Denna undersökning Àr en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete pÄ Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig pÄ Àmnet sexberoende som idag Àr ett fenomen som inte anvÀnds i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism.Syftet med denna undersökning var att sÀtta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingÄ i samma diskurs.För att kunna sÀtta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag Àr i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberÀttelser har varit grunden för att förstÄ fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har anvÀnts för att förstÄ hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk.Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk dÄ det tvÄngsmÀssiga beteendet Àr av liknande karaktÀr. Genom att anvÀnda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen..

Missbruk Àr ett tvÀrvetenskapligt kunskapsomrÄde och ett mÄngfaktoriellt problem. Det som framkommit i tidigare studier Àr att det finns biologiska, sociala och psykologiska faktorer som pÄverkar en mÀnniskas vÀg in i ett missbruk. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur personer med pÄgÄende eller tidigare drogproblematik utifrÄn sina livsberÀttelser beskriver sin vÀg in i missbruket. Med droger syftar vi i denna uppsats till narkotikaklassade droger. Kvalitativ metod har anvÀnts i studien och detta genom ostrukturerade intervjuer med en narrativ utgÄngspunkt.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver Àven vikten av en frÀmjande vÄrdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevÄrd.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vÄrda patienter med missbruk eller beroende med fokus pÄ bemötandet i vÄrdrelationen.Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevÄrd, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet lÀggs fram genom tvÄ kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhÄller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin Àr Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.

Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Bakgrund: Droger Àr nÄgonting som funnits under en lÄng tid. MÄnga anvÀnder droger som hjÀlp mot olika psykiska problem och detta pÄverkar fysiken, psyket och det sociala livet pÄ ett negativt sÀtt. Det finns en okunskap om missbruk inom vÄrden. Syfte: Att belysa hur personer med tidigare missbruksproblematik upplever att de kunnat fÄ stöd för att förhindra och avsluta sitt missbruk.Metod: En intervjustudie med fyra mÀn och tre kvinnor med avslutat missbruk. Vid analys av material anvÀndes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har pÄverkats av att vÀxa upp i ett hem dÀr det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt dÀr vi anvÀnt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att fÄ en övergripande kunskapsöversikt om Àmnet.I vÄr studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsÀttas för bÄde nÀr det gÀller psykisk ohÀlsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper Àven större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra sjÀlvkÀnsla grundar sig i socialt stöd och dessa tvÄ faktorer Àr viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motstÄndskraft de besitter. Vi har sett att förÀldrar med missbruk har svÄrigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och dÀrför har syskon och socialt nÀtverk utanför familjen stor betydelse.

Studiens syfte var att försöka belysa tvÄ sÀtt att se pÄ missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. VÄr avsikt var att kartlÀgga vilket synsÀtt socialsekreterarna inom missbruksvÄrden har och hur deras synsÀtt pÄverkar vilken behandling deras klienter fÄr.VÄra huvudfrÄgestÀllningar var - vilka synsÀtt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsÀtt pÄ missbruk pÄverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar tog vi hjÀlp av tvÄ underfrÄgestÀllningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjÀrnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? GÄr det att kombinera dessa tvÄ olika synsÀtt?Metoden vi anvÀnde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

Rapporten handlar bl. a. om vad polisen ska tÀnka pÄ, vid sidan av lag­stiftningen, för att göra rÀtt hjÀlpande insatser för ungdomar (12-16 Är) med nar­kotikamissbruk. Resultatet av denna rapport bygger pÄ en kunskapsinsamling via litteratur om ungdomar och narkotika, offentligt tryck samt Internet. Vi har ocksÄ genomfört intervjuer, pratat med represen­tanter frÄn SocialtjÀnsten samt via e-post haft kontakt med en polis I rapporten redogör vi för att det Àr viktigt att polisen arbetar för att beivra narkotikamissbruk.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppvÀxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppvÀxten som kan pÄverka utvecklandet av ett missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som Àr viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig pÄ fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogmissbruk, och deras berÀttelser om sin uppvÀxt. Studiens avsikt har varit att utifrÄn inlÀrningsteoretiska utgÄngspunkter förstÄ uppvÀxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Faktorer som kan pÄverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Detta examensarbete Àr en fallstudie i hur kvinnliga klienter som söker vÄrd för substansmissbruk upplever mötet med vÄrden och socialtjÀnsten. Den utgÄr frÄn djupintervjuer med fyra kvinnor som har haft missbruk och beroendeproblem. Vad som sÀrskiljer dessa kvinnor Àr att de faller utanför ramarna av den traditionella bilden av den kvinnliga missbrukaren. Det finns ingen social utsatthet i form av vÄld, bostadslöshet, arbetslöshet eller prostitution som annars brukar vara nÀrvarande. Samtliga av mina informanter Àr vÀlanpassade och högst kompetenta samhÀllsmedborgare med arbete, akademisk utbildning, egna företag och bostad.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vÀgen ut ur missbruk. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Varför bryter man upp frÄn missbruk? Vad Àr viktigt för att kunna bryta upp frÄn missbruk? Vad Àr viktigt för att kunna upprÀtthÄlla drogfrihet? Vi har i vÄr uppsats haft en fenomenologisk ansats som genomsyrat uppsatsen pÄ sÄ vis att informanternas berÀttelser har fÄtt stort utrymme. DÀrför har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med fem personer som har brutit upp frÄn missbruk och lever drogfria idag. De teoretiska perspektiven, som vi valt efter undersökningens genomförande, bestÄr av teorier om olika vÀgar ut ur missbruk, samt teorier om sociala band.

Missbruk av droger finns i alla samhÀllsklasser och förekommer bland personer i varierande Äldrar. Missbruk skapar bÄde sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik Àr ett stort samhÀllsproblem. Arbetet baseras pÄ en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet pÄverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhÀllet kan befÀsta ett destruktivt socialt identitetsskapande. FrÄgestÀllningarna var: Vad Àr huvuddragen i tidigare forskning vad gÀller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och LuleÄ tekniska universitets egen databas Primo.

Denna uppsats Àr utformad i syfte att kartlÀgga och förstÄ hur kvinnor som befinner sig i ett vÄldsamt förhÄllande, samtidigt som missbruk Àr en stor del i vardagen, upplever den hjÀlp som samhÀllet har att erbjuda. Materialet Àr insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska frÄn samhÀllet. Det rÄder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbÀttras sÄ mÄste denna stÀmpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrÄn hela sin livssituation, inte bara för missbruket..