Att Àta Àr livsviktigt och efter stroke sker ofta förÀndringar kring Àtandet, nÄgot som pÄverkar personer i stor utstrÀckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av Àtandet hos personer som genomgÄtt stroke. Nio artiklar ingick i analysen. I analysen anvÀndes en manifest kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i 5 kategorier. Resultatet blev; Att förlora kontrollen över Àtandet och kÀnns sig beroende vid mÄltider, Att kÀnna sig rÀdd och ha minskad aptit, Att skÀmmas och inte vilja Àta tillsammans med andra, Att kÀmpa för att anpassa sig efter kroppens förÀndring och Att försöka ÄterfÄ njutning och kÀnna kontroll.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogerna pÄ tvÄ avdelningar och hur de arbetar beroende pÄ lokaler och miljöer, inom lekens ramar. Vi ville Àven undersöka om pedagogerna endast deltar i den styrda leken eller om de ocksÄ deltar och styr upp den fria leken. FrÄgestÀllningar som vi anvÀnde i studien Àr; finns det nÄgon skillnad pÄ pedagogernas arbetssÀtt nÀr det gÀller lek, beroende pÄ miljön? Vi ville ocksÄ undersöka hur miljöerna skiljer sig mellan de olika förskolorna, och dessutom om pedagogerna tar tillvara pÄ lekens utvecklingsmöjligheter. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av egna observationer, intervjuer och analyser. Observationerna och intervjuerna gjordes pÄ tvÄ förskolor, varav den ena Àr en nybyggd förskola och den andra Àr en Àldre. Det empiriska materialet analyserades utifrÄn vÄr tidigare forskning.

Tidigare forskning har visat att beroende pÄ vilken utbildning man lÀser varierade den emotionella empatin. DÀremot saknas forskning pÄ andra empatikomponenter angÄende skillnader mellan utbildningsprogram. Syftet med studien var att undersöka om empatin skiljer sig beroende pÄ vilket högskoleprogram som studeras. En enkÀtundersökning om empati genomfördes mellan olika högskoleprogram. EnkÀten mÀter Davis (1983) mÄngdimensionella syn pÄ empati och bestÄr av fyra delskalor.

Texten utgÄr ifrÄn Sofia KrÄkas egen konstnÀrliga praktik med utgÄngspunk hur kroppen kan ses som ett föremÄl och hur den befinner sig i rum, beroende av tid och plats..

Beroende pÄ arbetsplats kan sÄrvÄrd vara ett dagligt Äterkommande moment i vÄrdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvÄrdnaden vid kroniska sÄr. SÄrvÄrd förekommer i olika vÄrdande sammanhang och olika vÄrdmiljöer, dÀrav kom syftet Àven att belysa likheter och skillnader runt sÄrbehandling i olika vÄrdmiljöer. En kvalitativ metod anvÀndes med berÀttelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger pÄ nio berÀttelser frÄn vÄrdare inom hemsjukvÄrden och Ätta vÄrdare med speciell utbildning inom sÄr/sÄrvÄrd.Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sÄr, Anpassa sÄrbehandlingen efter förutsÀttningarna i vÄrdmiljön, Bedömning och dokumentation av sÄrlÀkningsprocessen och Rutiner kring sÄrbehandling.

 Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka yrkes- och studiebakgrunder yrkesverksamma datalÀrare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalÀrare hÄller sina Àmneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende pÄ utbildning och yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frÄgestÀllningar anvÀnds en kartlÀggande kvantitativ enkÀtundersökning som besvaras av yrkesverksamma datalÀrare frÄn hela landet. För att fÄ fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalÀrarna saknar lÀrarbehörighet samt att ungefÀr hÀlften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillÀmpningar inom sitt Àmne.

Tidigare forskning har visat pÄ negativa attityder mot homosexuella och till viss grad mot invandrare. MÀn har mer negativa attityder Àn kvinnor mot homosexuella mÀn. Studiens syfte var att undersöka om det föreligger en skillnad i attityd beroende pÄ om en homosexuell man har en svensk eller utlÀndsk bakgrund. Deltagare var 157 studenter i en medelstor svensk stad. En fiktiv personbeskrivning utformades dÀr etnicitet och sexuell lÀggning varierades för att fÄ fyra enkÀtversioner.

Studiens syfte Àr att studera de bakomliggande sociala faktorerna som kan bidra till utvecklingen av datorspelsberoende. Studien genomfördes kvalitativt genom att intervjua fem personer som sjÀlva ansett sig vara datorspelsberoende. Tidigare forskning som berört detta Àmne har handlat om hur anvÀndare pÄverkas av spelet, och inte vad som lett fram tillatt det intensiva spelandet pÄbörjades. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien valdes den utvecklingsekologiska modellen som anvÀndes för att studera individen utifrÄn ett mikro-,meso-, exo-, makroperspektiv. VÄra data visar resultat frÀmst pÄ en mikronivÄ dÀr vi fann att en problematik pÄ denna nivÄ fanns genomgÄende för samtliga informanter.

Konflikter kan pÄverka individen bÄde positivt och negativt beroende pÄ individens beredskap att hantera konflikten. VÄrdpersonal har ett fysiskt pÄfrestande arbete. Detta Àr en kvalitativ studie som handlar om hur uppgiftsrelaterade konflikter pÄverkar individers motivation samt arbetsprestation inom Àldreomsorgen. En intervjustudie genomfördes med deltagare som arbetar inom vÄrd och omsorg, deltagarna var undersköterskor. Samtliga undersköterskor beskrev att det förekommer mycket konflikter inom deras arbetsbransch.

Bakgrund: Den mellanmĂ€nskliga relationen, baserad pĂ„ kommunikation och samtal, utgör kĂ€rnan i psykiatriskt vĂ„rdande. Denna studie utgĂ„r frĂ„n det vĂ„rdande samtalets teori dĂ€r vĂ„rdandets grundmotiv Ă€r caritas, en naturlig strĂ€van efter att lindra lidande och bevara patientens vĂ€rdighet i en vĂ„rdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vĂ„rd kan förvĂ€ntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vĂ„rdande samtal förvĂ€ntas dels öka förstĂ„elsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmĂ„ga att i samtalet kombinera etisk hĂ„llning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vĂ„rdande och dĂ€rmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie Ă€r att belysa upplevelser av vĂ„rdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende.

Denna studie har som syfte att undersöka olika lÀrares ledarstilar, deras syn pÄ ledarskap och framgÄngsrikt ledarskap. Studien gjordes pÄ ett kvalitativt sÀtt med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielÀrare. Resultaten visade att de flesta lÀrarna anvÀnde en situationsanpassad ledarstil. LÀrarna Àndrade sin ledarstil beroende pÄ vilken elevgrupp som undervisades. Det som Àven kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utstrÀckning som lÀraren ansÄg sig kÀnna elevgruppen.

Denna uppsats handlar om hur presens particip fungerar syntaktiskt isvenskt skriftsprÄk. Genom sökningar huvudsakligen i Stockholm-UmeÄ-korpusen Suc II, men Àven i Parole, hÀmtas drygt 800 exempel pÄhur presens particip anvÀnds i svenskt skriftsprÄk. Dessa particip delasupp i undergrupper beroende pÄ vilken syntaktisk funktion de har:huvudord i nominalfras, attribut, bundet och fritt predikativ, adverbialoch predikativt attribut. Det sistnÀmnda redovisas tillsammans med frittpredikativ.FrÄgan om de presens particip som fungerar attributivt har adjektiviskeller verbal betydelse undersöks. Denna bestÀms genom att de attributsom har verbal betydelse antas kunna skrivas om till en relativsats.Resultatet visar bl.a.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 Är pÄ grund av de positivaeffekterna pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till vÄra lÀnderfrÀmst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt pÄbland annat stress, Ängest och depression. Missbruk och beroende kommer sÀllanensamt.

Brottslighet och kriminaljournalistik har lÀnge varit en stor del av medieinnehÄllet. Men vad Àr det som avgör hur stor uppmÀrksamhet ett specifikt brott fÄr? Det hÀr Àr en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 dÀr vi ger svar pÄ hur tidningen framstÀller manliga och kvinnliga gÀrningsmÀn.Studien har sin utgÄngspunkt i ?the chivalry hypothesis? som gÄr ut pÄ att kvinnor fÄr mildare behandling bÄde av rÀttsvÀsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den hÀr studien testas om hypotesen Àr giltig Àven nÀr det gÀller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara pÄ grund av vilket kön gÀrningsmannen har utan ocksÄ beroende pÄ vilket brott denne begÄr.

Mobbning kan leda till lÄngvariga psykosociala, psykiatriska och psykosomatiska problem och sker vanligtvis under skoltid. Tidigare studier har visat att elever och lÀrare kan bedöma mobbning olika beroende pÄ mobbningsform. Hur individen bedömer situationer Àr beroende av en mÀngd kognitiva processer och synen pÄ vad som Àr mobbning bidrar till om man ingriper eller inte. En surveyundersökning genomfördes pÄ 268 högstadieelever och 70 lÀrare. En enkÀt beskrivande olika mobbningssituationer utformades i syftet att se om det fanns skillnader i dessa gruppers bedömning av olika former av mobbning.