This study concerns paratransit service in a relatively small municipality in Sweden. The aim of this study is to describe the user's experience of paratransit service. The question formulation is mainly built around the user's experience of paratransit service and their view on what impact paratransit service has on their lives. The empirical data consists of ten interviews with ten different paratransit service users with ages ranging from 25-95 years. The data has mainly been analyzed through concepts of independence, empowerment and trust. The result of this study shows that paratransit service in many ways can be described as a crucial part of the users' lives.

Sockerberoende Àr ett omtvistat Àmne dÄ det vetenskapligt inte existerar hos mÀnniskan. Det finns mÀnniskor som föresprÄkar att sockerberoende Àr en Àrftlig beroendesjukdom. Om man gömmer, smyger och ljuger om sitt intag av sötsaker kan detta vara ett symptom pÄ ett sÄ kallat sockerberoende. Ett beroende bygger om belöningssystemet i hjÀrnan och fÄr man inte drogen uppstÄr abstinens. Andra faktorer som kan pÄverka vÄrt intag av mat och sötsaker Àr aptitreglering och stress.Syftet med vÄrt arbete var att öka förstÄelsen för hur nÄgra personer som ansÄg sig vara sockerberoende upplevde och hanterade sin vardagliga situation samt om det fanns behov av kostrÄdgivning för den hÀr gruppen.

Syfte: Syftet med denna Àr uppsats Àr att undersöka i vilken grad en lyxprodukt kan pÄverka konsumentens identitet. Kan det gÄ sÄ lÄngt att behovet av att köpa lyxprodukter blir som en drog? Metod: Med primÀrdata bestÄende av intervjuer har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och en kvantitativ metod. Intervjuerna Àr baserade pÄ Louis Vuittons administrativt anstÀllda och företagets kunder. SekundÀrdatan vi anvÀnt oss av bestÄr mestadels av artiklar, elektroniska kÀllor och facklitteratur.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man Àr oroliga över ungdomars minskande intresse för samhÀllsfrÄgor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt dÀr ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. FrÄgor som besvaras Àr hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sÀttet man ser pÄ eleverna som mÀnniskor pÄverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap Àr ett komplicerat begrepp som Àr tÀtt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

Det föds drygt 110.000 barn i Sverige varje Är och nÀstan 10% behöver neonatalvÄrd pÄ grund av för tidig födsel eller sjukdom. I denna situation befinner sig förÀldrarna i en vÀrld fylld med oro och ovisshet över sitt barns överlevnad och utveckling, vilket kan skapa en kris hos förÀldrarna. För att sjuksköterskan i omvÄrdnaden ska kunna bemöta förÀldrar pÄ ett adekvat sÀtt dÄ deras barn Àr beroende av sjukhusvÄrd, bör behovet av stöd belysas, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Fyra kategorier speglar resultatet för att beskriva olika behov av stöd; Stöd i frÀmmande miljö, Stöd genom att skapa nÀrhet, Stöd genom information och Stöd genom kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans uppmuntran och stöd har betydelse för förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av deras barn och       dÀrigenom fÄ möjlighet att hantera situationen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de roller som vi hör under sÀndningstid i radio Àr konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprÀtthÄlls under programmets tid. Uppsatsen Àmnar reda ut vad som synliggörs nÀr ett dramaturgisk perspektiv anvÀnds under en observation pÄ ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns nÄgra outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta pÄ hur pass fria programledarna Àr i sina roller och försöka utreda om det Àr mer styrt Àn vad vi som lyssnare uppfattar.

Psykologiska mÀtningar av fysiska egenskaper pÄ kvotskala har alltid varit önskvÀrda och viktigt att de mÀtinstrument man anvÀnder ger en Äterger en reliabel variabel, bland annat inom klinisk forskning, diagnossÀttning vid symtombedömningar, vid fysisk trÀning. Syftet med denna studie var att jÀmföra tillvÀxtfunktionen frÄn tvÄ olika belastningsprotokoll. 24 studenter (12 mÀn och 12 kvinnor) i Äldrarna 20 till 30 Är vid Stockholms universitet deltog i studien för att undersöka om upplevd anstrÀngning skiljer sig beroende pÄ stimuluspresentationsordning. I den hÀr inomindividsstudien anvÀndes tvÄ olika belastningsprotokoll. Det ena, vanligt förekommande inom psykofysik, en randomiserad ordning.

Patientens kÀnsla av vÀlbefinnande Àr relaterat till om det finns en fungerande vÄrdrelation som utvecklas i ett vÄrdande möte, mellan vÄrdare och patient. VÄrdrelationen i mötet kan frÀmja eller motverka hÀlsa. BÄda parter i vÄrdrelationen Àr aktiva i nÄgon mening och det Àr distriktssköterskans ansvar att det blir ett vÄrdande möte. Barnet som besöker vÄrden Àr, som varje patient i en vÄrdsituation, utsatt - dels beroende pÄ sÄrbarhet och dels beroende pÄ underlÀgsenhet gentemot vÄrdgivaren, i det hÀr fallet distriktssköterskan. Utsatthet hos barn kan leda till att tillit, bÄde till andra och till sig sjÀlv, rubbas.

Bakgrund: Personer med demens har ofta en bristande förmÄga att kommunicera verbalt och uttrycker sig istÀllet genom olika beteende. Det Àr av vikt att vÄrdpersonalen skapar ett nÀra samspel med vÄrdtagaren, för att om möjligt tolka och förstÄ vad de ger uttryck för. Syfte: Att belysa betydelsen av vÄrdpersonalens förhÄllningssÀtt vid omvÄrdnad av personer med demens. Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: OmvÄrdnaden av personer med demens pÄverkas av vilket förhÄllningssÀtt vÄrdpersonalen har.

Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vÀnskapsrelationer ser ut med fokus pÄ innehÄll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra mÀn genomfördes utifrÄn en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades dÀrefter med hjÀlp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta omrÄdet Àr begrÀnsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jÀmförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vÀnskapsrelationerna.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fÄtt fram att bÄde barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket pÄverkar deras sÀtt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrÄn ett genusperspektiv dÀr vi har fokuserat pÄ om samspelet artar sig annorlunda beroende pÄ barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende pÄ barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vÄr kunskap om hur genus anvÀnds och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn Àr stÀndigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader pÄ könen men inte nödvÀndigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

I uppsatsen undersöks om kÀrnÀmneslÀrare upplever skillnader, och i sÄ fall vilka skillnader, i sin undervisning beroende pÄ om de undervisar i klasser frÄn studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det undersöks Àven vad lÀrare anser vara orsaken till dessa skillnader.  Inledningsvis ges bakgrunden till den gymnasieskola vi har i dag, med en kort sammanfattning av den kommande reformen GY 2011. DÀrefter följer en redovisning av tidigare forskning. Materialet har tillkommit genom ett enkÀtutskick till 60 stycken kÀrnÀmneslÀrare som undervisar i Akurserna i Àmnena svenska, engelska, matematik, samhÀllskunskap och idrott&hÀlsa. Det har sammanstÀllts, analyserats och redovisats huvudsakligen kvantitativt, men med kvalitativa inslag.

Syftet med studien Àr att undersöka tio lÀrares instÀllning till laborativ matematik och om den skiljer sig Ät beroende pÄ vilken Äldersgrupp de undervisar.Under vÄr tid som lÀrarstudenter har vi reflekterat över att det vi lÀr och lÀser inte alltid stÀmmer överrens med det vi möter i verkligheten. NÀr det gÀller Àmnet matematik har vi under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) sett tendenser till att undervisningen ofta styrs av ett lÀromedel. Vi har Àven sett hur den kreativa undervisningen dalar i takt med att eleverna blir Àldre. För att fÄ reda pÄ om vÄra erfarenheter stÀmde lÀste vi litteratur med fokus pÄ laborativ matematik. Detta resulterade i en litteraturgenomgÄng och en kvalitativ intervjustudie.

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs Äsikter frÄn forskning kring inlÀrning av svenska som andrasprÄk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika sprÄkteorier, dÀribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om sprÄkinlÀrning. SYFTE: Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlÀrning av ett andrasprÄk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillrÀckligt med resurser sÄ som fortbildning, ekonomi och andra hjÀlpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andrasprÄk. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de ser textil som ett hjÀlpmedel till inlÀrningen av svenska som andrasprÄk.

Kalvar föds i det nÀrmaste utan antikroppar dÄ dessa inte kan passera placentan frÄn ko till kalv. SÄledes Àr kalvar helt beroende av att ta upp antikroppar frÄn rÄmjölken för att kunna stÄ emot smittÀmnen sÄ de kan hÄlla sig friska och överleva. I detta examensarbete har olika faktorer som kan pÄverka antikroppsöverföringen studerats. I en kommersiell mjölkbesÀttning samlades uppgifter in om 35 kor som kalvade under tvÄ mÄnader. Prov togs frÄn första mjölkningens rÄmjölk för undersökning av rÄmjölkens hygieniska kvalitet samt Brix-vÀrde, vilket Àr en indirekt mÀtning av rÄmjölkens innehÄll av IgG. Under kalvarnas första levnadsdygn noterades uppgifter om utfodrad rÄmjölksvolym, Älder vid utfodring, hur bra kalvarna drack mjölken, kalvarnas födelsevikt samt bedömning av vitalitet.