Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

BAKGRUND:Var skolledare vÀljer att förlÀgga skolans avslutningar vid terminsuppehÄllen kan hÀrledas till vissa pÄverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor mÄste förhÄlla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rÀttsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering Àr ledaren för den enskilda skolan Älagd att i högre grad fatta egna beslut Àn vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har lÀnge fungerat som en maktfaktor betrÀffande den svenska skolgÄngen. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgÄtt har dock kyrkans inflytande minskat markant.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i lÀroböcker. Syftet med detta arbete Àr att klassificera och ta reda pÄ vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som anvÀnds av lÀroboksförfattarna med utgÄngspunkt i deras framstÀllning av Selma Lagerlöfs författarskap.I min analys utgÄr jag frÄn Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primÀrfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som anvÀnts i de litterÀra analyserna av Lagerlöf och hennes verk.I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framstÀllningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet lÀroböcker Àr textcentrerad med tonvikt pÄ handlingen, tankeinnehÄllet, sprÄket och motiven i Lagerlöfs berÀttelser..

Den 30:e september 1998 mottog Konkurrensverket ett klagomÄl ifrÄn Braathens Sverige AB, enligt vilket SAS (Scandinavian Airline System) anklagades för att pÄ olika samverkans förfarande missbrukat sin dominerande stÀllning pÄ den svenska inrikesflygmarknaden. NÄgra veckor efter klagomÄlet frÄn Braathens beslutade Konkurrensverket att avsluta klagomÄlsÀrendet och istÀllet pÄ eget initiativ pröva SAS förfarande. Den 12:e november 1999 beslutade Konkurrensverket att SAS inte fick tillÀmpa sitt Eurobonussystem pÄ inrikeslinjerna dÀr det fanns andra konkurrenter. I praktiken rörde det sig om linjerna Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö samt Stockholm Sundsvall..

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Bakgrund: Idag anvÀnds skattepengar för att finansiera kartlÀggandet av ungdomars olika typer av missbruk. I mÄnga undersökningar, bland annat Äterkommande statistik frÄn Socialstyrelsen och CAN (Centralorganisationen för Alkohol- och Narkotikaupplysning), beskrivs ungdomars drogkonsumtion. Vad som dÀremot saknas Àr nÄgon som tar ansvar för hur antidrogbudskap bör utformas om den pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt ska kunna Àndra ungdomars attityder och minska experimentlustan med droger. FrÄgestÀllningar: Hur sker kommunikationen av antidrogbudskap till ungdomar idag? Hur uppfattas kommunikationen och budskapen av den tilltÀnkta mÄlgruppen? Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga i vilken utstrÀckning antidrogbudskap kommuniceras till ungdomar men ocksÄ hur denna kommunikation ser ut.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

Överkonsumtion av alkohol har blivit ett stort hĂ€lsoproblem i samhĂ€llet. En ökande acceptans bland folket har lett till ett missbruk i mĂ„nga fall. Det Ă„terstĂ„r fortfarande mycket att diskutera angĂ„ende detta hĂ€lsoproblem, inte minst bland vĂ„rdpersonalen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka faktorer som pĂ„verkar sjuksköterskors möte med personer med ett alkoholmissbruk. Den metod som anvĂ€ndes var litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning.

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan förÀldrars bristande omsorgsförmÄga och ungdomars droganvÀndning samt kriminalitet. Kan en persons uppvÀxt pÄverka huruvida den börjar anvÀnda droger eller har ett kriminellt beteende? En hypotes formulerades som löd: Det finns ett samband mellan förÀldrars bristande omsorgsförmÄga och droger samt kriminalitet. För att kunna styrka hypotesen anvÀndes kvantitativ metod genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Datan som behandlades inhÀmtades via UngDok-formulÀr som rörde ungdomar mellan 12 till 24 Är pÄ öppenvÄrdsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

AAS (Anabola Androgena Steroider) vÄllar stora problem i samhÀllet. Det har visat sig att det Àr mÄnga personer utan nÄgon direkt anknytning till idrotten som missbrukar AAS samtidigt som det finns en stark koppling till styrketrÀning. Missbruket kan leda till personlighetsförÀndringar sÄsom ökad aggressivitet och man kan se samband mellan AAS och besinningslösa vÄldsbrott. 1999 kriminaliserades det egna bruket av dopningsmedel men det Àr fÄ som kÀnner till detta sÄvÀl inom polisen, idrotten och samhÀllet i övrigt. Polisen har genom kriminaliseringen fÄtt ökade möjligheter att arbeta mot dopning men det Àr fortfarande fÄ personer som blir lagförda för brott mot dopningslagen.