lÀrplattan; med en förskollÀrare, utan förskollÀrare i par och pÄ egen hand. Studien undersöker om anvÀndandet av lÀrplattan som medierande verktyg för lÀs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsÀttningar förskollÀrare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemomrÄde Àr relevant att undersöka dÄ vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött pÄ uppfattningen att lÀrplattan ses som en börda istÀllet för ett verktyg för potentiellt lÀrande. FörskollÀrare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehÄllet nÀr lÀrplattan anvÀnds i verksamheten.

Vi har genomfört en studie som berör förhÄllningssÀtt dÀr könsroller i Àmnet idrott ochhÀlsa undersöks och analyseras. Studien Àmnar undersöka lÀrares förhÄllningssÀttgentemot elever beroende pÄ könstillhörighet samt elevernas förhÄllningssÀtt tillvarandra. För att söka svar har vi anvÀnt oss av observation som metod dÀr vi varitkÀnda icke deltagande observatörer. Studien bygger pÄ att undersöka den socialainteraktionen mellan lÀrare och elev, men Àven elevernas förhÄllningssÀtt mot varandra.I studien har vi anvÀnt oss av tvÄ idrottslÀrare pÄ tvÄ skilda skolor dÀr Äldrarna pÄeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare Är,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de Àldre.

Syftet med denna undersökning Àr att studera elevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Vidare vill vi undersöka om skolans undervisningsformer (sam- eller sÀrundervisning), elevernas Älder eller kön har betydelse för deras instÀllning till idrott och hÀlsa. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr:? Hur uppfattar elever sin idrottsundervisning beroende pÄ om de haft sam- eller sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter pÄ hur elever ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i Är 8 pÄ grundskolan och i Är 2 pÄ gymnasiet?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter mellan könen i hur eleverna ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i skolan?För att undersöka elevernas instÀllning till idrott och hÀlsa har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning. EnkÀten delades ut pÄ tvÄ gymnasieskolor och pÄ tvÄ högstadieskolor till sammanlagt 224 elever.

Organisationer och personer runt om i vÀrlden blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbÀttra det redan befintligt systemet. En anvÀndare kan reagera pÄ olika sÀtt vid införandet av ett nytt system beroende pÄ olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som anvÀnds inom Àldreomsorgen. Ett Care-system kan bestÄ av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Varje Är skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmÀrgsskada. Livssituationen blir förÀndrad i ett ögonblick och beroende pÄ skadenivÄn i ryggmÀrgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmÀrgsskadade. MÀnniskan fÄr en ny livssituation att förhÄlla sig till, kroppen sjÀlen och anden förÀndras och pÄverkas. Syftet Àr att beskriva mÀnniskors upplevelser av sin förÀndrade livssituation efter en traumatisk ryggmÀrgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie dÀr kvalitativa artiklar granskades.

Denna uppsats syftar till att undersöka likheterna mellan den populÀra klassikern Alice's adventures in Wonderland och Berger och Luckmanns teori om verkligheten som en social konstruktion, samt Anthony Giddens modernitetsbegrepp. För att besvara mitt syfte pÄ ett tydligare sÀtt har jag definierat och fokuserat pÄ sex teman som Äterkommer i boken, i den tidigare forskningen och i teorierna, nÀmligen: vardagsverkligheten, identitet, rationalitet, tid, sprÄk, samt ordning.Efter en genomgÄng av de teoretiska aspekter uppsatsen stödjer sig pÄ har materialet analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk cirkel; hur delarna ska tolkas har varit beroende av hur helheten tolkas och hur helheten tolkats har varit beroende av hur delarna tolkats. UppmÀrksamhet vid Äterkommande beskrivningar som liknar varandra i betydelse har varit en viktig del av arbetet för att kunna ge en mer tillförlitlig helhetsförstÄelse. Resultatet av analysen visar att, Àven om det finns delar som kan tolkas annorlunda, sÄ finns det starka likheter mellan boken och teorierna och boken kan förstÄs med dessa perspektiv. Med detta vill jag ocksÄ peka framÄt mot en meningsfull anvÀndning av kulturprodukter i fortsatt sociologisk forskning och undervisning..

SammanfattningVia Internet kan vem som helst idag komma i kontakt med i princip vilket lands kultur somhelst. MÄnga Àr de mÀnniskor som har intresserat sig, och fastnat, för sydkoreanska artister ochidoler. Ett av mÄnga fan-forum online dedikerade till den sydkoreanska tjejgruppen So NyuhShi Dae Àr Soshified.com. Genom att sammanstÀlla och analysera svaren frÄn en enkÀt, samtstudera befintliga diskussionstrÄdar pÄ forumet tar jag reda pÄ hur fansen förhÄller sig till sigsjÀlva, sin omgivning, andra fans, idolgruppen och Sydkorea.Resultatet blir en salig blandning av identitetsskapande processer, massmediepÄverkan,sjÀlvbild, sexualitetsbestÀmmande konsumtion, musikens roll i mÀnniskors liv och, sist menabsolut inte minst, fanskap. Genom sitt fanskap har idolgruppens fans möjlighet att skapa sigden identitet och vardag de önskar.

 Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att studera genuspositioner hos eleverna under sam- respektive sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt följande frÄgor: Vilka genusskapande handlingar och beteenden kan vi upptÀcka bland flickor och pojkar i idrottsundervisningen? Hur förÀndras elevernas beteenden och handlingar nÀr eleverna undervisas i sam- respektive sÀrundervisning?MetodDe metoder som anvÀnts i studien var kvalitativa observationer och intervjuer. Studien inleddes med 28 observationer med fokus pÄ kritiska hÀndelser, dÄ vi antecknade hÀndelser dÀr eleverna upprÀtthöll eller bröt de traditionella könsmönstren. För att fÄ en djupare förstÄelse för elevernas tankar och upplevelser kring de hÀndelser vi observerat valdes sju personer ut för intervju.

Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader i elevers fysiska sjÀlvkÀnsla beroende pÄ om de lÀser i en kommunal innerstadsskola eller pÄ en kommunal gymnasieskola i ett omrÄde med andra socioekonomiska förutsÀttningar. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om den fysiska sjÀlvkÀnslan skiljer sig Ät mellan tjejer och killar. Metoden grundar sig pÄ en enkÀt som bestÄr av tvÄ delar. Den första sidan innehÄller fyra övergripande frÄgor som vi utformade eftersom vi ville fÄ reda pÄ fakta om eleven. Resterande sidor av enkÀten Àr ifrÄn CY-PSPP (Children and Youth- Physical Self-Perception Profile) och Àr reviderad av Whitehead (1995) som ett instrument för att mÀta fysisk sjÀlvkÀnsla.