I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.

I detta arbete har jag intervjuat fyra kvinnor vilka alla har varit beroende av alkohol eller droger. Mitt syfte har varit att fokusera pÄ dessa missbrukskarriÀrers brytpunkter, det som lett till att kvinnorna lÀmnat sitt missbruk. Jag har studerat likheter och skillnader gÀllande vilka faktorer som varit betydelsefulla för dessa kvinnor under deras vÀg tillbaka till ett drogfritt och nyktert liv.Jag har i arbetet antagit en narrativ ansats, och kvinnorna och deras historier har getts mycket utrymme i min uppsats. Jag har anvÀnt mig av tematiska intervjuer dÄ jag samlat in mitt arbetsmaterial. Jag har försökt att i möjligaste mÄn lÄta kvinnornas berÀttelser genomlysa mitt arbete, och jag hoppas jag gett dem rÀttvisa.De slutsatser jag kom fram till efter att ha bearbetat mitt insamlade material var att det aldrig var endast en enskild hÀndelse som ledde till att de intervjuade kvinnorna beslutade sig för att lÀmna missbruket bakom sig.

Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvĂ„rden har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik.Metoden som anvĂ€ndes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade pĂ„ akutmottagningen och 4 pĂ„ ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frĂ„gor samt frĂ„gor om Ă„lder, kön och antal Ă„r som sjuksköterska.Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man.Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom omrĂ„det kunde leda till bemötanden som inte alltid blev sĂ„ bra.

Syfte: Syftet med studien ?r att j?mf?ra redovisningskvaliteten mellan redovisningsstandarderna K3 och IFRS bland noterade svenska sm?bolag. Fr?gest?llning: Hur skiljer sig redovisningskvalitet f?r b?rsnoterade svenska sm?bolag som f?ljer K3 respektive IFRS? Metod: Kvantitativ j?mf?relsestudie, paneldatastudie. Resultat och slutsats: Resultatet gav indikationer p? h?gre redovisningskvalitet f?r K3 j?mf?rt med IFRS men d?r en majoritet av studiens m?tt inte var statistiskt signifikanta..

LÀroböcker Àr viktiga kÀllor för kunskapsinhÀmtning och dess anvÀndare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmÀrksamma olika maktförhÄllanden i lÀroböckerna och uppmana lÀrare att gÄ utanför lÀrobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att analysera framstÀllandet av Indien i historielÀroböcker frÄn 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. LÀroböckerna analyseras med hjÀlp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjÀlp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen Àr den dominerande diskursen i lÀroböckerna frÄn 1930-talet, medan lÀroböckerna frÄn de övriga undersökningsperioderna bygger pÄ den dominerande vÀstdiskursen.

Studien syftar till att synliggöra och förstÄ hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhÄller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen pÄ framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser Àr att synen pÄ sig sjÀlv bÄde pÄverkas av den sociala omgivningen och samhÀlleliga förestÀllningar om rollen som mamma.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik pÄ de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar pÄ hur handlÀggning av missbruksÀrenden gÄr till i praktiken. En enkÀt utformade med vinjetter samt frÄgor om de tio senaste faktiska Àrendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandlÀggare bidrog med svar. Resultatet visar att handlÀggarna försöker tillÀmpa de nationella riktlinjerna som Ànnu Àr relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemÄl och den för tillfÀlligt bÀsta vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemÄl samt faktorer hos denne Àr nÄgot mer övergripande Àn de övriga tvÄ kunskapskÀllorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom Àven fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handlÀggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krÀvs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nÀtverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i VÀsterÄs. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar pÄ studiens frÄgestÀllningar. Empirin bestÄr av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgÄtt bostadsrehabilitering i VÀsterÄs. För att fÄ en ytterligare förstÄelse för boendekedjan i VÀsterÄs har Àven tvÄ nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stÀmplingsteori, missbrukskarriÀrer och KASAM för att ge en djupare förstÄelse för hur livskvalitet kan variera utifrÄn olika levnadsförhÄllanden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjÀlpinsatser. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillÀmpades pÄ resultaten och har sÄledes varit studiens teoretiska utgÄngspunkt. Resultaten visade att brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte kÀnt fullt förtroende för socialarbetaren de trÀffade nÀr de sökte hjÀlp för sitt missbruk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka diskurser inom det sociala vÀlfÀrdsarbetet utifrÄn ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig pÄ artiklar och publikationer frÄn ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, dÄ den inte enbart fokuserar pÄ diskurs utan Àven strukturerna som pÄverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal Àr dominerande inom vÀlfÀrdsdebatten. Dessa har kommit att bilda tvÄ olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gÀllande hur vÀlfÀrden ska bedrivas.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i personlighet mellan beroende mÀnniskor och icke-beroende mÀnniskor. Med ?beroende mÀnniskor? menas mÀnniskor som Àr beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller mÀnniskor som Àr beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger pÄ att mÀnniskan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som Àr biologiskt grundade och som pÄverkar mÀnniskans beteende och dÀrmed hans/hennes sÀtt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka nÀr det gÀller benÀgenheten att utveckla ett missbruk.

Denna sociologiska uppsats behandlar nÄgra faktorer som kan pÄverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonÄrsfrigörelsen genomgÄr ungdomar en fas, dÄ de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vad samhÀllet kan göra och vad de har för skyldigheter för att fÄnga upp dessa ungdomar. Med utgÄngspunkt frÄn Halmstad kommun.

FrÄgorna kring orsaken till varför en ?vÀljer? ett liv som kriminell och missbrukare har inga enkla svar. Syftet med föreliggande undersökning var att söka ökad förstÄelse av kriminalitet och missbruk. Detta gjordes genom att göra en jÀmförelse mellan undersökningsdeltagarnas reflektioner rörande sina tidigare livsstilar som kriminella och missbrukare och resultaten frÄn deras personlighetstest. I studien deltog 5 personer i Äldrarna 24-61.

Den hÀr studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrÄn förestÀllningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick frÄn kvalitativa intervjuer med fyra sÄdana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrÄn en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjÀlp av nÄgra vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gÄ i en sorts karantÀn frÄn behandlings-vÀrlden innan de kunde fullborda sin identitetsresa frÄn klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantÀn var att erövra en professionell legitimitet och Àkthet som behandlare.

I have done a qualitative literature study, in which the data consisted of descriptions of drug abuse in ten social inquiry text documents (that also are applications for institutional care) concerning teenagers. Social welfare secretaries representing two social welfare offices in Malmö, has written the text documents. The purpose of this essay was to examine thedescriptions and, if possible, try to make out and describe stereotyped themes and patterns depending on gender. To obtain the purpose of this essay I searched for answers of the following three central questions:- What appears to be the social welfare secretary's purpose in describing the teenager's drug abuse?- How is the parameter gender related to the descriptions of drug abuse in the social inquiry text documents?- How are other possible gender-stereotyped descriptions of the teenager related to the descriptions of drug abuse?In the analysis of the descriptions, which where the foundation of the study, I found patterns in describing drug abuse depending on gender.