Syftet med min uppsats Àr att undersöka betydelsen av begreppet situering, sÄ som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förstÄelsen av den ekologiska krisen, samt att peka pÄ feminismens roll i en era av global klimatförÀndring. UtifrÄn en mÀngd (eko-) feministiska teorier nÀrmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vÄr situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrÄn tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förstÄelsen av mÀnskliga relationer till det vi kallar naturen, Àr beroende av stÄndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvÀvda dimensioner av hur vi Àr situerade i vÀrlden.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur LVM-utredningar Àr skrivna utifrÄn ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framstÀller klienterna och om klienterna fÄr komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i VÀstsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat vÄra frÄgestÀllningar och vÄrt syfte genom att granska utredningarna. Vi har ocksÄ utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhÀmtat material frÄn.

Tolvstegsmodellen som Àr grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals mÀnniskor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt vÀrde i denna rörelse Àr vÀrnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gÀller kyrka och offentlig sektor likvÀl som privata organisationer.Ett andra centralt vÀrde Àr andlighet för den enskilda och i grupp. VÀgen till denna andlighet Àr alltsÄ inte nÄgon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart Àr till för att stödja strÀvan mot nykterhet?Gruppen Àr en mycket viktig del i de tolv stegen.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett urval yrkesprofessionella, tvÄ barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvÀrprofessionellt team, bestÄende av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. VÄra huvudsakliga resultat Àr att motivationsarbete Àr nÄgot som Àr stÀndigt nÀrvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vÄrt resultat Àr det nÄgra verktyg som Àr mer betydelsefulla Àn andra i arbetet med gravida missbrukare.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vem som beslutar om undervisningsmetod i Àmnet Idrott & HÀlsa, pÄ vilka grunder beslutet tas samt idrottslÀrares tankar om sÀr- och samundervisning. Tankarna om sÀr- och samundervisning har bÄde Àndrats och gÄtt isÀr genom Ären. PÄ 1800-talet var sÀrundervisning den dominerande undervisningsmetoden men samundervisning har pÄ 1900-talet fÄtt allt mer utrymme i Idrott & HÀlsa. Undersökningsmetoder som anvÀnts Àr enkÀter och intervjuer. 22 personer svarade pÄ enkÀtfrÄgorna och tre personer har intervjuats.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra eventuella skillnader vad gÀller livsförhÄllanden mellan tvÄ grupper kvinnor inom missbruksvÄrden i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt vÄld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hÀlsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med anvÀndning av en sammanstÀllning frÄn DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns nÄgon större skillnad.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott pÄ Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fÄtt för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan pÄ deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förÀndring i deras liv och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig nÄgra lÀrdomar frÄn behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlÀrningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, tvÄ kvinnor och fyra mÀn, mellan 29 och 61 Är. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förÀndring i intervjupersonernas liv i form av fÀrre dagar i missbruk.

Den hÀr studien bygger pÄ analys av fyra litterÀra verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sÀtts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrÄgasÀtta dels förestÀllningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhÀllet och dels den variation och mÄngfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berÀttelserna. UtifrÄn litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhÄllande huvudpersonerna stÄr gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berÀttelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger pÄ motsÀttningen mellan arbete och kapital. MotstÄndet formuleras i bÄda romanerna i form av det egna sprÄket och den egna berÀttelsen, som motbild mot det/den dominerande. I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag Àr Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en förestÀlld svensk norm och hur ett förestÀllt vi pÄ sÄ vis skapas gentemot ett förestÀllt dem.

Arbetslivet genomgÄr stÀndig förÀndring och blir mer tÀvlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bÀttre Àn andra, eller av sjÀlva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och anvÀnder mindre aktiva copingstrategier Àn personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation pÄverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundÀra syfte var att undersöka skillnaden mellan anstÀllda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att beskriva den problematik som ungdomar som vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det Àr att vÀxa upp med en förÀlder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det fÄr för ungdomarna. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra respondenter intervjuades för att besvara frÄgestÀllningar utifrÄn deras egna erfarenheter, kÀnslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde pÄ en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som anvÀndes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssÀttet.

Detta examensarbete omfattar akustiska undersökningar utav en desinficerande diskmaskin av typ Getinge 8666/8668 och har utförts pÄ Getinge Desinfection AB i VÀxjö. Vi har undersökt hur man med enkla medel kan sÀnka ljudtrycksnivÄn i maskinens nÀrhet. MÀtningar har utförts pÄ diskmaskinens torkprogram, dÀr torkflÀktarna Àr de mest dominerande ljudkÀllorna och ljudet frÀmst Àr luftburet. En systematisk analysmetod bestÄende av införandet av successiva dÀmpningsÄtgÀrder visade att de dominerande ljudvÀgarna gÄr via taket, golvet samt till viss del spalter i maskinens vÀggar. Genom att isolera bÄde tak, golv och spalter kunde ljudtrycksnivÄn sÀnkas med totalt hela 5,9 dB.

Denna litteraturstudie Àr avsedd för sjuksköterskor som i sitt vardagliga arbete trÀffar personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Denna patientgrupp förekommer överallt i vÄrden. Författarna tror att det saknas tillrÀckligt med kunskap hos sjuksköterskan för att kunna möta och ge dessa personer en sÄ bra vÄrd som möjligt. Syftet med studien Àr att undersöka evidensen av sambandet mellan personer med ADHD och riskerna att utveckla ett framtida missbruk för att öka sjuksköterskans kunskap. Forskningen Àr oense om huruvida det föreligger en ökad risk för missbruk vid ADHD, dock kan det ses att om personen samtidigt har en uppförandestörning sÄ ökar risken.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.