Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i återanpassningen till samhället efter frihetsberövande. Studien är en kvalitativ studie och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats återanpassa sig till samhället. I enlighet med tidigare forskning så kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons återanpassning till samhället. Dessa är bostad, sysselsättning, umgänge samt motivation. Dock anser informanterna själva att det är den ekonomiska situationen som är det största hindret för och misslyckandet i, återanpassningen till samhället.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vård och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig på individens egen insikt om sin problematik eller om det är ett resultat av omgivningens och nätverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktär då vi hade för avsikt att studera vad det är som gör beslutet till vad det är, d.v.s. finna essensen i vad det är som påverkar och samspelar med beslutet. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Arbete är en central del i individens liv. Dels en ekonomisk försörjning samt att det ger underlag till ett fysiskt liv och social identitet (Höglund 2000). Dock har en del grupper det svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att individer som begått brott har det svårare att ta sig ut på arbetsmarknaden då de stigmatiseras (Carter 2009). Idag är det väldigt vanligt att arbetsgivare begär ett utdrag ur belastningsregistret, detta gör att före detta kriminella löper större risk att sållas bort i rekryteringsprocesser (Backman 2012).Syftet med denna studie är att undersöka hur dömda individer upplever eventuella möjligheter och hinder för att ta sig ur kriminalitet samt att förstå vad arbete har haft för betydelse fördem.

Denna uppsats handlar om åtta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att föräldrarna gått skilda vägar. Uppsatsens syfte är att få kunskap om och en förståelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frågeställningar är sålunda: 1).Vad säger de intervjuade barnen om umgängeskontakten med sina pappor efter föräldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se på detta i förhållande till barnens bästa och barnens rätt till båda sina föräldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen själva kommit till tals.

Bakgrund: Många arbetsplatser har haft upprepade problem med korttidsfrånvaro hos arbetstagarna. Arbetsgivaren kan då kräva sjukintyg från första dagen.De företag som har Feelgood som företagshälsovård ansåg att det fanns ett stort behov av att ta reda på orsakerna till detta.Syfte: Denna pilotstudie undersökte hur stor andel av korttidsfrånvaron som var kopplad till sannolik överkonsumtion av alkohol. Utvärderingen utfördes med frågeformulär i kombination med alkoholmarkör i blod. Arbetsgivaren och arbetstagaren fick också uppge sin uppfattning om tänkbar orsak till denna frånvaro.Undersökt grupp: Studien omfattade 10 patienter varav 6 män och 4 kvinnor, där arbetsgivaren hade begärt sjukintyg från första sjukdagen. Patienterna kom från 10 olika företag som under ett halvår hösten 2007 till våren 2008 hänvisades till Feelgood för utredning.Metoder: Vid utvärderingen träffade företagsläkaren arbetstagaren för en kartläggning med anamnes, status och provtagning.

BakgrundÖverkonsumtion av alkohol är ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka både kroppslig och själslig skada hos individen. Därför påträffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvården. Tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan påverka bemötandet. Samtidigt har alla rätt till vård på lika villkor, oavsett vad de har för problem.SyfteStudiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvård.MetodFör att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades.

Examensarbetets syfte är belysa några utvalda rektorers, enskilda lärares och en specialpedagogs betydelse i den allmänna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet är också att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att få bredare perspektiv på min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har växt upp med missbrukande vårdnadshavare. Där fokus ligger på upplevelser från hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund.

Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige där potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta område ofta saknar konkreta förslag på vilka aktiviteter som är lämpliga för företag att ägna sig åt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva statens roll och den allmänna opinionen i det svenska samhället vad avser förutsättningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrädelsevis använda teoribildningen inom Corporate Citizenship ämnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebära för företag verkandes i Sverige. Genomförande: Empirisk data har företrädelsevis samlats in med en postenkät riktad till 3000 individer ur den svenska allmänheten.

Denna uppsats bygger på tre fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare och tre individuella intervjuer med hemlösa missbrukande kvinnor. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka vilka diskurser som var aktuella gällande hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet, samt hur dessa påverkade kvinnornas konstruerande av sexuella identiteter.För att undersöka syftet diskuterades följande frågeställningar:? Hur talar hemlösa missbrukande kvinnor om sin egen sexualitet?? Hur talar socialsekreterare om hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet?? Skiljer sig hemlösa missbrukande kvinnors egna tal om sexualitet från socialsekreterarnas tal och vilka konsekvenser får i sådana fall dessa skillnader?? Vilka sexuella identiteter är tillgängliga för hemlösa missbrukande kvinnor och hur förhåller de sig till dessa?Analysen gjordes utifrån diskursanalys, teori om sexuella skript samt teori om respektabilitet. I resultatet presenterades sex diskurser som ansågs aktuella gällande de hemlösa missbrukande kvinnornas sexualitet; Den ojämna byteshandeln, Det bra sexet och det nödvändigt onda, Övergreppen och dess konsekvenser, Sexet och drogerna, Prostitution och Vem pratar om sexualitet?.

Kunskapen om TV- och datorspelmissbruk bland ungdomar är idag väldigt begränsad. Stillasittande/fysisk inaktivitet, som TV- och datorspel ofta innebär och som kan innebära negativa konsekvenser, blir allt vanligare. En semistrukturerad intervjustudie har genomförts på sju män i åldersgruppen 17-29 år i syfte att undersöka drivkrafterna bakom mäns spelbeteende i tonåren. Dessutom har information om spelmissbruk bland ungdomar inhämtats av fyra yrkesverksamma inom spelområdet. Detta samt kopplingar mellan TV- och datorspel och spel om pengar har gjorts p g a bristen på forskning om TV- och datorspel.

Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys.Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller åldersgrupp.

Syftet med denna studie är att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmän för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de år som har passerat har de upprättat individuella vårdplaner för ca 40 personer. Frågeställningarna i denna studie är inriktade på att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsättningarna har varit för att få till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivå av samverkan man har nått samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens frågeställningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt åtta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

Inom Kriminalvårdens tre ben häkte, anstalt och frivård, förs samtal med klienter för att försöka åstadkomma förändring. Denna uppsats fokuserar på samtalen med de klienter som inte bara är kriminella, utan även har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvåras då det finns många underliggande faktorer som påverkar, både utifrån klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ändå kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förändring, ses detta arbete utifrån samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken förespråkas av Kriminalvården. Den svenska översättningen av MI är Motiverande Samtal.

Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlägga samband och jämföra grupperingar bland klienter som fått genomföra en ASI-intervju hos Kriminalvården. Studien bygger på 2 317 intervjuer med fokus på missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar även på hur klienternas hjälpbehov varierar inom olika livsområden.Ytterligare en aspekt av studien är att utvärdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet är av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vägran är inte tillräckligt omfattande för att påverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras härhör nästan uteslutande från tillvägagångssätt vid inmatning av data i systemet.

I 5 kap 9 § SoL, som särskilt reglerar socialtjänstens arbete med missbrukare, står att nämnden i samförstånd med den enskilde klienten skall planera dennes hjälp och vård. Syftet med denna uppsats har därför varit att studera i vilken utsträckning socialsekreterare som handlägger missbruksärenden upplever att detta sker i deras praktiska arbete och hur de går tillväga för att åstadkomma ett samförstånd med klienten. Syftet har också varit att studera om dessa socialsekreterare upplever några hinder mot att planera i samförstånd med klienten och vad dessa hinder i så fall kan bestå i. Dessutom har syftet varit att relatera dessa tillvägagångs-sätt för och hinder mot en samförståndsplanering till vad som enligt Habermas teori om det kommunikativa handlandet skall betecknas som ett idealt tillstånd av samförstånd. Studien har utgått från följande tre frågeställningar: 1.