Med sina  sex ben är en insekt inte enkel att animera  med  vanlig keyframe-teknik. Om flera insekter ska animeras så kan nyttan av att automatisera processen vara stor. För att avlasta animeraren  har därför  insektslokomotion baserad på den biologiska insekten   och   relaterad   robotteknik   studerats   och   implementerats   i   Autodesk Softimage  ICE.  Resultatet  är  ett  ICE-träd  som  simulerar  insektslokomotion  på  en grupp  styrobjekt.  Styrobjekten  används  för  att  styra  en  arbiträr  insektsmodell  över den geometri som finns i en 3D-scen.

Arbetets syfte är att undersöka berättelseformer i datorspel baserade på tillämpningen av sceneri, avgränsat till spelarens uppfattning av tid och plats. Utifrån de svårigheter som förknippas med framställningen av naturligt förfall och framställningen av teknologiska möjligheter har två hypoteser formulerats; då att spelaren främst skapar sig en uppfattning om spelets tidsperiod utifrån upplevt artificiella objekt, samt att spelaren främst skapar sig en uppfattning om spelets verklighetsförankring utifrån spelets miljö. För undersökningens syfte har en virtuell miljö framställts i tre olika versioner, de två första avsedda att testa arbetets hypoteser avskilt, den senare avsedd att testa båda i samma miljö. Undersökningen har skett genom testspelning av dessa av totalt 30 testdeltagare. Undersökningens resultat styrker arbetets hypoteser, då den första i högre grad än den andra, men påvisar även svårigheter förknippade med sammanförandet av de metoder som tillämpats..

Projektets ide är främst att göra byggnaden till en spektakulär och funktionell upplevelse förbesökarna. Varför är detta förslag den bästaför den här platsen? För att den är intressant och blir som ett märke och symbol för Stockholm som Sydneyoperan är för Australien. Dessutom kopplar den till omgivningen med sitt reflekterande fasad och den skapar en ny och spännande inre miljö för besökarna. När man har ett så stort program som detta projekt har bör man ta chansen att skapa att skapa monumentala rum och intresseväckande former.

Denna uppsats är en narratologisk analys av berättarstrukturen inom filmen Stranger than fiction. Uppsatsen inleder med en terminologi samt en teoridel kring vad som är berättarstruktur. Utifrån detta analyserar jag filmen för att grundläggande redogöra kring hur den är berättad genom att först beskriva filmens totala fabula för att sedan analysera vad som egentligen förmedlas och på så sätt även komma fram till en slutsats kring filmens totala berättarstruktur. Resultatet visar på att Stranger than fiction är berättad genom flertalet olika nivåer som visar på två olika berättare inom två olika diegeser som förmedlas genom samma berättare. Detta resultat leder till en tematisk diskussion ett postmodernt ontologiskt syfte som genom filmens komplicerade narratologiska struktur försöker förmedla budskapet ?lev det liv du vill ha? samt ?livet blir viktigt först när döden gör sig synlig..

Som frilansande musiker, kompositör och bandledare vill Miranda Bjerking Raeder utforska hur en konsert kan bli en större upplevelse om man tillsätter bildkonst och dansare tillsammans med bandet Black Dough på en scen. Hon vill se hur scenuttrycket växer och får mer substans när det utmanas till att vara mer storslaget. Några av frågorna som hjälpte henne att starta sin resa är: Hur kan jag sammanföra musik, bildkost och dans utan att förvirra publiken? Varför är det viktigt för mig att göra en konsert av denna form? Vilka problem och kompromisser stötte jag på i projektet? ochVilka nya perspektiv och erfarenheter öppnade sig för mig under arbetets gång?.

Jag har under de senaste åren genomgått ett rätt så markant musikaliskt fokusskifte, från en mer improvisationsbaserad jazztradition till egenkomponerad elektrobaserad indiepop. I höstas tog jag ett beslut att använda mitt sista år på Högskolan för Scen och Musik till att verkligen fokusera på att komponera, producera och utforska min egen musik. Denna uppsats är en analys av min musikaliska resa, ett sätt att försöka hitta en djupare förståelse i min relation till musiken genom att undersöka olika aspekter av mitt musikaliska liv..

Denna uppsats är en utvecklingsstudie av TV-serien Sex and the city. Syftet är att med hjälp av narrativ analys samt Keith Selbys och Ron Cowderys metoder från boken How to study television studera det första och det sista avsnittet av serien för att därefter undersöka förändringar i avsnittens miljö samt karaktärernas dialog och kläder. Detta med hjälp av teorier om livsstil, subkulturer och mode inom populärkultur. Förändringen från första till sista avsnittet handlar mycket om karaktärernas sätt att se på sin egen livsstil. Huvudfokus i dialog och handling har flyttats från sex till kärlek och de fyra huvudkaraktärerna har alla utvecklats till mognare versioner av sig själva, någots om känns naturligt eftersom serien startade 1998 och avslutades 2004.

Michelangelo Antonioni (1912-2007) belonged to a generation of filmmakers that breathed new life into cinematic expression in the annals of modern-day European film history. By employing his background as a documentary filmmaker, Antonioni used these skills to help establish his own particular style. There was a distinct evolution of style which progressed during his triology L´Avventura, La Notte and L´Eclisse, 1959-1962. This theises presents a comperative study between his earlier films in black and white and his first color film - Il deserto roso, from 1964. By observing color in relation to narrative, dialouge, acting and elements of mise-en-scène, I suggest different answers than those previously discussed among critics concerning this interrelationship.

Vi har i denna studie valt att besöka en ungdomsteatergrupp, på en kulturskola, i deras arbete med uppsättning av Shakespeares pjäs En midsommarnatts dröm. Genom observationer och intervjuer har vi undersökt hur de, ungdomarna i gruppen och deras pedagog, förhåller sig till genus samt om och hur könsroller uppstår i gestaltandet på scen. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka deltagarnas gestaltande av karaktärer i teatergruppens pjäsarbete och ta reda på om och på vilket sätt könsroller uppstår. Samt få en större inblick i hur dessa ungdomar förhåller sig och/eller uttrycker sig kring genus och hur det i sin tur gestaltas på scen. Vårt syfte är även att se vilka eventuella konsekvenser deras gestaltning kan leda till. I vår litteraturdel redogör vi bland annat för begreppen kön, könsroll och genus.

Datormodellerade karaktärer är vanliga inom spel- och filmbranschen. Vissa karaktärers topologier är modellerade med tris, andra med quads. En karaktärs topologi kan vara avgörande för hur slutresultatet blir. I det här arbetet har en visuell jämförelse gjorts mellan en karaktär med två olika topologier, en modellerad med quads, den andra konverterad till tris. Båda karaktärerna har renderats ur samma scen med identiska förutsättningar.

Syftet med denna studie är att redogöra för mitt karaktärsarbete under höstterminen 2012 med slutproduktionen ?Cosi fan tutte? av W. A Mozart.Frågorna i denna studie var: Vilka verktyg behöver operasångaren/sångerskan för att skapa en trovärdig operakaraktär anser regissören? Är de övningar och uppgifter vi fick göra innan repetitionsarbetet påbörjades baserade på någon specifik skådespelarteknik? Hur uppstod idén till att lägga in gudarna Venus och Mars som två nya karaktärer i ?Cosi fan tutte?? I denna uppsats har jag valt att använda mig av en kvalitativ intervju. I studien har jag intervjuat regissör Mira Bartov som regisserade ?Cosi fan tutte? vid Högskolan för scen och musik i Göteborg höstterminen 2012..

För att återknyta till de problem jag hade när jag läste Auster för första gången utan att veta vad metafiktion är, har jag i denna uppsats till en början förklarat vad metafiktion är, för att sedan gå över till att undersöka hur en författare använder sig av metafiktion i sitt skrivande.Jag har konstaterat att undersökningar om metafiktion har gjorts tidigare men inte på Orakelnatten och därför har jag valt att utföra en sådan undersökning. Det problem som jag formulerade i början har besvarats. Jag har skapat en förståelse för vad metafiktion är för något och hur Auster använder sig av det. Först och främst så ser vi att Auster använder sig av metafiktion och att han är väl medveten om vad det är för något. Detta har jag visat genom att applicera Waughs och Janssons teorier om metafiktion på Orakelnatten.

Under hösten 2011 och våren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att få större förståelse om vad det är som faktiskt påverkar mig i samband med en konsert. Frågorna som behandlas är:?Vad hade jag för känsla innan spelningen??Vad hade jag för känsla på scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kände jag direkt efter konserten? Hur känner jag nu, en tid efter konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien är introspektiv och jämförelserna av konserterna handlar inte om vad andra tycker, det är en jämförelse av mina upplevelser vid olika konsertsituationer.Under arbetets gång när jag analyserat varje konsert har jag insett hur viktigt det är att man mår bra och har en bra magkänsla precis innan en konsert. Det är något som inte slagit mig tidigare..

Problemet med illegal fildelning och nerladdning idag är att upphovsmännen bakom varje drabbat verk inte får betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vårt kandidatarbete, en webbtjänst och en lösning på problemet. För att skapa webbtjänsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sätt att finansiera produkten och hur upphovsmännen skulle få betalt. Resultatet blev en webbtjänst där användaren bland annat kan lägga upp sina alster, ta del av andras och även använda scenen (en idé som utvecklades under arbetets gång) där användaren kan boka tid för liveframträdanden, alternativt använda den som distributionskanal för deras uppladdade verk..

Detta examensarbete har gått ut på att göra en helt 3D animerad sekvens till en ny Wallander film som heter "Pyramiden". I början av filmen är det en titel scen där man ser någon som tar fram en pistol, laddar den och siktar. Innan mannen börjar skjuta får vi se mekanismen som tar plats i pistolens interiör. Hela interiören är datorgrafik som jag själv fick skapa. De var en ganska utmanande uppgift eftersom det skulle vara i högupplöst 1080 HD, det skulle se fotorealistiskt ut, det skulle matcha det filmade materialet och allt skulle vara i extrem närbild, (eftersom vi skulle befinna oss helt inne i pistolens interiör).