Studien bygger pÄ pÄ intervjuer med 32 narkotikamissbrukare (20 mÀn och 12 kvinnor). Samtliga var opiatmissbrukare. Dreas sociala situation var komplex. Metoden var en halvstrukturerad temainriktad intervju. Q-faktoranalys beskriver fyra tydliga subgrupper..

Vi har genom en textanalys studerat artiklar ur tidskrifterna A&N - alkohol & narkotika samt Socionomen - facktidskriften för kvalificerat socialt arbete. Vi har granskat diskussionen kring hur kvinnors nyttjande av alkohol under graviditeten ser ut i Sverige. Hur ser eventuella konsekvenser ut för de barn som utsÀtts för alkohol som foster? Vad Àr budskapet i artiklarna för oss som blivande socionomer? Det finns de kvinnor som innan de blir gravida har ett drogberoende och som behöver hjÀlp för att kunna ge sitt kommande barn en drogfri miljö, men det finns ocksÄ de kvinnor som anser att de nyttjar en sÄ liten mÀngd alkohol att de inte behöver Àndra pÄ sitt dryckesmönster nÀr de blir gravida. Som metod har vi har anvÀnt oss av argumentationsanalys för att hitta argumenten i diskussionerna.

Studien handlar om processen som leder ut ur hemlöshet, och jÀmför personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och personer utan. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio personer som har lÀmnat hemlöshet och missbruk. Fokus för studien och intervjuerna har varit individens upplevelse av processen som leder ut ur hemlöshet. Fem av intervjupersonerna hade en psykisk funktionsnedsÀttning och fyra av intervjupersonerna hade ingen diagnos. Vi har anvÀnt oss av Helen Ebaughs (1988) exitteori för att tolka och tematisera resultatet.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjÀnstens vuxenenhet. Vi ville söka reda pÄ hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bÀrande relation skapas. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pÄgÄende kontakt med en socialsekreterare inom socialtjÀnstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade pÄ en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

I den svenska gymnasieskolan domineras matematikundervisningen av en undervisnings­modell dÀr lektionerna vanligtvis inleds med att lÀraren hÄller genomgÄng för hela klassen, och eleverna fÄr sedan rÀkna enskilt i lÀroboken (Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2003; Skolverket, 2004). Denna undervisning benÀmns i denna studie för den dominerande undervisningsmodellen i svensk matematikundervisning. Undervisningsmodellen kritiseras av bland andra Skolverket (2003) och Skolinspektionen (2010), och regeringen har pekat ut undervisningsmodellen som en del av problemet med svenska elevers sjunkande matematikresultat (Regeringskansliet, 2011). Trots detta finns den kvar och upprÀtthÄlls i matematikundervisningen, vilket vÀcker frÄgan vad orsakerna till detta kan vara. Eftersom det Àr lÀrarna som utifrÄn tolkning av styrdokumenten planerar och genomför undervisningen, sÄ Àr det lÀmpligt att vÀnda sig till dem för att förstÄ varför undervisningen ser ut som den gör.

Syftet med denna undersökning var att se vilken typ av konflikthanteringsstrategi individerna pÄ personalkontoret pÄ en kommun i Mellansverige föredrog att anvÀnda sig av. Undersökningen gjordes med hjÀlp av analoga enkÀter. Författarna undersökte vidare om det fanns nÄgot samband mellan deltagarnas val av konflikthanteringsstrategier och upplevd arbetstillfredsstÀllelse samt könsroller. Resultatet visade att deltagarna föredrog att anvÀnda sig av en kompromissande konflikthanteringsstrategi, följt av en undvikande konflikthanteringsstrategi. AnvÀndandet av feminin könsroll föredrog en undvikande samt anpassande konflikthanteringsstrategi, vilket Àven tidigare forskning bekrÀftar.

Syfte: Syftet Àr att undersöka motivationsfaktorer, inre tankestrategier och yttre pÄverkansfaktorer och dess betydelse för fortsatt drogfrihet hos personer som befunnit sig i missbruk. Metod: Studien baseras pÄ kvalitativa fokusgruppintervjuer med sammanlagt nio informanter. Analysen sker utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Narrativt belyses respondenternas livsberÀttelser. Tre teman med underfrÄgor har utarbetats.

 I vÄr studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling pÄ en institution i Mellansverige, anser att de blir stÀmplade och vilka de anser att det Àr som utför den. Om det Àr nÀra och kÀra, myndigheter och/eller dem sjÀlva. Vi vill belysa vilka kÀnslor och tankar de intervjuade personerna har kring Àmnet stÀmpling. Vi har sett pÄ faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de Àr i relation till det begreppet. Vi har Àven undersökt om de har eller har haft nÄgra strategier för att undanhÄlla och/eller mörka sitt missbruk. Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer dÀr vi utgick frÄn teman.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstÄ vad som hÀnder i ett jÀmstÀlldhetsprojekt inom förskolan dÀr kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frÄgestÀllningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa pÄ kunskap, emancipation, förÀndring, makt och motstÄnd? Den teoretiska ramen bestÄr av poststrukturalistiska teorier hÀmtade frÄn Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet Àr pedagogers och handledares utvÀrderingar frÄn förskoleprojektet JÀmFör i VÀsterbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen bestÄr av ?att upptÀcka?, ?att fÄ ett seende? och ett ?tÀnk?, vilket förvÀntas leda till pedagogens frigörelse.

Denna uppsats handlar om lojalitetsskapande rabatt- och bonussystem inom ramen för artikel 82 i EG-fördraget. Kommissionen och gemenskapsdomstolarna har i sin rÀttspraxis ansett att lojalitetsrabatter som anvÀnds av ett dominerande företag strider mot artikel 82, eftersom sÄdana rabattsystem knyter kunden nÀrmare till det dominerande företaget. I de flesta fall har lojalitetsskapande rabattsystem Àven ansetts ge upphov till diskriminerande effekter. Kritiker hÀvdar att kommissionen och gemenskapsdomstolarna, framför allt i nÄgra senare avgöranden, i det nÀrmaste har ansett att lojalitetsskapande rabattsystem Àr olagliga i sig. Kritikerna hÀvdar att lojalitetsrabatter kan ha sÄvÀl konkurrenshÀmmande som konkurrensbefrÀmjande effekter pÄ marknaden ? Àven om rabatterna erbjuds av ett dominerande företag ? och att konkurrensmyndigheter sÄledes mÄste ta hÀnsyn till bÄda dessa effekter vid bedömningen av ett visst rabattsystems inverkan pÄ marknaden.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett urval yrkesprofessionella, tvÄ barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvÀrprofessionellt team, bestÄende av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. VÄra huvudsakliga resultat Àr att motivationsarbete Àr nÄgot som Àr stÀndigt nÀrvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vÄrt resultat Àr det nÄgra verktyg som Àr mer betydelsefulla Àn andra i arbetet med gravida missbrukare.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Idag förknippar mÄnga Internet med frihet. En frihet som öppnar möjligheter till en mer obegrÀnsad tillvaro. Men med frihet kommer alltid ett ansvar vilket mÄnga gÄnger förbises. Internet har blivit en guldkalv för dem som tillhandahÄller naturliga och legala droger. Droger som i sin verkan och effekt mÄnga gÄnger liknar narkotikans, men som faller utanför lagstiftningens rekvisit.

AbstractDenna uppsats fokus ligger pÄ klienter intagna pÄ ett LVM ? hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl Hesslebys behandlingshems policy eller grundlÀggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby sÀger sig stÄ för överhuvudtaget Àr möjlig att realisera sÄ att klienterna upplever den pÄ ett likvÀrdigt sÀtt som behandlingshemmet. Hesslebys policy Àr i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient.