Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka uppfattningar och tolkningar underklÀdesföretaget Liaison Dangereuse skapar genom sin senaste reklamfilm, ?Sexiness for everyone. Everywhere?, och om dessa uppfattas olika beroende pÄ tolkarens bakgrund.  FrÄgestÀllning: I studien har jag stÀllt frÄgor kring hur kvinnan framstÀlls i reklamfilmen och om publikens olika kulturella ursprung och bakgrundsideologi har nÄgon pÄverkan i deras tolkningsprocess.   Metod/Teori: Med hjÀlp av tidigare forskning om utformning och berÀttelsens form av reklam och Stuart Halls encoding/decoding modell har jag genomfört en receptionsanalys.

Denna uppsatts behandlar miljöproblemen i KarlshÀll beroende pÄ sliperiverksamhet utifrÄn Robert NozickŽs rÀttighetsteori. Med hjÀlp av denna teori sÄ har jag försökt klargöra hur och om skador pÄ miljön beroende pÄ anvÀndning av fenylkvicksilver i produktionen av slipmassa i KarlshÀll skall ersÀttas. Med hjÀlp av hans modell har jag Àven klargjort statens roll i problematiken samt Àven pÄ vilket sÀtt denne bör medverka för att nÄ en lösning. UtifrÄn detta har jag generaliserat den lösning jag kommit fram till mot ett större perspektiv för att visa pÄ likheten i problematik mellan stora och smÄ, lokala och globala miljöproblem och likheten i lösning pÄ de samma. Genom min tillÀmpning av NozickŽs rÀttighetsteori har jag kunnat slÄ fast att det Àr den dÄvarande Àgaren till Munksund AB som skall ersÀtta de skador verksamheten i KarlshÀll Ästadkommit.

En problemanalys och djupdykning i en dokumentÀrmakares vardag omfattande projektet Mellan Himmel och Jord. Texten diskuterar begrepp kring dokumentÀra gestaltningar och hur man stÀller sig till dessa beroende av sin situation som filmare..

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som anvÀnds i nÄgra musiklÀrares undervisning, hur de anvÀnds, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tÀnkas vara. Vi har Àven försökt tolka vilken attityd musiklÀrarna har till anvÀndandet av dessa verktyg och om den kan sÀgas vara beroende av Älder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem smÄ eller mellanstora svenska stÀder med olika typer av musiklÀrarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör Àmnet intressant och relevant; att ny teknik Àr en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar ocksÄ upp nÄgra aspekter pÄ inlÀrning; sociokulturellt perspektiv ? synen pÄ lÀrande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlÀrning pÄverkas beroende pÄ hur stoff presenteras.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva Karl Marx teori om hur vÀrde övergÄr till pris samt redogöra för kritiken av denna. Att redogöra för och dra slutsatser av TSSI, vilka i sin tur hÀvdar att beroende pÄ hur Marx lÀses kan omvandlingen mellan vÀrde och pris ses som konsekvent..

Syfte med detta arbete Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vÄrd och omsorgssektorn. Ansatsen i studien Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med personal inom vÄrd- och omsorgssektorn samt fÀltanteckningar. Vi har utgÄtt frÄn fenomenologin vilket innebÀr att empirin och analysen utgÄr frÄn vÄra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som anvÀnds i analysen utgÄr frÄn bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg Àr svÄrt att definiera och saknar klara grÀnser, dÄ omsorg Àr kontextbundet och beroende av de mÄnga relationer som existerar i omsorgssituationen och pÄverkar den omsorgs som ges. Detta innebÀr att förvÀntningarna pÄ omsorgens karaktÀr skiljer sig Ät, dÄ olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende pÄ individers olikhet och aktuell situation.

Syftet med experimentet var att genom en beroende mÀtning undersöka om förnedrings-tv hade nÄgon effekt pÄ individers upplevda och sjÀlvrapporterade empatiförmÄga och sinnestÀmning. Vidare undersöktes ocksÄ om det förelÄg genusskillnader i empatiförmÄga och sinnesstÀmning beroende pÄ vilket filmgenus försökspersonerna fÄtt se förnedras eller lovordas i filmsekvensen.Undersökningen utfördes pÄ 185 högskolestudenter med hjÀlp av enkÀt. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, dÀr tvÄ var av positiv karaktÀr med filmgenus man och kvinna dÀr filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. TvÄ var av negativ karaktÀr, med filmgenus man och kvinna dÀr filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fÄtt fram att bÄde barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket pÄverkar deras sÀtt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrÄn ett genusperspektiv dÀr vi har fokuserat pÄ om samspelet artar sig annorlunda beroende pÄ barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende pÄ barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vÄr kunskap om hur genus anvÀnds och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn Àr stÀndigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader pÄ könen men inte nödvÀndigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

    HÀlsa Àr ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrÄn mÄnga olika aspekter beroende pÄ av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhÄllningssÀtt till vad hÀlsa Àr, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen Älder kommer att leva  hÀlsofrÀmjande och ta ansvar för vÄr hÀlsa. Det Àr dÀrför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hÀlsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hÀlsa.För studiens resultat har elever i Är 3 ritat teckningar utifrÄn instruktionen:  Vad betyder ?hÀlsa? för dig och vad betyder ?att mÄ bra?. Rita vad du tÀnker pÄ.  För att fÄ en djupare förstÄelse över hur elever uppfattar begreppet har Àven intervjuer genomförts.

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrÄn mÄnga olika aspekter beroende pÄ av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhÄllningssÀtt till vad hÀlsa Àr, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen Älder kommer att leva hÀlsofrÀmjande och ta ansvar för vÄr hÀlsa. Det Àr dÀrför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hÀlsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hÀlsa.För studiens resultat har elever i Är 3 ritat teckningar utifrÄn instruktionen: Vad betyder ?hÀlsa? för dig och vad betyder ?att mÄ bra?. Rita vad du tÀnker pÄ.

Beslutsprocesser Àr ett vanligt Äterkommande inslag i varje mÀnniskas liv. Att fatta ett beslutÀr ocksÄ nÄgot som inte helt sÀllan Àr förknippat med vissa svÄrigheter. Olika krav pÄbeslutsfattaren Àr ofta nÀrvarande, och kravet att handla rationellt Àr inte ovanligt. Men vadinnebÀr det egentligen att vara rationell eller irrationell? För att försöka förstÄ oss pÄbegreppen och helheten i beslutsprocessen har vi genomfört tre olika empiriskaundersökningar.

Denna uppsats utreder förhÄllandet mellan civilrÀtt och skatterÀtt. NÀrmare bestÀmt förhÄllandet mellan civilrÀttsliga begrepp och inkomstbeskattningen. CivilrÀttsliga begrepp anvÀnds ofta som rÀttsfaktum i skatterÀttsliga lagregler. NÀr dessa skall anvÀndas i skatterÀtten uppstÄr en rad tolkningssvÄrigheter. Ofta handlar det om att dra grÀnser mellan olika typer av rÀttshandlingar utifrÄn innebörden av olika civilrÀttsliga begrepp.

Utvecklandet av en förmÄga att kunna programmera Àr beroende av mÄnga olika delar ? lÀrarens förmÄga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringssprÄkets lÀttförstÄelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen sÄ att det kanske mer blir som den efterlÀngtade dansen pÄ rosorna nÀr det gÀller att lÀra sig bemÀstra programmeringens underbara vÀrld?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmÄgans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lÀrarens roll, utvÀrdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivÄ inom programmeringsundervisningen.Ursprunget till PFUM baseras pÄ uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring nÄgot de kallar för programmeringsförmÄga. ProgrammeringsförmÄgan bestÄr av mentala och kunskapsmÀssiga förutsÀttningar.

Relationskvaliteten har i tidigare forskning visat sig viktig för sÄvÀl relationens varaktighet och vÀlmÄende, som för den enskilda individens vÀlmÄende. Det Àr dÀrmed viktigt att utröna olika relationsfaktorers bidrag till relationens kvalitet. Tidigare forskning tyder pÄ att relationskvaliteten försÀmras över tid, samt lider en plötslig försÀmring vid övergÄngen till förÀldraskap. Detta gör det intressant att undersöka huruvida relationslÀngden vid övergÄngen till förÀldraskap pÄverkar relationskvaliteten. Att undersöka huruvida relationslÀngden vid barnets ankomst pÄverkar relationskvaliteten Àr ett omrÄde som tycks vara relativt outforskat, och som snarare agerar kontrollvariabel Àn Àr ett huvudsyfte.

Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta pÄ hedersrelaterat vÄld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig pÄ en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primÀrdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade stÀllning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sÀtt att förklara hedersrelaterat vÄld och mord, men vi fann överensstÀmmelser; att flickans oskuld mÄste vara icke ifrÄgasatt, om bara sÄ ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, dÀr resultaten visade att de kulturella normerna och synsÀtten var olika i en kultur dÀr det praktiserades heder i jÀmförelse med en kultur utan.