Enligt Socialstyrelsen pÄverkar missbruk förÀldrars förmÄga att tillgodose sina barns behov. Barn som vÀxer upp med förÀldrar med missbruksproblematik lever under en ökad risk att fara illa pÄ olika sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn med missbruksproblematik upplevt sin uppvÀxt och om de tror att den pÄverkat deras liv och deras uppfostran till deras egna barn. Samtliga intervjupersoner befann sig pÄ ett LVM-hem. Studien inspireras av narrativ metod och fokuserar pÄ intervjupersonernas berÀttelser och resultaten presenteras i berÀttande form med citat.

Missbruket av narkotika har under de senaste Ären ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis ocksÄ missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss pÄ den yngre Älderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 Är. Vi ansÄg att den gruppen var intressant dÄ vi vet att ungdomar i den Älderskategorin oftast testar narkotika för första gÄngen. Vi undersökte om problemet med unga kvinnors missbruk av narkotika hade ökat under en tio Ärs period, samt hur stort problemet var i dagens samhÀlle.

Studiens syfte har varit att försöka förstÄ, beskriva och analysera förestÀllningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrÄn det sociala arbetets kontext. FörestÀllningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna anvÀnder nÀr de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjÀlps pÄ bÀsta sÀtt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har pÄverkat förestÀllningarna Àr: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (dÀr kollegor och klienter ingÄr) och forskningens inflytande pÄ förestÀllningarna. Studiens design Àr kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som Àr fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet Àr analyserat utifrÄn socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegÄngar och utifrÄn tidigare forskningsresultat.

I denna studie försöker jag ta reda pÄ vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för FrivÄrdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framstÀlls i dessa utredningar. Jag anvÀnder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjÀlp av teorier om socialkonstruktivism, stÀmpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen Àr att begreppen kriminalitet och missbruk fÄr liten betydelse i sin ensamhet, men nÀr man sammanslÄr begreppen fÄr dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik lÀggs ingen större vikt vid att stÀmpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i frÄga har en missbruksproblematik sÄ lÀggs mer fokus pÄ kriminaliteten.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.

Denna uppsats presenterar en underso?kning av Va?rdfo?rbundets medlemmars insta?llning till na?tjournal. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete.En modell, som tagits fram genom explorativ och konfirmativ faktoranalys, presenterar relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete i en strukturell ekvationsmodell. Underso?kningen presenterar relationen utifra?n medlemmarnas la?nstillho?righet.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och lÀkemedel m.fl. Àr bland funktionshindrade vuxna som Àr bistÄndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet Àr att kartlÀgga vilka handlingsmöjligheter som finns nÀr personalen vill hjÀlpa eller fÄr hjÀlp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingÄtt 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 Àr enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 Àr enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar.

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjÀlpbehov barn och förÀldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan pÄverka anknytning mellan barn och förÀlder. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk utgÄngspunkt och semistrukturerade intervjuer anvÀndes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering dÀr resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och förÀldrar i familjer med missbruk har olika hjÀlpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler pÄ en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utÄtagerande eller övertar förÀldrarollen. Barnet kan kÀnna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstÄ förÀlderns beteende.

Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor och mÀn som levt i ettdrogmissbruk beskriver sina förestÀllningar kring manligt, kvinnligt och sexualiteti ett aktivt missbruk. Utöver de förestÀllningar dessa personer hade undermissbruket ville vi Àven undersöka om dessa uppfattningar har kommit attförÀndras dÄ de lÀmnat missbruket. För att finna svar pÄ detta utförde vi tiokvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem mÀn och fem kvinnor, dÀrsamtliga levt mer Àn 15 Är i ett aktivt narkotikamissbruk. DÄ syftet var att se tillkönsuppfattningar i ett aktivt missbruk och vidare i ett drogfritt liv, var detgemensamt för samtliga informanter att de varit drogfria i mer Àn ett Är samt att dearbetat med sig sjÀlva och sin missbruksproblematik.För att kunna förstÄ och analysera vÄr empiri valde vi att anvÀnda oss av olikateoretiska perspektiv, sÄ som socialkonstruktivism, genusteori samtstÀmplingsteori. Studien visade att uppfattningarna kring manligt och kvinnligtkonstruerades i den rÄdande kontext informanterna befann sig i.

SammanfattningForskning har visat pÄ att det Àr flera faktorer som Àr avgörande i uppbrottsprocessen nÀr enperson vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll Àr faktorer ipersonens omgivning men ocksÄ faktorer hos individen sjÀlv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lÀmna ett missbruk av alkoholoch droger samt visa pÄ hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras pÄ sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jÀmfördes mot tidigare forskning inomomrÄdet.

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder, ADHD, förekommer hos ca 3-5% av barn i skolÄldern och ca 2,5% hos vuxna. Forskning har visat pÄ att personer med ADHD löper en större risk att hamna i drogmissbruk och ungefÀr 20?35% av de som har nÄgot missbruksproblem har ADHD. Syftet i detta examensarbete Àr att genom en litteraturstudie undersöka om medicinsk behandling Àr en bra behandlingsmetod för individer med ADHD och missbruksproblematik. Resultaten visar att ADHD-symptomen minskar.

Det hÀr examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lÀrare ska hantera situationer som kan uppstÄ kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att fÄ insikt om och ökad förstÄelse för barn som lever i familjer dÀr det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att lÀsa litteratur inom omrÄdet och intervjuat tvÄ lÀrare och en skolsköterska med lÄng erfarenhet av barn och dÄ ocksÄ av barn som lever under sÄdana förhÄllanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna pÄ hur man kan upptÀcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlÀtta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot förÀldrarna. Sammanfattningsvis kan sÀgas att undersökningen visar hur viktigt det Àr att man som lÀrare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott pÄ Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fÄtt för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan pÄ deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förÀndring i deras liv och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig nÄgra lÀrdomar frÄn behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlÀrningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, tvÄ kvinnor och fyra mÀn, mellan 29 och 61 Är. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förÀndring i intervjupersonernas liv i form av fÀrre dagar i missbruk.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att, genom att lyfta ut en definierad trÀningsgrupp, spinningtrÀnande, frÄn gymtrÀnande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. FrÄgestÀllningarna som ska svara pÄ syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtrÀnande förhÄller sig till missbruk av AAS och narkotika jÀmfört med gruppen gymtrÀnande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jÀmförs mellan spinningtrÀnande och befolkningen i övrigt efter en rapport av KÀllmén m.fl.MetodFör att nÄ fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgrÀnsningar bestÄr i spinningtrÀnande pÄ gym, Älderskategori arton till sextio Är. De tre gym som Àr med i studien skiljer sig Ät geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika Àgandeformer.ResultatResultatet visar att spinningtrÀnande inte skiljer sig frÄn gymtrÀnande med avseende pÄ missbruk av AAS och narkotika.