Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag Àr drogfria. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att genomgÄ mer Àn en behandling innan drogfrihet uppnÄs och att det Àr en process att bli drogfri som krÀver en lÄngsiktig beteendeförÀndring. UngefÀr varannan Äterfaller inom sex mÄnader vilket innebÀr att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnÄ drogfrihet. Studiens syfte Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprÀtthÄlla drogfrihet.

BEPS-projektet startades Ă„r 2012 för att förhindra att skattesubjekt anvĂ€nder kryphĂ„l i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhĂ„lla skatteförmĂ„ner. År 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 Ă„tgĂ€rder som Ă€mnas vidtas. ÅtgĂ€rdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal missbrukas genom att skattesubjekt ?shoppar? efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmĂ„nligaste beskattningen. ÅtgĂ€rdspunkt 6 föreslĂ„r att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet.

Beroende- och missbruksproblematik Àr ett vanligt förekommande arbetsomrÄde för socionomer och mÄnga arbetsmetoder har utvecklas inom behandling av missbruk/beroende. Ett arbetsverktyg som inte Àr etablerat i Sverige men som anvÀnds i andra lÀnder Àr musikterapi. Forskningen kring musikterapi Àr omdiskuterad och musik nÀmns inte i Socialstyrelsens metodguide för behandling av missbruk/beroende. Denna kvalitativt inriktade rapport undersöker hur musikverksamheter bedrivs inom missbrukarvÄrden och vilka erfarenheter som finns av den genom semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn SiS LVM-hemmen RÀllsögÄrden och RunnagÄrden samt med klienter pÄ RÀllsögÄrden. Resultaten redovisar att musikverksamheterna pÄ LVM-hemmen bedrivs som ett komplement till andra vÄrdande och behandlande insatser inom missbrukarvÄrden och att verksamheterna finns och uppkom pÄ grund av intresse hos klienter och personal.

Bakgrund: Missbruk och beroende Àr komplexa tillstÄnd som behöver förstÄs ur ett helhetsperspektiv. Litteraturen visar dock att missbruks- och beroendeproblematik Àr förknippat med stigma och negativa attityder. Vi menar att det Àr vÀsentligt att fÄ kÀnnedom om vilka attityder som finns bland sjuksköterskor. Vi anser ocksÄ att ett tydliggörande av attityder Àr en förutsÀttning för att kunna erbjuda personer med missbruks- och beroendeproblematik lika vÄrd pÄ lika villkor, vilket de har rÀtt till.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till personer med missbruks- och beroendeproblematik.Metod: Litteraturstudie. Litteratursökning via CINAHL och PsycINFO.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Detta examensarbete handlar om barn som far illa pÄ grund av sina förÀldrars missburk, samt hur dessa elevers situation pÄverkar deras vardag och hur skolan och socialtjÀnsten pÄ ett positivt sÀtt kan pÄverka deras liv. Jag har valt att beskriva den misÀr barn till missbrukare kan leva i, symtom som dessa barn kan uppvisa pÄ grund av förÀldrarnas missbruk samt vilka skyldigheter lÀrare och socialtjÀnst har nÀr det gÀller dessa barn. Jag tar Àven upp de skador som fostret kan fÄ nÀr modern missbrukat under graviditeten. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie som ger en vetenskaplig grund för min undersökning och intervjuer med en rektor, en behandlingsassistent och tre lÀrare samt tvÄ personer som vuxit upp med missbrukande förÀldrar, som svarar pÄ sina olika erfarenheter av Àmnet. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstÀmmer bra.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Vad försöker man göra inom ungdomsinriktad drogprevention och vad uppfattas som viktigt? Syftet med denna studie var att undersöka vad som hÀnder inom preventionsarbete i Thailand. Analys med grounded theory av intervjuer med 27 personer, frÀmst thailÀndare, med praktisk erfarenhet av drogpreventiv verksamhet. Motkrafter till missbruk i Thailand genomsyras av en moraliskt betingad grundhÄllning med en i grunden autonom mÀnniskosyn. Genom sociala och pedagogiska nÀtverk, positiva alternativ, utveckling, relevanta budskap och kritiskt tÀnkande arbetar man med mÄlgruppen för de preventiva insatserna som en autonom och aktiv part.

FörĂ€ldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och Ă„ngest för sitt barns situation. Barns missbruk innebĂ€r ofta bĂ„de fysiska och psykiska konsekvenser för förĂ€ldrar. FörĂ€ldrar i en sĂ„dan situation Ă€r dĂ€rför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jĂ€mförs förĂ€ldrars och professionellas syn pĂ„ studiens fem olika teman; att vara förĂ€lder till ett barn med drogmissbruk, stöd till förĂ€ldrar, bemötande frĂ„n SocialtjĂ€nsten, tillgĂ€nglighet och samverkan. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med förĂ€ldrar, FoU, SocialtjĂ€nsten och ÖppenvĂ„rden.

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte Àr lÀtt, dÄ den anhörige ses som en ?grupp? mÀnniskor, som vi tror ?glöms? bort pÄ ett eller annat sÀtt nÀr man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga Àr en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstÄ att anhörig gruppen Àr större Àn missbrukar gruppen. Vi tycker det Àr konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berÀtta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom Àmnet om den missbrukande.

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte Àr lÀtt, dÄ den anhörige ses som en ?grupp? mÀnniskor, som vi tror ?glöms? bort pÄ ett eller annat sÀtt nÀr man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga Àr en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstÄ att anhörig gruppen Àr större Àn missbrukar gruppen. Vi tycker det Àr konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berÀtta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom Àmnet om den missbrukande.

By comparing the experience off interaction in a life world with a drug habit and a life world without a drug habit you might find how they differ. We asked four former drug abusers in four semi structured interviews to describe their experiences off interaction under these two circumstances. The difference between the two life worlds when it comes to interaction is that in the drug abusing life world our informants describe that communicative action has to stand back for a more goal oriented action. In the drug free life world, communicative action on the other hand is experienced as the most important action. The difference is about wether interaction is goal oriented or oriented at understanding.

Bakgrund: Den mellanmĂ€nskliga relationen, baserad pĂ„ kommunikation och samtal, utgör kĂ€rnan i psykiatriskt vĂ„rdande. Denna studie utgĂ„r frĂ„n det vĂ„rdande samtalets teori dĂ€r vĂ„rdandets grundmotiv Ă€r caritas, en naturlig strĂ€van efter att lindra lidande och bevara patientens vĂ€rdighet i en vĂ„rdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vĂ„rd kan förvĂ€ntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vĂ„rdande samtal förvĂ€ntas dels öka förstĂ„elsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmĂ„ga att i samtalet kombinera etisk hĂ„llning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vĂ„rdande och dĂ€rmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie Ă€r att belysa upplevelser av vĂ„rdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 Är pÄ grund av de positivaeffekterna pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till vÄra lÀnderfrÀmst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt pÄbland annat stress, Ängest och depression. Missbruk och beroende kommer sÀllanensamt.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken betydelse Zonens verksamhet har för de enskilda besökarna i stort. Vidare har vi ocksÄ valt att titta pÄ relationen mellan socialarbetare och besökare och vilken betydelse denna har för besökaren.FrÄgestÀllningarna:? Vilken betydelse har Zonens verksamhet för den enskilde besökaren? ? Vilken betydelse har relationen mellan socialarbetare och besökare pÄ Zonen?? PÄverkar Zonens verksamhet besökarnas missbrukssituation och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Metoden för undersökningen Àr kvalitativ med semistrukturerade djupintervjuer av personalgruppen pÄ Zonen och fem besökare i verksamheten. Vi har ocksÄ samlat in vÄrt material genom deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att Zonen pÄ olika sÀtt Àr av stor betydelse för besökarna som deltar i verksamheten, inte minst för att uppfylla basala behov sÄ som mat, möjligheter att sköta sin hygien och att bistÄ med klÀder.