Sökresultat:
384 Uppsatser om Minsta olägenhet - Sida 12 av 26
Barn som far illa i sin hemmiljö : En kvalitativ studie om pedagogers syn pÄ barn i svÄra livssituationer
Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till Àmnet barn som far illa. Med utgÄngspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjÀlpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler pÄ ett barns utsatthet samt sÄ framgÄr det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta Àmne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgÄr det att pedagogerna var vÀl medvetna om sin skyldighet att anmÀla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur mÄnga pedagoger som egentligen vÄgar ta klivet till en anmÀlan.
Sambandet mellan intima media tjockleken och body mass index.
Vid mÀtning av HbA1c i blod visas medelkoncentrationen av glukos som en person har haft under de senaste tre mÄnaderna och analysen anvÀnds vid uppföljning av patienter med diabetes mellitus. DCA VantageTM Àr ett patientnÀra analysinstrument som utvecklats för att kunna utföra laboratorieanalyser inom till exempel primÀrvÄrden. PatientnÀra analysinstrument Àr viktiga för att minska tiden frÄn provtagning till behandling. DCA VantageTM Àr ett halvautomatiskt analyssystem som utformats för kvantitativa mÀtningar av HbA1c i blod. Syftet med studien var att utföra en verifiering för att se om DCA VantageTM (immunoturbimetrisk metod) kunde anvÀndas som ett komplementinstrument till VariantTM II Turbo (high performance liquid chromatography, HPLC).
Inomhusmiljöns betydelse
I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan?
För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.
"Vi mÄste vara barnens röst!" : En kvalitativ studie om förskollÀrares tankar kring omsorgssvikt och anmÀlningsplikt i förskolan.
Syftet med studien Àr att vinna kunskap om och fÄ förstÄelse för hur förskollÀrare upptÀcker och förhÄller sig till barn som lever under omsorgssvikt, samt deras tankar kring anmÀlningsplikten i förskolan. För att uppnÄ syftet utgÄr studien ifrÄn tre frÄgestÀllningar och metoden som anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer. Nio förskollÀrare har deltagit i studien varav sex med erfarenhet av anmÀlan och tre utan erfarenhet. Resultatet analyserades utifrÄn den sociokulturella teorin, social inlÀrningsteori och anknytningsteorin. Första frÄgestÀllningen handlar om vilka orsaker som ligger till grund för att förskollÀrare ska upptÀcka barn som lever under omsorgssvikt.
Ikonisk karaktÀrsdesign : utvecklande av karaktÀrsdesign i ett konvergent mediasamhÀlle
I mitt examensarbete sÄ har jag undersökt hur vÀl det lÀmpar sig att anvÀnda sig avtydliga grafiska ikoner för att skapa en karaktÀrsdesign som Àr tydligt identifierbar, oavsett grafisk stil. Jag har fokuserat pÄ den första fasen, koncepttecknandet i detta arbete.koncepttecknandet valdes som metod eftersom detta Àr det första steget i de flesta produktioner och det Àr i just denna fas man kan effektivisera arbetet Àven lÄngt fram iproduktionen.Metoden som jag anvÀnt Àr att studera dvd:er frÄn Gnomon Workshop och Massive Black för att undersöka hur olika, vÀl etablerade konceptartister, gÄr till vÀga för att undersöka grafiska stilar eller hur de förhÄller sig till utmÀrkande element i karaktÀrsdesign inom en produktion. Jag har sedan utfört ett praktiskt arbete dÀr jag skapat tre karaktÀrsdesigner inom tre grafiska stilar. Dessa designer har sedan konverterats till de tvÄ stilar de inte har sitt ursprung inom.Konverteringarna utvÀrderas sedan genom intervjuer med respondenter dÀr de fÄr granska designerna och sÀtta poÀng pÄ hur vÀl de identifierar karaktÀrsdesignerna mellan de grafiska stilarna.Jag kommer fram till att fler ikoner bidrar till en större identifierande faktor dÄ man skapar karaktÀrer och konverterar dessa till andra stilar samt att tre Àr det minsta antalet ikoner Àr lÀmpligt att anvÀnda dÄ man vill skapa en tydligt identifierbar karaktÀr, oavsett grafisk stil..
Kreditförluster hos storbankerna : En analys mellan kreditförluster och makroekonomiska faktorer
Denna uppsats undersöker sambandet mellan nÄgra makroekonomiska faktorer och de svenska storbankernas kreditförluster. Att hitta indikatorer som kan ge tidiga signaler om kommande bankproblem Àr av stor vikt inte bara för banker utan för hela samhÀllet. Anledningen Àr att till skillnad frÄn de flesta andra branscher kan problem i banker störa samhÀllsviktiga funktioner. De kan fÄ globala spridningseffekter och miljoner arbetstillfÀllen kan snabbt vara i fara nÀr exempelvis betalningsfunktioner slutar fungera.Uppsatsen fokuserar pÄ den verksamhet som bankerna har i Sverige. Bankernas kvartalsrapporter anvÀnds som underlag och tidsperioden som ingÄr i uppsatsen Àr 2004 till 2014. Det betyder att konsekvenserna av den bankkris som startade i USA 2008 och som fick globala följdeffekter syns i underlagen för uppsatsen.Arbetslöshet, BNP, hushÄllens förtroende indikator, konsumentpris index och reporÀntan Àr de makroekonomiska faktorer som anvÀnds i uppsatsen.
Ăr det nĂ„got som inte stĂ€mmer? : BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken pĂ„ depression
Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det Àr viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I BarnavÄrdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus pÄ mammornas psykiska hÀlsa nÀr barnen Àr 6- 8 veckor dÀr mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulÀr. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken pÄ depression. Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide.
VillaÀgarna som tvingas flytta dÄ LKAB utvidgar brytningen i Malmbergsgruvan
Syftet med denna uppsats Àr att vÀrdera om fastighetsÀgarna och de boende pÄ ElevhemsomrÄdet i Malmberget anser att de fÄr rÀtt ersÀttning för deras fastigheter av LKAB. Detta har gjorts i form av en enkÀtundersökning dÀr 57 av 150 hushÄll pÄ ElevhemsomrÄdet har deltagit. HushÄllen har blivit tillfrÄgade om deras lÀgsta accepterade ersÀttningsnivÄ för att överlÄta villa/tomt till LKAB. Teorin som har anvÀnts Àr minsta kompensationskrav (willingness to accept, WTA), som visar vad en individ Àr villig att acceptera i kompensation för att ge upp nÄgon sorts tillgÄng, i detta fall individens villa/tomt. HushÄllen pÄ ElevhemsomrÄdet har fÄtt tre alternativ av LKAB dÄ det aktuella omrÄdet ska tömmas pÄ grund av att det kommer utgöra ett riskomrÄde.
PÄ cykel i Karlskrona : En studie av cykelvÀgnÀtet i Karlskrona tÀtort
SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.
Digitala nÀmndhandlingar : KartlÀggning och jÀmförelse av anvÀndningen av beslutsunderlag i tvÄ olika nÀmnder
PÄ Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man Änggeneratorrör till kÀrnkraftsindustrin. Rören Àr upp till 30 meter lÄnga och ca 20 mm i diameter, sÄ nÀr de ska lyftas upp ur ett rörstÀll dÀr de mellanlagras, krÀver det stor försiktighet. Inte minsta repa fÄr förekomma pÄ rören och de fÄr inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte Àr lÀmpligt ur arbetsmiljösynpunkt. DÀrför finns behovet av ett lyfthjÀlpmedel som underlÀttar för operatörerna.
Hur kan man som pedagog hjÀlpa barn som far illa?
Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att fÄ mer kunskap om hur jag som pedagog ska gÄ tillvÀga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick frÄn endast en frÄga: Hur kan man som pedagog hjÀlpa barn som far illa? Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning. Jag har Àven anvÀnt mig av litteratur om Àmnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio pedagoger för att fÄ fram mitt resultat.
Spelar storleken roll? : En studie pÄ ETF:er och dess underliggande kapitalvÀrde
Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populÀra som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser pÄ ETF:er likstÀllda aktier (ur ett vÀrdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier pÄ den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvÀrde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgÄngspunkt frÄn Banz (1981) som visar pÄ samband mellan investeringar i smÄbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (Àn motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats pÄ portföljer sammansatta pÄ momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek pÄ kapitalvÀrde Àr avgörande för en ETFs avkastning.
Att dela ett bostadshus eller kommunikationen till staden
Detta projekt handlar om hur vi kan bo nÀra varandra i en stad och samtidigt ha tydliga grÀnser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var Àr vi tillsammans i bostaden? NÀr övergÄr den privata sfÀren till gemensam?Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istÀllet se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfÀr dÀr mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar ocksÄ om de saker vi har i hemmet, Àr delning av kökmaskiner och stÀdredskap ett möjligt sÀtt att spara energi? Hur kan vi bygga för att frÀmja detta?I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta gÄr att applicera i morgondagens Stockholm.
Den stÀndiga tvÄan : En undersökning om hur Sveriges upplagemÀssigt minsta lokaltidning försöker överleva i den marknadsstyrda medievÀrlden
Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat dÀr Àgarkoncentration och marknadskrafter Àr nÄgot som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som Àgs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, anvÀnder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka huruvida det Àr möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren nÀr de mÄste hÄlla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen pÄ Folket. FrÄgestÀllningarna jag vill ha svar pÄ Àr hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och pÄ vilket sÀtt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket anvÀnder sig av för att överleva.
FrÄn cykelvÀg till cykelstrÄk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstrÄksutredningar
I dag Àr organisation bristfÀllig avseende utvecklingen av
cykelinfrastrukturen i mÄnga kommuner, effekten blir en
svag planering och helhetsperspektivet Àr svÄrt att uppnÄ
(Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det
sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger
flaskhalsar* i infrastrukturen, dÄ helhetsperspektivet saknas.
Genom att arbeta med ett strÄktÀnk och helhetsperspektiv i
planeringen skapas ett mer sammanhÀngande nÀt som i sin tur blir
lÀttare att sammanlÀnka till ett mer finmaskigt nÀt. Det hÀr bidrar
till mer gena, snabba och sÀkrare cykelvÀgar.
Det Àr viktigt att se till brukarnas behov och mÄl med fÀrden, för att
tillgodose deras krav pÄ utformning. Samtidigt Àr det viktigt att
undersöka varför mÄnga personer vÀljer att avstÄ frÄn att bruka
cykeln som fÀrdmedel, för att kunna utveckla strÄken och
förhoppningsvis fÄ fler till att nyttja cykeln.
Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt
fler vÀljer cykeln som fÀrdmedel, 30 procent av alla resor sker pÄ
cykel (www.malmostad.se 2013021 5).